Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 Laxå Jernbruk.
Laxå Jernbruk.
och erhöll han privilegium på åtskilliga
inom Hammars, Snaflunda och
Asker-sunds socknar belägne jerngrufvor, såsom
Degernäs, Nyhytte, Ammes, Westerby
och Garpa m. fl., af hvilka dock ingen
numera i större skala bearbetas, emedan
deras malmer dels äro oartade, dels
fattiga och förande så trög bergart, att de
anses ej väl löna smältas. Så betydliga
anläggningar kunde ej utföras, än
mindre derefter drifvas tillbörligen utan
stora förlager, under ansträngd omtanke,
tröttande mödor och oeftergiflig
ihärdighet. Detta hindrade dock ej de
kraftiga männen, att, midt under dessa
timliga omsorger, tänka så väl på sitt eget,
som alla de sinas andliga väl.
Privilegium på anläggning af en kyrka i
Bodarne socken, som förut tillhört Wiby
församling, söktes och erhölls af Anders
Henricsson Boij år 1647, och sonen
Anton fick härvid, som vid de många
andra anläggningarna, lägga sista
handen 1688. Denna kyrka, som då
fullbordades, är af trä; tak och väggar
beklädda med spån. Ännu helt och
hållet oskadd lemnad af de 174 åren,
utgör lion ett vackert monument öfver
sina ihärdiga och arbetssamma
anläg-gare, hvilka under dess altare hvila ut
efter en lång lefnad i arbete, mödor
och på sistone — armod. — Anton
von Boij, om han än någon gång njöt
den rättmätiga tillfredsställelsen af att
hafva till en idog och fruktbar trakt
förvandlat en förut folktom och vild del
af sitt fädernesland; om han äfven hade
att glädja sig af sin konungs nåd, som
i rikt mått lärer hafva varit honom
beskärd; hade ändock den olyckan, att
lefva i ett tidhvarf, öfver hvilket
industriens morgon icke rätt klart kunde
gry, till följd af de vacklande
politiska förhållanden, som utmärkte början
af 1700-talet. Vid den tidpunkt af sina
arbeten, då han borde fått njuta frukterna
af dem, då dessa storverk af en enskild
industriidkare voro fullbordade och i
full gång, beröfvades honom den lön
derför, han så väl förtjent och så
rättmätigt måhända ock väntat sig, genom
de olyckliga, fäderneslandet
sönderslitande krigen vid adertonde seklets
början. Den financiella oreda, som då
herrskade i Sverige, kunde icke annat
än högst menligt inverka på ali
industriell rörelse, ja helt och hållet
tillintetgöra den. Så äfven med Anton von
Boij. Han nödgades vid sin lefnads
afton till sina borgenärer afträda den
egendom, hvars tillvaro var denne
outtröttlige patriots eget verk, smärtsamt
dervid erinrad om sanningen af sitt vid
adelskapets emottagande antagna
valspråk: »Non par fortuna labori.» —
Egare efter Anton von Boij hafva varit:
Generalmajoren baron Anders Lagercrona,
tillträdde år 1717 Laxå, eller, som det
då kallades, Lilla Lassåna bruk.
Verksam och driftig, tillvägabragte han den
vidlyftiga delningen von Boij’ska verken
emellan, hvilken räckte i 30 år i
an-| seende till de mångfaldiga
undersökningar af de tid efter annan till de många
bruken anslagna skogstrakterna af Tiveden,
som den föranledde. Egendomen
inne-i hades sedermera af dess arfvingar,
öfversten Anders Bud. Durietz, generalen
I J. A. Hamilton, öfversten And. Reinh.
Wrangel och generalmajoren E. U.
Wrangel, intilldess den sednare, hvilken hela
egendomen omsider tillföll genom lösen
1771, försålde densamma år 1787 till
brukspatronen Elias Strokirk på Olsbo,
som under sin egotid grundlade det
oberoende och den soliditet, hvaruti
egendomen nu befinnes. Till den ändan
lät han uppmäta och på chartor lägga
alla egendomens tillhörigheter; dels
genom byte med angränsande, dels genom
köp reglera och utvidga dess gränser;
afskaffa de inrotade missbruk, som
uppkommit tillföljd af egarens nästan
beständiga frånvaro från egendomen; ordna
en alldeles ny hushålls- och
landtboord-ning samt ändteligen nybygga så väl
bruk som underlydande bondhemman.
Han dog 1811 och lemnade egendomen
genom arfsrätt och lösen till sin måg,
dispachören i Stockholm Carl Cassel,
hvilken fortsatte hvad af svärfaderns
påbörjade arbeten återstod ofullbordadt;
sammanflyttade år 1821 Kö och
Brattfors stångjernsbruk till det ställe, der
Bofors bruk ifrån början låg, sedan han
år 1812 fullbordat flyttningen till samma
ställe af Holms masugn, som svärfadern
redan kort före sin död påbörjat.
Uppbyggde och uppodlade Laxå herregård,
som förut, såsom belägen midt emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
