Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljungby.
Ljungsarp.
48?
Engelholmso stadsförsamling, är belägen
uti Norra Åsbo härad af Christianstads
län, 3/4 mil o. n. o. från Engelholm, 1
mil från hafvet — vid 95 fots höjd
öfver detsamma — samt omfattar 9,257
tunnl. fast land. Marken är i
allmänhet jemn. Rådande jordmånen i norra
delen af socknen är sandmylla och i den
södra lermylla. Någon skog af ek, bok
och andra löfträd finnes väl, dock
otillräcklig, hvarföre i allmänhet begagnas
till vedbrand torf, som finnes tillräckligt
i norra trakten af socknen, der marken
för öfrigt består af kala och med ljung
bevuxna backar mellan torfmossar och
kärrmyrar; södra trakten är deremot
bördigare och jemnare. Socknen, som år
1805 beboddes af endast 817 och 1860
af 1,810 personer, består af I9V2
mant-frälse och taxerades 1860 till 241,370
rdr rmt. Patronaträtten till Engelholms
pastorat har egaren till Skillinge säteri
(se denna artikel), hvarunder lyder Vg
ins. frälse i JM 1 Östra Eliekärr, Hera
hemmansdelar i Axtorps by, allts. tax.
till 60,660 rdr. 17/16 mant. Ellenberga
(Neuhof) utgör en egendom. Nymölla
qvarn med 4 par stenar, tax. till 13,100
rdr; V32 mant. Nymölla m. m., tax. till
17,120 rdr rmt. — Röamölla qvarn och
såg m. m., tax. till 11,020 rdr rmt. —
% Heagården, tax. till 6,590 rdr rmt.
— Adress: Engelholm.
Ljungby Trolle-. Herregård uti
Ljungby socken, Willands härad och
Christian-stads län, är till egovidden det första
bland Skånes herresäten och bär ett
genom folksagan vidt utbredt och kändt
namn — tv hvem har icke hört
omta-las Ljungby horn och pipa? — men
med hänseende till läget är det
onekligen ett bland provinsens minst vackra.
Ungefär 1V4 mil från Blekingska
gränsen, V2 mil från hafsstranden och l/4
mil från Gualöf till venster om vägen
ligger Ljungby på den kala slätt, som
sträcker sig från Ifösjön ned åt Åhus
och är så slät, att man icke kan tänka
sig den slätare. De enda träd, som
skänka skugga åt den gamla borgen,
äro de, som växa i dess egen trädgård.
Angår och åkerfält bilda omgifningarna,
och rundt om säteriets egor drager sig
en krans af välbyggda torp med deras
hagar och inhägnade jordlotter. På denna
borg satt fordom en kraftfull fru, om
hvilken sagan förtäljer, att hon oförskräckt
trotsat trollen — de af vidskepelsen
danade symbolerna för de dunkla
natur-makterna; — der sitter nu en i statens
och vetenskapens tjenst grånad veteran,
som genom sin konst aftvingar
natur-andarne deras hemligheter. l)et är en
egen händelse, att han, idkaren och
vännen af naturvetenskaperna, hvilka med
sitt ljus varit behjelplige att förskingra
vidskepelsernas osanna, men stundom 110g
älskliga skapelser, skulle vara den, ’som
utmed den fruktade Magiestenen,
trollens boning, lät uppföra ett hus, der
nu en torparefamilj bor, utan att oroas
af någon ängslan för de leda grannarne.
Ljungbys historia går långt tillbaka
i tiden, men är också omhöljd af de
gamla tiders dunkel. De äldsta
handlingar, som funnos vid gården, blefvo
1646 bortflyttade till Seland och
nedlagda att förvaras pä Kallundborgs slott,
hvarifrån de aldrig återkommit. Hvad
sedan kunnat samlats på Ljungby blef
i början på 1700-talet förstördt, då
Danskarne vid en landstigning plundrade
och brände gården, hvarföre ock föga
är att förtälja om gårdens äldsta öden.
Ljungby synes i äldre tider hafva
tillhört Billeslägten. Det äldsta dokument
om Ljungby, som funnits, är ett
vittnes-bref om ett arfskifte efter Gytha
Lagesdotter mellan hennes barn, riddaren
Torbern Pedersson och fru Christina,
enka efter Johan Turgutsson;
arfskiftes-brefvet var utfärdadt af erkebiskop
Magnus år 1379 på Ljungby sätesgård samt
handlade om hemman i Ljungby,
Wanne-berga och Grödby i Ifvetofta. Dessa
henimau tillföllo barnen efter deras
moder. Den förste kände egaren antages
varit Erik Bille till Allingegård, hvars
fader var riddaren Peder Bille, som lefde
kring 1340 och var den förste herre af
detta namn, som man med någon
visshet känner. Erik Bille hade 4 barn,
hvaribland Peder var gift med nämnda
Gytha Lagesdotter. Axel Bille köpte
1468 Gyetorps säteri och lade det under
Ljungby. Han dog ogift under ett
fälttåg i Sverige, men hade dessförinan
sålt Ljungby till Henrik Brostrup, och
öfvergick gården sålunda till den slägten.
I andra decenniet af 1500-talet synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
