Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
Ljungby.
Ljungby.
gården hafva tillhört slägten Ulfstand.
Jens Holgerssen förde åren 1513—18
en process med abboten på Beckaskog
Nils Hindriksson om Wejletorp, Wietorp
och Wagnensjö. Abboten ville ogilla
Axel Billes besvurna häfd och sjelf
tillegna sig Ljungby gårds bästa egendom.
Ar 1514 ti 11 väga bragtes en förlikning
på det vilkor, att den omtvistade
marken skulle delas lika mellan parterna;
men Jens Holgerssen ångrade snart denna
förlikning, inseende, att han blifvit
öfver-listad af de sluge fäderna på Beckaskog,
ithy att han afstod en ansenlig
jordrymd, till hvilken abboten alis ingen
rätt hade. Han sökte derför efter
tillfälle att bryta öfverenskornmelsen, och
då tilldrog sig följande händelse:
En dag kom abboten, en svåra fet och af
andtäppa besvärad man, på besök till Ljungby.
Jens Holgerssen, som gick honom till mötes och
såg, med hvilket besvär han arbetade sig uppför
trappan, yttrade då, att han visste ett godt råd
för denna öfverflödiga fetma och försäkrade sig
kunna minska den, utan att använda några
invärtes medel, genom hvilka den vördige fadrens
dyrbara helsa kunde sättas på spel. Abboten
ville gerna lära känna en så förträfflig kur;
men riddaren förklarade, att det var eu
hemlighet, som han icke ville omtala; dock lofvade
han, att för herr abbotens skull bispringa
honom, alleuast abboten förpliktade sig att hålla
den föreskrifna dieten, så ock betala de nödiga
omkostnaderna. Dertill samtyckte denne, och
ett skriftligt kontrakt upprättades, hvarigenom
abboten förband sig att hålla de lefnadsregler
J. Holgerssen föreskref samt betala houom 100
mark mot det att J. Holgerssen inom 10 veckor
befriade abboten från hans stora fetma. En tid
derefter, då riddaren var i ordning med sina
förberedelser, kom abboten enligt aftal till Ljuugby
för att påbörja kuren. J. Holgerssen förde
honom då omkring öfverallt och slutligen in i
smedjan, der han lät taga kläderna af honom,
lägga fjättrar om hans ben och fastlåsa dessa
vid smedbulteu samt sedan gifva honom eu
slägga i handen, befallande honom att stå der i
10 veckor och smida, med vatten och bröd till
föda. Abboten, som icke väntat sig en sådan
behaudliug, had att blifva lössläppt; men
Holgerssen var obeveklig och sade, att abboten flck
underkasta sig öfverenskommelseu, liksom han
var tvungen att hålla ingångna
egodelningskon-traktet. Omsider lyckades det abboten att få
bud till konungeu och biskopen, och den
förnäme läkaren dömdes till lika stor
skadeersättning, som han betingat sig arfvode. leke
dcss-mindre bibehöll Ulfstand, som var eu
utomordentlig man, sitt stora iutlytande hos sin konung.
o *
Ar 1525, då Ljungby brändes af
Sewerin Norrby, nämnes Knut
Gyllenstjerna såsom egare; under dennes enka
fru Sidsele Ulfstands tid fördes troligen
hornet och pipan (omnämnda under
socknens beskrifning) till gården, dock
uppgifver presten i Ljungby 1624, att herr
Ängel var egare vid den tiden. År 1662
köptes gården af svenska ambassadören
Coyet, som njöt stort förtroende af Carl X.
Slägten härstammar från Brabant.
Riks-drotset C. A. Trolle-Wachtmeister ingick
ä sin hustrus vägnar ett förlikningsköp
med arftagarne efter landshöfding Sparre,
gift med en Coyet, hvarigenom Ljungby
och Årup fingo, mot erläggande af 40,000
rdr, förvärfd egendoms natur i riksdrotsets
hand. Ar 1830 öfverflyttades
fideikommissnaturen från Trolleberg till Ljungby.
Närvarande egaren är grefve Hans Gabr.
Trolle-Wachtmeister, född 1782; han
har på vetenskapernas område förvärfvat
sig ett aktadt och högt värderadt namn.
Boningshusen, som bestå af en
hufvud- och två flygelbyggnader, omgifvas
af tämligen breda och djupa
vattengraf-var. På norra sidan om denna borg
ligger ladugården, hvartill man
inkommer genom en portbyggnad, hvari står
1636. En stenbro midtemot
hufvudbyggnaden införer från ladugården till
borggården. Kring boningshusen och
inom vattengrafvarna sträcker sig en bred
j omgång. Hufvud- och
flygelbyggnaderna, hvilka äro 2 våningar höga och ha
snerkelprydda gafvelrösten med höga
kroppåstak, bestå till foten af två
skiften gråstensqvadrer och för öfrigt af
tegelsten med kryssband och fogstrykning.
I borggårdens sydöstra vinkel ligger ett
åttkantigt trapptorn med snerkelformig
betäckning. I den gamla, ännu
bibehållna porten till detta torn synas
märken efter kulor, hvilka anses vara
dit-skjutna af den Danska trupp, som
förföljde Carl XI på hans flykt från Åhus
prestgård; de kunna ock förskrifva sig
från snapphanar, hvilka 1678 brände
ladugården, men af vindbryggan
hindrades att tränga vidare. Carl XLs
sängkammare under den tid han 1677—78
och 79 hade sitt vinterqvarter här,
bibehölls i sitt gamla skick tills 1853,
I då rummet förvandlades till billardsal.
i Ifrån nuvarande egarens skrifrum
nedkommer man på en liten trappa i ett
laboratorium, som anstår en
universitets-inrättning. Här blir det förklarligt, huru
den, som med vetenskapliga forskningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
