- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
499

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ljustorp.

Loberget.

499

nuvarande skatt. Sedan den tiden hafva
dock somliga byar blifvit sammanslagna
under ett gemensamt namn, t. ex.
Frötuna har varit 3:ne särskilda hemman,
som benämndes Öfveråker, Hög och
Trot-tom. Bredsjö by upptogs på 1600-talet
af en Finne vid namn Anders Danielsson,
som bosatt sig vid Bredsjön och
hemtade sin näring af jagt och fiske, under
det han afröjde skogen och upparbetade
jorden. Stället kallades då Finntorpet
och inlöstes till skatte af nämnde
Danielsson, som föranstaltade om
skattläggning och afvittring, hvarigenom lägenheten
för sitt område erhöll bestämda gränsor,
hvilka alltsedan tjenat till laglig skillnad
mot angränsande hemman. Bredsjö by
innehar efter skattetalet en ovanligt stor
egovidd; dess qvadratinnehåll är nära
dubbelt så stort som hela Tynderö socken.
I historiskt afseende finnes endast
anmärkningsvärdt, atto Byssarne år 1719 i
Juli månad brände Avike bruk och Svedje
by, utom en gård derstädes, hvilken
skonades derföre, att en qvarblifven gammal
gumma uppdukade åt fienden det bästa
huset förmådde, till följe hvaraf Byssarne,
eller åtminstone några i deras följe, vid
aftågandet skrefvo på dörren: »Här ha
vi varit och väl farit.» Vid Lagfors lära
tillförne funnits lemningar efter en skans,
som blifvit uppkastad under kriget på
1670-talet; nu mer äro alla spår derefter
försvunna. Af fornlemningar finnas
endast några ättehögar på Edsta, Tuna och
Björkoms egor. På Mällbergs egor var
en ättehög, som begagnades till fyllning
på kyrkogården, då den utvidgades 1757
efter det att nya kyrkan blifvit uppbygd.

Statsbidragen uppgifvas uppgå till 5,534 rdr,
deraf kronotioude 422,508 kub.fot säd, ,/6 råg
och ß/ß korn, i likhet med öfver hela Medelpad.
De kommunala afgifterna till c:a 6,000 rdr rmt,
deraf 1,600 rdr till clerecistatens underhåll.
Socknen underhåller i ordinarie rotering för
1052’/8 mål 6 båtsmän, för 354^ mål
erlägges vacance-afgift, 72*/2 äro uuderkastade
extra rotering och 78 mål befriade från
roterings-skyldigheten. Genom Kongl. Maj-.ts Kungörelse
den 11 Maj 1855, att alla tionde- och
räntepersedlar hädanefter skola levereras efter
medel-markegångspris, har ett stort prejeri blifvit
uu-danröjdt, hvarför den skattskyldige har här
länge varit utsatt, såsom: I svaga år, då det
varit brist på spannmål, hafva tiondetagare
vanligtvis uppsagt tionden till leverering in natura
och derefter emot något högre pris än
marke-gångstaxan upptager försålt den till bruksegare
eller andra affärsmän, som utsatt ett ofantligt
högt lösningspris; exempel har gifvits att lös-

ningspriset å spannmålen varit uppsatt till 30
à 32 rdr när markegången endast varit 20 rdr
pr t:a; när härtill kommer, att tiondegifvaren
var skyldig att forssla den af honom inslagna
spannmålen 8 mil, så inses lätt, huru svårt
detta onus varit för allmogen, samt hvilken
ofördelaktig inverkan det haft på näriugarnes
förkofran och allmogens välmåga.

Några byars namn med areal, utskylder
m. m. upptagas fiär nedan:

åker. areal,
mtl. inb. åboer. tid. tid.
Björkom skatte 78, 7, 135, 2,245.

Bredsjön d:o lfø 157, 12, 89, 17,781.

Frötuna d:o 4{§ 160, 17, 158, 2,958.

Lagfors d:o lf| 103, 8, 189, 7,825.

Tuna d:o 95, 8, 76, 1,741.

St. Rotsjön recogn. 16, — 26, 4,516.

Laxsjön krono ^ — 1, ’il 6,137.

Rogsta Ekkles. 57, — 36, 1,798.

Dessutom finnas 19 hemman, 11 kronofisken,
6 sågar och qvarnar, (se Timrå socken), — Adress:
Sundsvall.

Lo. T ullmjöl qvarn i Kulla socken,
Åkers skeppslag och Stockholms län, är
urgammal; den finnes antecknad i de
äldsta jordeböckerna och är i dess
nuvarande skick, efter nybyggnad och
utvidgning 1842—1845, ibland de bättre, om
icke den bästa inom länet. Qvarnen, som
är tillåten med 12 par stenar för sigt
och sammanmäld, innehåller för
närvarande 6 par stenar samt 3: ne gryn verk
m. m. Nedanför och invid qvarnhuset
är uppfördt öfver Loån på pålar och en
derpå lagd hög stenfot ett större
maga-zin, som upptager hela åns bredd, och
rymmer omkring 10,000 t:r spannmål.
Sedan ån allt från segelleden blifvit de
senare åren uppmuddrad från 1 till 10
fots djuplek, kunna nu mer lastade fartyg
lägga till vid berörde magazin, dit
spannmålen ledigt upphemtas genom hissverk.
Sednaste ombyggnaden jemte uppförandet
af spannmålsmagazinet samt åns
uppmudd-ring har kostat utöfver 45,000 rdr rmt. —
Tax.värdet för qvarnen, som lyder under
Östanå säteri, var 1861: 9,750 rdr rmt.

o

Lo. Sågverk i Södra Ångermanland af
Wester-Norrlands och Styrnäs (Skjörnäs)
socken, hade i slutet af förra århundradet
27 blad och 4 ramar, tax. 1861 till 65,000
rdr rmt; häraf egdes s. å. 2/3:delar af ett
bolag, V3:del af byamännen. Wid samma å,
som sågverket är beläget, finnes en qvarn,
med 2 par stenar.

Loberget i Tuna socken af Dalarne
V2 mil från Östra Silfberget. År 1659

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free