Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
572 Lysvik.
Lysvik.
marknad i Norge, och flera
hemmansegande bönder drifva med dessa djur en
liten handel.
Skogen, som för det mesta består af
gran jemte något furu, blandad med
löfskog, synnerligast björk, hvilket
sistnämnda trädslag, uppväxt på de vidsträckta
svedjefallen, har i fordna tider måst vara
högst betydlig, men är nu å de flesta
hemman så medtagen, att om ett sådant
system, som hittills varit följdt, nemligen
ett alltför vidsträckt användande af
svedjande utan omtanka för skogens
åter-vext, får hejdlöst fortfara, kan den om
några få år icke motsvara behofvet. De
heminan, som för närvarande kunna
an-ses hafva de bästa skogar, äro: Östra
Berga, Gällserud och Ransby; men äfven
dessa skogar äro högst illa medfarna.
Fiske idkas högst obetydligt och
biskötsel icke. — Boningshusen äro i
allmänhet dåliga och kalla. Detta torde
härleda sig deraf, att de flesta jordegande
bönder hafva utegor eller s. k. sättrar,
och äro således icke i tillfälle att se,
som sig bör, om sina bostäder. Också
har under de sista åren (detta skrefs 1858)
rödsoten härjat ganska allvarligt inom
socknen, hvilket tros vara en följd af de
talrika förkylningar, som måste ega rum
uti så illa omsedda boningshus. — I
äldre tider utgjorde Fryksände med Sunne,
under namn af Fryksdahls pastorat, ett
gäll, hvilket 1814 blef deladt i tvänne:
Sunne och Fryksände, se den artikeln.
Lysviks socken hörer i ekklesiastikt
hänseende till Öfra Fryksdalen, men i
administrativt till Nedre, och lyder under
dess donivärjo. Tingstället är å
hemmanet Omberg i Sunne socken, beläget
2V4 mil från Lysviks kyrka. Af de
underrättelser man eger om
kyrkonybyggnader här i socknen, synes den första
kyrkan vara uppstaplad af resvirke
sannolikt före Digerdöden. Sedan
upptimrades en ordentlig byggnad 16 alnar i
fyrkant, hvilken ofta reparerades och
tillöktes först med chor och sedan med
vapenhus, som här kallades sånghus, öfver
hvilket skall hafva varit ett högt torn.
Denna byggnad var belägen vester om
nuvarande kyrkan, och synas ännu
tomt-ningar efter densamma. Slutligen
uppbyggdes nuvarande stenkyrka, hvilken
invigdes den 27 Okt. 1762. Under året
1858 nedtogs och ombyggdes både södra
och norra väggarne. Trenne nya fönster
hafva blifvit tillsatta, förut var kyrkan,
»
med endast 2:ne, fönster på hvardera
sidan, mycket mörk och otreflig, men är
nu ljus, vacker och äfven prydlig till det
yttre, samt byggd uti nyare tidens stil.
Om den af Fernow uti lians beskrifning
öfver Wärmland omnämnda
processionsfanan, en sådan som i katholska tiden
fördes framför reliquier, då de buros kring
åkrar och ängar, ännu finnes i behåll,
lia inga upplysningar kunnat erhållas,
troligen är den förkommen; deti skall
varit den enda i Wärmland. Af
fornlemningar finnas för öfrigt inga utom
2:ue stenkummel, belägna vid sjön
Fryken, nordvest från inkörsporten till
Wahl-berga herregård, men någon historia eller
tradition om dessa kummel finnes ej.
Barnundervisningen, som är indelad uti
3:ne flyttbara läsestationer, besörjes af
klockaren, som tillika är skollärare, och
en oexaminerad lärare. På hvarje station
hålles undervisningen 3:ne månader om
året, och besökes af omkring 400 barn.
En roteskola på obestämda tider hålles
äfven i de byar, som äro långt aflägsna
från fasta skolan.
Statsutskylderna utgjorde 1858 i bevillning
c:a 1,150 rdr, i ständiga räntor 1,575 rdr,
kostnad för rustning och rotering 900 rdr, (9
hemman äro stamrotar och besatta med soldater),
alla öfriga hemman äro hjelprotar, och utgör
kostnaden för soldatens underhåll 90 rdr på
hvarje helt hemman), klerecie-statens underhåll
2,344 rdr; enligt en den 21 Mars 1854 af Kgl.
Maj:t fastställd konvention på 50 års tid utgör
pastors årliga lön utaf denna socken: 6 t:r
17V2 kappar råg, lika mycket korn, 26 t:r 6
kappar hafre samt 15 III. 13 tø. smör, hvilket
efter medelmarkegång för fem år utgör 603 rdr,
och tillsammans med öfriga afgifter utgör
pastors hela lön c:a 800 rdr. Komministern, som
till boställe besitter V6 mant. Skäggegård,
och-eger att mot en årlig afgift af 2 rdr till kyrkan
bruka den s. k. Kyrksättern, hvilken skall i
slutet af 1600-talet blifvit skänkt till kyrkan,
såsom själabot af tvänne pigor från Kyrkebyn,
hvartill sättern hörde, har i årlig lön V4 k®
korn af hvarje skattläggande matlag, tillsammans
utgörande 79 t:r, som beräknas till 1,130 rdr;
i fattigförsörjning 1,650 rdr, i skjuts 1,190 rdr,
i väghållning 500 rdr, diverse afgifter och
allmänna onera 800 rdr, summa c:a 10,106 rdr
rmt. Hemmanen inom socknen äro till sin
naturliga godhet högst olika, då man jemför dess
åsatta mantal med taxeringsvärdet. De svagare
hemman blifva härigenom ganska betungade af
de onera och räntor, som skola utgå efter
hemmantalet. Laga skiften hafva öfvergått de flesta
hemman och pågå till en del ännu samt synas
inverka förmånligt på jordbruket. Af verk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
