Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
594 Läggevi.
andra grufvor, belägna på Ingelsby och
Dampetorps hemman i Lerbäcks socken;
egdes 1857 af ett bolag, hvars
hufvudmän voro grosshandl. Weber i Stockholm,
brukspatron J. Dietrichs på Österhammar
och bruksförvaltaren F. S. Mörk. Nämnda
år uppfordrades ur grufvorna 1,500 sktt
kopparmalm, och tillverkades 25 sktt
garkoppar uti den här, år 1856,
uppförda, numer nedlagda kopparhyttan.
Läggevi. Krutbruk, se Fliseryds
krutbruk. Taxeringsvärdet år 1860 för sjelfva
krutbruket var 1,500 rdr och för 2 mtl
Läggevi 12,840 rdr; underlydande
hemman voro ~/3 mant. Flisjöhult, l/16 Åby.
Egare, brukspatron O. Trädgårdh.
Lämmenäs. Egendom, se Risinge
socken.
Lämiieå. Stångjernsbruk och
manufakturverk å frälse-hemmanet Kopperorps
egor uti Tjellmo socken, Finspångaläns
härad och Linköpings län, äro belägna
vid Annsjöns utlopp till Lyren, 1 mil
från kyrkan. Stångjernsbruket grundlades
1727, medelst förflyttning från Finspång,
och lydde under Finspång till 1811, då
det köptes derifrån af brukspatron P.
Wassrin, som 1815 anlade manufakturen
och 1824—27 uppförde åbyggnaden af
tegel. Sonen, ryttmästaren Fr. Wassrin,
sålde egendomen 1844 till friherre Ad.
Adelsvärd, och denne åter till närvarande
egaren, brukspatronen och kommendören
N. F. Tisell på Hättorp.
Stångjernsbruket har nu 2 härdar, 1 hammare,
med oinskränkt smide; manufakturverket
bar 2 plåtugnar, skär- och valsverk;
tillverkningen, som år 1852 var 1,401%
sktt stäng- och ämnesjern, hvilket allt
jemte 246% sktt blifvit på stället
ytterligare förädladt, uppgick år 1860 till
9.076 eentn., hvaraf 5,559 centn. blifvit
förädlade. Till bruket höra qvarn med
3 par stenar (tax. till 9,020 rdr),
en-bladig såg och fiske, en landtegendom
af 9% mant. underlydande; godset tax.
1860 "till c:a 260,000 rdr rmt.
Jordbruket är betydligt; öppna åkerjorden är
c:a 150 tunnl., deraf % trädes-, %
höst-% vårsäd, medan % bär foderväxter,
trädgård med orangeri finnes på stället.
Tillräcklig vatten- och skogstillgång
finnes för verkens drifvande. Alla
hemmanen hafva hört till De Geerska
köpegodsen.
Längbro.
Lämshaga, Lemshaga. Två mantal
frälse-säteri uti Ingarö socken, Wermdö
skeppslag och Stockholms län, beläget
på Fahrstalandet nära Grislingefjärden,
liar tillhört slägterna Ryning från 1648,
Bure och Fleming i samma sekel, von
Scholten och general-löjtn. Pehr Gustaf
Pfeiff, död 1783 på Lemshaga; han
bivistade fälttåget 1718 i Norge samt
var 1741 i Finland. Säteriet egdes af
Hägerflycht omkring 1800, af kapitenen,
riddaren af svärdsorden Gustaf Leuhusen
från 1825 till hans död härstädes 1850.
Han blef 1805 med regimentet
kommenderad till Pommern, bivistade 1808
års krig i Finland och derunder
träff-ningarna vid Lemo, Järfvenpä, Widis och
Helsinge; samt slutligen fälttåget i
We-sterbotten 1809 och drabbningarna vid
Säfvar och Ratan. Säteriet egdes 1861
af actuarien Wretforss sterbhus; tax.värdet
var 15,000 rdr rmt.
Längbro och Anstå. Socknar af
Örebro härad och prosteri samt
landsförsamlingar till Örebro stad, ligga på
hvar sin sida 0111 Svartåns nedersta lopp
och gränsa i norr till Hofsta och Eker,
i vester till Gräfve och Winteråsa, i söder
till Täby, Mosjö och Gällersta samt i
öster till Almby, sjön Hjelmaren och
Ringkarleby socken. Arealen är 0,co2
qvadratmil, hvaraf ungefär hälften tillhör
hvardera socknen. Närmast Hjelmaren
är landet flackt, dels sankt, dels
sten-bundet, och samma beskaffenhet har det
utefter den från sjön Långan kommande
Lillån, hvilken faller ut i Hjelmaren norr
om Svartån. Längre inåt vester, på båda
sidorna om Svartån, ligger socknarnas
bästa och mest bebyggda del, med
lerhaltig jordmån. De norra och särdeles
-de södra trakterna äro något
skogbevuxna; i söder stryker den låga ås, som
på norra sidan begränsar Täbyåns
dalgång. Tvärt igenom landet, från norr
till söder, strvka tvänne sandåsar från
7 v
Eker och Hofsta. Bägge socknarne, hvilka
år 1848 beboddes af 1,488 personer och
1860 af 1,717, beståaföl oförmedlade,
47% förmedlade mantal, af hvilka 36,
tax. till 301,100 rdr rmt, höra till
Längbro, på hvilken socken mer än hälften af
folknummern kommer. — Hufvudnäringen
i bägge socknarne är åkerbruk, mer än
motsvarande det egna behofvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
