Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Magra.
Malexamler.
7
Magra. Annex-socken till Mellby
pastorat, är belägen i Bjarke härad och
Elfsborgs län, 2 mil n. n. o. från Alingsås,
samt omgifves i norr af Mellby, i vester
af Erska, i öster af Kyrkås och Foglum
i Barne härad, i söder af Långared,
Bergstena, Sköfde och Härened socknar
i Kullings härad, omfattande 0,372
qvadratmil land (5,531 tunnl. land, hvaraf
80 sjöar, enligt Forsell). Socknen, som
år 1805 beboddes af 634 och 1860 af
957 personer, består af 18 mant., hvaraf
lO3/^ mant. skatte, V2 mant. krono, 6%
mant. frälse, med 130 åboer, samt af
3/4 mant., bebodda af 41 invånare,
hörande till Kullings härad (se nedan);
I bevillning erlades 1860: 82 rdr 83 öre.
Kyrkan, belägen 1/1G mil från
moderkyrkan, ombyggdes 1785, hvartill i
synnerhet bidrog egaren af Upplo säteri,
majoren J. Wahlfeldt. Ar 1790
upp-gräfdes vid en hög sten vid kyrkan, en
kruka med något aska och en flintknif.
Gårdar och byar: Säteriet Upplo (se den art),
med underlydande Dufvered, 1/2 Eskekärr,
»/4 Hultet, tax. till 25,730 rdr. — ’/v Magra,
kyrkoherdens tilldelningsstom. — Ä/2 Bratthall
och Vg Snickarebo höra hit i ecclesiastikt
hänseende, men enligt jordeboken, det förra till
Lena och det sednare till Algutstorp i Kullings
härad (efter Lindskog); enl. topografiska corpsens
karta ligga Bratthall inom Långared och
Snickarebo inom Bergstena socknar, det sednare
jemte Vg mant. Lidan skattskrifvas i Sköfde
socken. — Adress: Sollebrunn.
Maij. Gästgifvaregård i Medelpad,
hvarifrån skjutsas till
Sundsvall n. n. v.....21/* mil.
Gryttje i Norra Helsingland, s. 2 »
Emellan Maij och Gryttje uppreser
sig Not -rbyhiylen, ett beryktadt berg,
som dominerar hela trakten.
Majö. Ref på kusten af Blekinge,
der ankarsättningar finnas på 10 à 12
fots djup.
Mähren. Gård uti Thorhamns
socken, Östra härad och Blekinge län, af
V4 mant,, taxeradt 1861 jemte qvarn
till 8,737l/2 rdr rmt, egdes s. år af
apothekare C. Wallbeck.
Makersmåla. Kapitensboställe af 1
mantal krono uti Elraeboda socken,
Konga härad och Kronobergs län,
taxerades 1861 till 6,230 rdr; skrifves af
Tuneld Makrilsmåla.
Malevik. Gård uti Släps socken,
Fjäre härad och Halmstads län, är be-
| lägen vid hafvet, lVg mil nordvest från
Kongsbacka, och består af 2/:? mantal
1 skatte Malevik (dertill köpt 1793), n/i6
mant. frälse-skatte Bukjerr. Jordmånen
är djup mylla på mergelbotten.
Utsä-j det 60 à 70 t:r. Taxeringsvärdet 1861
var 16,300 rdr rmt, och egare löjtnant
O. Lindhé.
Malexander. Socken och
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen, hörande
till Ydre kontrakt af Linköpings stift,
ligger uti Linköpings län, 7 mil s. v.
från Linköping, 43/4 mil från Skenninge,
vid en del af Sömmens nordliga och
östliga vikar, upptager en areal af 1,693
qvadratmil (1,788 qvadr.mil efter Tham),
deraf hörer 0,974 qv.mil i sydost och
söder, invid Sommen, till Ydre härad;
j 0,571 qv.mil från sjön nordvest ut till
Göstrings, och 0,i48 qv.mil i nordost till
Wifolka härad. Af det hela utgöres
nära l/4, eller 0,375 qv.mil, af vatten;
landet äter består hufvudsakligen af
berg-och skogsmark, med kort och temligen
brant stupning mot Sommen," längre och
mera sluttande mot Svartåns dalgång,
i Stränderna vid nämnda sjö äro ej sällan
höga och branta, emellanåt mera låsra
O 7 c?
och jemna, i Malexanders- eller
kyrkoviken sandiga, och här omgifna af
socknens enda något öppna slättbygd. Ibland
i flera härvarande sjöar äro Öljaren,
Mal-gen och Mellansjön eller Asplången de
största. Af särskilda höjder nämnas
Bålskalle vid Kyrkviken, Hugatoflen vid
prestgården, och Döraberget å Aspenäs
udde. Malexander socken är i alla
afseenden bland Ydre härads mindre
lyckligt lottade delar, ehuru väl ej bland
de högst belägna, och ren sandmo
förekommer här mer än annorstädes,
särdeles kring Kyrkviken. De norra
skogsmarkerna, inom Göstrings och Wifolka
härader, äro i allmänhet mindre
kuperade, men ej mindre magra till jordmån
och frukbarhet. Åkern är här ringare,
skogen ymnigare, än i de flesta andra
socknarne. Hufvudnäringen skulle vara
skogsbruk, om ej vägarne för
afsättningen vore så svåra; nu produceras och
säljes mest ladngårdsalster, samt beck
och tjära; under året 1861 upptogos från
5 sjöar 1,665 t:r sjömalm.
Åkerbrukets afkastning torde väl knappt
motsvara det egna behofvet. Socknen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
