Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
76
Medåker.
Melderstein.
hvaraf dock 0,003 äro vatten, beboddes
1805 af 891 och 1862 af 1,228
personer, innefattar 49’Vg mant., hvaraf 383/4
skatte, 77/g krono, 3 mant. frälse. I
bevillning efter II art. erlades 1861:
390 rdr 21 öre. Ordinarie räntan är
543 rdr 43 sk. 5 rst. kr.värdi.
Norra delen är något bergländig och
skogig, kring öfra loppet af små
vattendrag, som slutligen i en sydligare
jemnare bygd förena sig till en liten å,
hvilken i östlig rigtning går till Arboga
socken. Vid detta vattens mellersta lopp
är bästa bygden med lerhaltig jordmån.
Näringar äro desamma som i Himmeta,
med tillägg af något bergsbruk.
Medakyr eller Midoker heter socknen
1 handlingar från 1314 och 1345, hvaruti
tvänne dess kyrkoherdar nämnas;
kapla-ner äro kända från 1593. Socknen blef
1610 lagd till Ulfvesunds län och Gustaf
Adolfs hertigdöme. Kyrkan anses vara
af hög ålder i anseende till att man
funnit en sönderslagen runsten lagd till
grundval uti vestra kyrkodörren,
äfvensom årtalet 1005 under hvalfvet. Tornet
upprestes 1652. Barnundervisningen
bestrides i fast skola af en examinerad
lärare för 80 barn (år 1862), dessutom
erhöllo 75 barn undervisning i hemmet.
Till skolan höra 5,000 qvadratalnars
planteringsland. Bland minnen från
forntiden nämnas, utom runstenen i kyrkan,
gamla tingsplatser i Höklöten och på
Åkesliäll vid Brynge, båda i midten af
socknen. Odesberga by kallades i äldre
tider Kurbo, intilldess en pestsmitta,
som öfvergått alla grannarne, ödelade
densamma och gaf anledning till dess
nuvarande namn. A id Karbobacken
upptäcktes 1825 en mineralkälla, hvilken
med fördel begagnas.
Socknens hemmantal var 1861 taxeradt till
299,630 rdr och skiftadt i 146 delar; samma
år funnos i socknen 2 lägenheter, 1 bergverk,
2 qvarnar och sågar, tax., inberäknadt
frälseräntan af 1 mant., som innehafves af Uppsala
akademi, till 54,560 rdr rmt. Största
egendomen är Röforss bruk (se den art.), med
tillhörande ett mtl. Norr-Ryby, V2 maQt. Röforss,
1/4 Berga, IV4 Dahl, 1 Hagby, V4 Herrliult,
2 N:a Ryby, allts. tax. till 95,212 rdr rmt.
V2 mant. Berga, 1 Hagby, V2 Tveta, 1
Wret-berga egas af Uppsala akademi. — 3/4 Fillinge,
22/81 mant. Smedby, tax. till 14,571 rdr, eges
af nämndeman Per Andersson. Minsta
bruk-ningsdelen är Garlinge. — Pr estgården, 1
mant. — */4 Klockaretorp, ’/s i Odes-
berga, utgöra komministersbostället. — V2
Garlinge, 1 Hagby, 1 Tåby, 1 Wretberga äro
indragna militiæboställen. — Af öfriga hemman
må nämnas Beijby, Ekeby, 3 mant. Wester-Ryby.
— Adress: Arboga.
Melby. By i Förlösa socken i Norra
Möre härad och Kalmar län, namnkunnig
* o
såsom stamort för adliga ätten af Melin,
hvaribland må nämnas den 4:de i
ordningen, chefen för ingeniörcorpsen
Magnus Georg af Melin, död 1839, och som
var en ifrig forskare i historia och
genealogi, derom riddafhusets slägttaflor,
hvarå han gjort egenhändiga anteckningar,
bära vittne. Han har äfven förf. Utkast
till Svenska krigshistorien, gående till
1660, som förvaras i manuskript på
Lö-beröds bibliothek. Den förste af ätten
var magister Erik Melin, bondson från
denna by, hvaraf han tog sitt tillnamn;
blef kyrkoherde i Ljungby af Kalmar
stift. Ätten utgick med den förstnämnde.
Byn består af 3V4 mant., tax. 1861 till
c:a 23,000 rdr rmt, och hade s. år 11
åboer; på egorna finnes väderqvarn.
2) Melby. Ett halft mantal uti Eds
socken, Norra Tjusts härad af Kalmar
län, tax. 1861 med äng till 3,900 rdr,
egdes af baron Fleetwood.
Melby. Ett och x/2 mant. frälse uti
Uckna socken af Norra Tjust härad och
Kalmar län, tax. 1861 till 11,737V2
rdr och med såg och mjölqvarn samt 2V2
mant. i andra hemman till 32,662 V2 rdr,
egdes af baron Adelsvärd.
Melderstein. Bruks- och
landtegendom uti Norrbottens län, hvaraf bruket
ligger uti Råneå socken och fögderi, i
den vattuled, som kommer från
Hemträsket och faller i Råneå elf, 1 mil
vester om kyrkan, 5 mil norr från Luleå
stad. Det har stångjernsmide för 4
härdar, jemte jernmanufakturtillve.-kning och
smide; tillverkningen af stång- och
äm-nesjern uppgifves 1858 till 1,064 sktt,
högsta tillverkningen sedan 1834 var år
1839, då den uppgick till 1,919 skU,
jernmanufakturtillverkningen var 1858
blott 43 skU, året förut 142 sktt; till
bruksegendomen höra Strömsunds
masugn, IV2 mü från bruket, samt
Rensunds och Korpforss masugnar, den
sednare 3V2 mil ofvan stångjernshammaren
på Degersälls bys egor, en såg (tax. till
87,500 rdr), Rånby qvarn (tax. till 15,000
rdr); sjelfva bruket med tillverkning taxe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
