- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
77

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Melderstein

Melderstein.

77

ra des 1861 till 96,000 rdr.
Landtegen-domen uti Råneå socken utgöres af 3l/16
mant. säteri Melderstein med underl. 5
mant.; hela godsets taxeringsvärde 1861
var 270,638 rdr rmt, och det egdes af
Gellivara bolag (se art. Gellivara
jern-malmsfält).

Meldersteins bruk är en anläggning
af den outtröttlige kapitenen och
professorn Jonas Meldercreutz, hvilken, om
det är en sanning, »att den ökar Svea
land, som odlar Svea jord», är väl värd
att vara åtminstone i lika åminnelse
som den der utvidgar dess gränser,
hvarföre ock några ord må nämnas om
första anledningen till hans odlingar och
anläggningar i Lappmarken. Ar 1736
åtföljde Meldercreutz i sällskap med
astronomieprofessorn Celsius de vid den tiden
åt ^Vesterbotten resande franska
mathematik, som hade till sitt mål att afmäta
en del af jorden, för att närmare få
utrönt jordens rätta figur. Under sin
resa genom denna betydliga landsträcka
inom fäderneslandet, som låg Öde,
oaktadt dess vidsträckta skogar, rika berg,
gräsrika dälder och slättmarker och en
ingalunda ofruktbar jord, fann han, att
omdömena om våra norra länders och
lappmarkers otillgänglighet för odling
och bebyggande voro förhastade. Han
erinrade sig ur historien de södra
ländernas beskaffenhet i äldre tider, nämligen
beskrifningen om det herrliga Italien,
den tiden Aborigenes der först fäste sina
bostäder. Den målning Tacitus gifver
på Tyskland i äldre tider, innan det
genom menniskoflit och arbete blifvit
upp-odladt, fann han vida mer afskräckande än
dessa Öde- och lappmarker, och med
kännedom af att klimatet kan mildras och
jorden förbättras genom menniskans
arbete (1 Mosebok 1 kap. 26 och 28 v.,
samt 3 kap. 19 v.), fattades han af hog
att befordra detta öde lands befolkning
och odling. Till uppnående af detta
mål fördes hans tankar på en
bruksanläggning här i orten.

De rikhaltiga Gellivara jerngrufvor i
Luleå lappmark voro nyligen upptäckta,
och en kapiten Thingvall hade år 1738
erhållit bergskollegii privilegium på en
masugn vid Strömsundet, en vid
Korp-forssen och tvänne stångjernshamrars
anläggning i Råneå socken, men redan

s. år afstått dessa privilegier till
brukspatron Abraham Steinholtz.
Bruksbvgg-naden började anläggas 1739 på Alby
egor; men företaget erfordrade större
krafter än som Steinholtz ensam kunde
prestera, hvarföre han sökte sig en
bolagsman och fann honom uti Melder-

o

creutz. Ar 1740 började de gemensamt
anlägga Meldersteins bruk, hvilket fick
sitt namn af de båda egarne, genom
sammanläggandet af första stafvelsen i
bådas namn. Ar 1744 blef Meldercreutz
ensam egare och är den, som isynnerhet
varit dess anläggare; efter hand anlades
hamnar och lastageplatser, såg och
mjöl-qvarn, skeppsbyggeri, gevärsfaktori,
stål-och fint jernsmide, stångjernsbrukets
tillverkning uppdrefs till 2,000 sktl, derjemte
upptogos nya malmstreck, kalkbrott,
nybyggen inrättades på den trakt, hvartill
bruket 1753 erhöll uppodlingsprivilegier,
mellan Kalix och Luleå elfvar på ett
område af 10 till 13 mils bredd och
ungefär 20 mils längd intill Gellivare i
Lappmarken. Vid 1785 års beskattning
efter M—s död befunnos dessa nybyggen
till antalet vara 67 st. Då nämnas 4 i
Luleå, 18 i Råneå, 13 i öfre och 5 i
nedre Calix, samt 27 i Gellivare eller
inom Lappmarken. Att icke alla dessa
vidlyftiga företag, hvarpå Meldercreutz
nedlade ali sin både ärfda och förvärfda
egendom, skulle för honom blifva
vinstgifvande, var nästan påtagligt, *) och
synas nuvarande egarne, af de
uppgifter, som kommit oss tillhanda, och
redan äro meddelade under art. Gellivare
jernmalmsfält och Öfver-Luleå socken,
vilja draga genast så mycken vinst som
möjligt af bergens och skogarnas
rikedomar utan afseende på landets och
sjelfva befolkningens verkliga fördel och
således rakt emot de vilkor, hvarpå
Rikets Ständer och Kongl. Maj:t
grundade sitt bifall till åtskilliga fri- och
rättigheter, som meddelades Meldersteins
bruk d. 7 Juli 1747. Det heter näm-

*) Meldercreutz hade att kämpa mot Lapparnes
obenägenhet för dylika för dem främmande
inrättningar (visserligen icke blott af fördom,
ty de ledo derigenom mycket intrång i sin
nomadiska hushållning), och hinder möttes i
brukets stora aflägsenhet från hafvet, brist
på vägar och elfvarnes osegelbarhet,
penningarnas fluctuation under Pommerska Kriget
samt i konjunkturernas vacklande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:59:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free