Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Norrbottens Lån.
Norrbotteus Län.
marknadsdagar idka handel och
köpenskap vid Nora kyrka, emedan de
saknade egen handelsplats. Den nordiska
naturen har tryckt sin stämpel på denna
jernets hembygd. Skarpa dalsänkningar,
branta skogbeväxta höjder (med 6ü0 fots
höjd och deröfver) och mot vattnen
nedfallande stränder underhålla en oupphörlig
strid emot våglinien. Större slätter finnas
icke, och skogen drager oftast sin ram
kring de spridda odlade fälten; men från
de större höjderna eger man härliga
utsigter. Det inre af socknen utgöres af
ett högland, som sänker sig mot sjön
Wikern, hvilken från alla sidor emottager
nedflytande vattendrag. Såväl vestra som
östra gränsen åtföljes af en bred
höjdsträckning, som på den förra sidan slutar
mot Svartelfven och på den sednare
af-brytes af Nora- och Fåsjöarna samt den
dem förenande dälden. Den stora
mosstrakt, som är belägen i södra ändan af
socknen på Dalkarlshytte och
Hofmans-torps egor, och hvilken utgör största
höjden af de s. k. Kihlsbergen (se detta
ord), är den högsta delen af landet och
nedsluttar med större och mindre
branter, afskuren af flera vattendrag, mot
sjöarna Elflången och Wikern.
Tvänne större vattenbassiner tillhöra
socknen, hvaraf den ena ligger midt uti
samt den andra vid östra sidan af
densamma. Den förra är sjön Wikern, som
med sjön Saxen har en arealvidd af
2,436V2 tunnl. och utlopp i Norasjön;
detta benämnes Gyttorps- och sedermera
Hagby-i\n, innan det genomgått Asbosjön,
och emottager äfven en vattentillökning
från Bählsjön. Norasjön emottager
dessutom Borselfven, som afleder Fåsjöns
vatten, den största af socknens sjöar,
med en areal af 2,240 tunnland. Sedan
Norasjön, hvars längd är 11,000 alnar,
medan bredden från Nora stad till
Herrstallet är 5,500 alnar, samlat nästan
socknens alla vattendrag, utfaller den vid
sistnämnda ställe genom Hammarby- eller,
som den sedermera under sitt lopp, kallas
Jerleån.
Emedan de härstädes befintliga
vattnen utgöra s. k. skogssjöar, med höga
branta stränder, i hvilkas sluttning den
odlade jorden vanligen är belägen, kunna
ej heller några större skördbärande
slätter förekomma, och då de mellanliggande
höjderna bestå af granit- och glimmer-
i berg med obetydlig blandning af
fält-spath, saknas äfven någon egentlig
lerjord. Åkerjorden består allmännast af
grus eller sand, gröfre eller finare mo
eller på sin höjd af moblandad lerjord.
Endast i dalsänkningen, som framsläpper
Wikerns vatten i Norasjön, finnas större
och jemnare åkerfält samt bättre
jordmån; äfvenså finnes här vid Ha^bvåns
O 4
utlopp i Norasjön, den enda egentligen
naturliga ängen i socknen. Hvad den
endast till skogsväxt tjenliga marken
vidkommer, är denna mycket oinbytlig; ty
liksom ingenstädes några större
ofruktbara eller trögväxta trakter finnas, så
äro ej heller de mer växtliga af särdeles
stort omfång.
Af mineralkällor finnes en på
Dalkarlshytte mark, känd under namnet
Warmabad, som för 50 år sedan med
nytta skall varit begagnad emot
rheuma-tism och gikt; ännu hemtas badgyttja
derifrån så väl till Nora stads badhus
som till enskildt begagnande, och påstås
den vara lika nyttig som den ifrån
Loka. På Greksåsars mark, nära invid
allmänna landsvägen, finnes äfven en
mi-neralhaltig källåder, hvars gagnelighet
ännu veterligen icke blifvit pröfvad, men
som är märkvärdig för den frodiga
vegetation, som den sprider omkring sig
samt för den mängd af svart dy, hvilken
källan uppkastar, ehuru belägen på en
skarp stenkulle. Slutligen finnes en mycket
stor och vattengifvande källa på
Skärmarboda egor, nära intill det ställe, hvarest
Nora—Ervalla jernvägen på denna bys
mark öfvergår Jerleån, och som möjligen
kan gifva anledning till anläggande af
en kall vattensbadinrättning.
Alla vanliga vilda träd finnas, med
undantag af de ädlare, såsom ek, bok
och apel, hvaraf endast förstnämnda
slag förekommer här och der
plante-radt. Våren är långsam med skarp
nattkyla, hvadan man på sednare tiden
nödgats så klöfvern om våren, då den icke
lider af kölden i sin spädaste växt. Första
vårblomman, som här blifver synlig, är
Daphne mezereum vid medlet af April
samt Anemone hepatica och Tussilago
far-fara vid månadens slut. Klimatet är för
helsan välgörande.
Folkmängden var 1749: 3,097, år
1805: 4,601, år 1820: 4,418, år
1850: 5,943, och år 1862: 7,217 per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
