Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
Nora.
söner. Af 1850 års folkmängd utgjorde
antalet af de jordegande hushållen 270,
icke-jordegande 1,140; efter stånd funnos
1 af ridderskap och adel, 69
ståndspersoner, 3,946 af bondeståndet, alla
andra 1,959. Under åren 1749 och 50
funnos 8 à 9 personer öfver 90 år, år
1850 inga vid den åldern. »Om natur
och historia äro källorna för att lära
förstå ett folk, så är den förras
inflytande märkligare på folket i gemen»
yttrar en af våra historieskrifvare, och
aldrig kan väl folklynnet bättre
återspegla naturen än här. Friskhet och
rörlighet utgöra ett hufvuddrag hos
bergsmannen, och från fordom har han, så i
seder och lefnadssätt som tal och
klädedrägt, ända till sednaste tider bibehållit
sig sjelfständig. Hans kropp är stark
och välbildad, och icke skall man här
finna slättboens ofta tunga och platta
former. Han blickar ock med ett visst
förakt ned på slättbon, och ordet »bonde»
är för honom nästan liktydigt med mes
eller stackare. Den fordom mörka,
allvarliga klädedrägten försvinner allt mer
och utbytes mot de mest lysande färger.
Manbyggnaderna uppföras till 2
våningars höjd. Såsom bevis på den
försakelse ett verkligt grufhjonelag måste vara
underkastadt, må anföras, att en bostad,
bestående af ett rum med vind eller en
liten bod, ett potatesland om 2 t:rs
afkastning och rättighet att hopsamla
ris till bränsle ofta måste betalas med
50 à 60 rdr årligen, då arbetaren för
en hel grufgång d. v. s. dagligt arbete
från början af Maj till slutet af Oktober
har en bestämd aflöning af 40 sk. samt
28 sk. om dagen för den tid, som
arbetet derutöfver fortsättes. Genom denna
ringa inkomst tvingas äfven hustrun, om
hon är dertill nog stark, att deltaga i
mannens mödosamma arbete vid
grufvan; följden blir barnens försummande
och öfverlemnande åt sig sjelfva, hvilket
måste inverka ej mindre skadligt på det
uppväxande slägtet än de mest moraliskt
förderfvade föräldrars föredöme i hemmet.
Den gamla språkdialekten, som
framför vokalerna, der det skulle finnas,
uteslöt och, der det icke skulle finnas,
tillsatte h-ljudet, är nu nästan
bortlagd; för öfrigt framträder här, som i
flera andra orter, det breda missljudande
1, som beröfvar språket en god del af
Nora. 203
dess välklang; äfven sista stafvelsens
omåttliga utdragande med a eller o uti
alla substantiver, t. ex. drängaar, pigoor,
i stället för drängarna och pigorna, är
ett talesätt, som på ett skarpt sätt
framstår emot grannsocknarnas,
Grythyttan och Carlskoga, der dessa ord,
uti den förra, uttalas drängane och
pi-gone, samt, i den sednare, drängera och
pigera.
Bergshandtering är ortens
hufvudnäring, och den är försedd med rika
malmtillgångar, som säkert kunna räknas bland
de bästa i Sverige. För grufvornas
administration äro dessa indelade uti fyra
s. k. tingslag, en benämning,
qvarstående från den tid, då bergsting ännu
höllos och på vissa bestämda dagar
afgjorde hvarje grufdistrikts
angelägenheter. Dessa tingslag äro
Dalkarls-bergs, Per skytte, Nybergs (se dessa
ord) och K la eka. Det sistnämnda
utgöres af en mängd graffält så väl i
Nora som i Jernboås och Lindes
socknar, till ett uppgifvet antal af 38 st.
Här upptagas endast de grufvor, som
äro belägna uti Nora socken, och äro
dessa: Klacka stora odalfält, omslutande
det mindre, men mer prisade Lerberget,
hvilka båda hålla en rik engången malm;
Timanshytta kärrgrufva och
stängselgruf-va, som lemna en något svafvelhaltig
tillsättningsmalm. Dessa grufvor äro
hvar för sig delta mellan flera intres-
o CJ
senter. Ar 1801 utgjorde malm
uppfordringen 7,200 skU, år 1850:14,026
skto, år 1861: 87,779 centner. Ur 41
grufvor upphemtades 1861: 1,221,378
centner jern malm. På vissa trakter uti
socknen, isynnerhet uti den höjd, som
ifrån norra stranden af sjön Wikern
sträcker sig uti n. o. öfver Fogdhytte
och Binghytte byar, finnes en otrolig
myckenhet ödelagda grufvor med
jern-malms-anledningar. Dessa bestå
nästan allmänt af körtelmalmer. Inga
malmanledningar af ädlare slag hafva
på sednare tiden blifvit bearbetade, utom
Rödkärrs koppargrufvor, belägna på
Kåfalla bys mark. Ar 1737 utgjorde
antalet af de inom socknen i gång
varande tackjernshyttorna 25 st., som år
1850 hade nedgått till 11, hvarvid
sammanlagda tillverkningen s. år
uppgick till 36,341 skto; år 1737 uppgifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
