- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
254

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254 Nyckelås.

Nydala.

här varit gränsen för Sigtuna stads
område. Slutligen må anföras, att man
ansett platsen midt emot och på denna
Nyckeludde verkligen hafva varit såsom
en nyckel till inloppet af Sigtunafjärden,
samt att benämningen härleder sig
derifrån. En dylik Nyckelsten skall äfven
hafva funnits å det midt emot utskjutande
Steningelandet, men blifvit använd af
Gyllenstjerna, i början på 1700-talet,
vid uppbyggandet af Steninge slott.
Imellan dessa skulle då varit spänd en
kedja för att skydda inloppet.

Nyckelås. Ett mantal frälse-säteri
uti Bottnarvds socken, Redvägs härad af

v ? O

Elfsborgs län, egdes 1862 af herr C. J.
Lindqvist; samma års taxeringsvärde var
25,000 rdr, inberäknadt för underl. 1/i
mantal Lida, rå och rör.

Nyckelängarne, se under artikeln
Falköping. Uti en saga — troligen en
af de äldsta, som ännu lefva bland de
tre folken af vår stam — förtäljes om
en strid, som skall blifva den sista; ty
derefter skall en försoning mellan dem
ske, och frid och lvcka bland dem blomstra.

I Sverige förekommer den under namnet:

• 0

Sagan om »Guldhjelmsriddarne i Ålleberg»
och i Danmark berättas den om »Ölger
Dansk» under Kroneborg. Sagan, som
omtalas i bygden kring Ålleberg och
Nyckelängarne, kan läsas i Afzelii
Sago-häfder 9:de del, 2:dra haft. sid. 114.

Nydala. Aunex-socken till Wrigstads
pastorat, är belägen uti Westra härad
af Jönköpings län, 5V4 niil söder från
Jönköping, omfattar en areal af 1,368
qv.mil, hvaraf 0,313 äro insjöar. Marken
är bergaktig och stenig. Jordmånen
består mestadels af svart- och lermylla.
Skogen är hjelplig. I bevillning för
inkomst erlades 1862: 80 rdr 41 öre.
Roseken är största sjön, IV2 lång,
Wrigstad å infaller häri. Kyrkan, en
lemning af det fordna Nydala kloster
(se den art.) *) ligger 1 njii från
moderkyrkan. Hon är en korsbyggnad;
långhuset håller 27V2 fot i inre bredd och
76 i längd. Koret utgör 27V2 fot i
hvarje sida. Kyrkan, hvilken aldrig haft
pelare eller takhvalf, har på 2472 fots
höjd platt tiäbetäckning. Lemningar
efter en urgammal gafvelmur i vester

*) Äfven hänvisas till C. G. Brunii
koustanteck-ningar under en resa år 1849, sid. 6, 18.

qvarligga på hela 76 lots afstånd från
den nuvarande, och skråkantiga
sockelstenar efter sidomurar visa jemväl, att
detta ej oansenliga långhus varit med
lika bredd dubbelt längre. Sedan den
gamla klosterkyrkan blifvit reparerad,
förrättades kyrkoinvigning af biskop Sam.
Wirenius 1688. Tornet är byggt 1703.
En liten kyrka, som ligger i n. v. helt
nära nyss beskrifna, uppförd af tuktad
gråsten, har troligen varit i den sednare
medeltiden begaguadaf Nydala församling.
Öster om kyrkan ses fasta murar af två
fyrkantiga byggnader, hvilka tros vara
lemningar efter klostrets »skattkammare.»
Barnundervisningen bestrides uti 2 flyttbara
skolor, (hvaraf en är småbarnsskola), utaf
en examinerad och en oexaminerad lärare.
Nydala säges fått namn deraf, att abboten
vid sitt första intågande i det nya klostret
med den sköna belägenheten i en dal,
omgifven af skogen, och en större sjö i
fonden, utropat: S:ta Maria! liic sane
uova tua vallis. Klostret kallades derföre
S:ta Maria de nova valle, hvadan Nydal
såsom namnet skrefs 1251; Nydala kallas
det likväl redan 1244.

Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift.
1805. — 1862. sk. kr. fr.
976. 1,381. 16f. 2.12. 233 rdr 97 öre.

Gårdar och byar: Af skatte-hemman: P/s
Hunnavik, gafs till Nydala 1372. P/2 Moboda,
med gästgifvaregård, se den artikeln. 1 mant.
Ohs, säteri, (se den art.) hvarföre jemte
uuder-lydande betalas i eganderätts-afgift 110 rdr 25
öre. 1 mant. krono Hättebo, är reg.läkare-bost.
— xI2 Rössved militiæ-boställe. — V2
Hökaberg, kapellansboställe. — Af frälsehemman:
P/4 Byhult, 1 Gàeryd, 2 Långö, 1 Skuggebo,
V4 Steningaryd, 2 Nydala, säteri, se den art.;
egauderätts-afgiften var 63 rdr. — Adress:
Wrigstad.

Nydala, fordom kloster, på hvars
grund ett säteri af 2 mant. uppstått,
ligger uti förutbeskrifna socken; har
boningshuset vackert beläget på en liten
höjd vid norra ändan af sjön Roseken.
Säteriet utgör jemte 85/g mantal underl.,
samt Carlströms manufakturverk, en af
de betydligare egendomarne i orten,
med stort och i sednare åren utvidgadt
jordbruk. Egendomen indrogs vid
reformationen till kronan, förlänades i början
af 1600-talet till förre ståthållaren på
Elfsborgs slott, Olof Stråle af Ekna,
hvilken förläning dock fråntogs honom
1617; löstes till frälse 1646 af borgm.
i Jönköping Pet. Gudmundsson. Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free