- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
260

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260 Nyhamn.

i brukets egande */16:delar uti valsverket I
vid Smedjebacken. 1859 års
tillverkning uppgifves till 7,973 sktt, 1860 års
till 9,820 skit — 39,067 centner, hvaraf
blifvit utvalsade 31,339 centner
stång-och ämnes-jern; 1861 års tillverkning var
något mindre. Verkstäderna hafva sedan
år 1862 blifvit utvidgade så att
tillverkningen är nu troligen högre. På
brukets jord inom Grangärdes socken
finnas för närvarande 37 arrendatorer med
51 hästar och 2 par oxar samt inom
Floda socken 32 ined 36 hästar. Vid
gården födas 14 hästar, 8 par oxar och
42 nöt. Enligt 1831 års jordebok
utgöres egendomen af c:a 5 hemman samt
32,000 tid skog"). Till bruket hörer
en tiillmjölqvarn med 2 par
sammälds-och ett par stålsigts-stenar.
Bruksegendomen eges af ett bolag under
benämning Nyhammars och Fredshammars bruks
aktie-bolag, som är grundadt på 350 aktier,
hvardera å 2,000 rdr rmt; det inköpte i
Nov. 1854 godset, jemte Backa masugn i
Orsa s:ii och halfva Ickholms masugn i
Rättviks s:n, af förra egarnes, brukspatron
C. G. Johansson, brukspatronerna E. G.
och C. G. Litströms konkursmassa.
Disponenten för dessa verk har sin bostad
och hufvudkontor i Grangärdes kyrkoby.
Transporten af smältjemet från bruket
sker först V8 mil landväg, 1V2 mil
sjöväg till Ludvika bruk, derifrån på
jernväg iv2 mil till Smedjebacken.
Stångjernet skeppas derifrån direkt till
Stockholm dels med 2:ne ångbåtar och dels
på jakter. Afståndet från brukskontoret
till Fahlun är 10 V4 mil och till
adressorten Smedjebacken 3’A> mil.

Nyhamn. Kustharan i Södra
Helsingland, 1 mil från Söderhamn, vid
Ljusne-elfvens utlopp i hafvet, med
tillräckligt djup for de största krigsskepp,
beskrifves af Tuneld såsom en af de bästa
hamnar i hela Europa.

Nyhamn. Fiskläge vid Skånes vestra

a) eller efter uppgift från stället:

af 340 tid åker, I,ICO tid slog (äng) samt 7,500 tid skog vid sjelfva Nyhammar.

2,000 » » andelar i Saxhytte och Bergsbo
recogni-tions-skogar.

139 » » 41 i » » 6,400 » » iuom Floda socken.

45 » j> 145 » » 2,193 » » & hagar hörande till Saxhytte masugn.

60 »> » 387 » » 1,873 »> » hörande till Bergsbo masugn och hem-

manet Torfsten.

HykiL

kust uti Brundby socken och Luggude
härad af Malmöhus län, hade år 1862:
171 invånare på 46 hushåll. Fiskläget
hade samma år 12 fartyg om 458 läster;
fastighetsvärdet taxerades till 24,000
rdr rmt.

Nyhem. Kapell till Refsunds pastorat
af Jämtlands Södra kontrakt i Hernösands
stift, inrättades i April 1851.

Nyholm. Pappersbruk uti Sandsjö
socken, Westra härad af Jönköpings län,
beläget V8 mil ifrån Sandsjö vid Ryds
gästgifvaregård bredvid stora landsvägen,
anlades på 1820-talet af hr C. Nyman;
nuvarande egaren är pappersmakaren S.
A. Wetterhall; eganderätts-afgift 3 rdr
56 öre.

Nyhyttan. En half hytta uti
Ferne-bo socken, Philipstads bergslags härad
af Carlstads län, taxerades 1862 till
50,000 rdr och hade s. år 8 egare, se
art. Henniche-hammar.

Nykil. Socken i Walkebo härad och
Linköpings län, är belägen mellan
Wi-kingstad i norr, Gammalkil i vester,
Tjärstad och Wårdsnäs i öster, 2V4 mil från
Skenninge, l3/4 mil s. s. v. från
Linköping och omfattar en areal af blott
O,08i qv.mil, hvaraf 0,o3o äro vatten.
Landet höjer sig småningom mot söder,
och vattendragens vanligaste rigtning är
derföre mot norr till Svartån. Flera
bergåsar stryka genom landet mot norr,
utgrenade från den tämligen höga
vatten-delaren mellan Sommen och mellersta
slättbygden, och upptaga med sina breda
ryggar nästan hela södra större delen
af landet, der de blott lemna rum för
smala landgångar och vatten, båda
vigtiga för kommunikationen orterna imellan
om vintertiden; mot norr blifva åsarne
småningom lägre och oftare afbrutna
af slätter; men blott längst ned mot
gränsen af Gammalkil finnes egentlig
slättbygd, medan allt annat bär prägeln af
öfvergång från slätt- till skogs- och bergs-

584 tid åker, 2,106 tid äng

19,966 tid skog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:23:02 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free