Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
334
Olof S:t.
Olof S:t.
mycket begagnad promenadplats.
Presidenten Gyllenborg, som till en del
anlagt, till en del förskönat parken, bar
äfven låtit plantera den utefter
landsvägen varande, V4 mil långa alléen, men
hvilken nu, såsom till det mesta
bestående, af åldriga risiga pilträd, är skräpig
och ful. Af Olivehäll ses en vy i
planschverket «Sverige framstäldt i
teckningar. På Larslunda egor finnes sedan
1766 en helsobrunn, som, efter
byggandet af ett brunnshus och anläggandet af
en promenad för brunnsgästerna, mycket
och ofta med fördel begagnas af
Strengnäs stads innevånare och kringboende
allmoge. Af ställenas urgamla namn
bevaras minnet endast uti benämningen på
ett torp, som ännu i dag kallas Finninge.
Under Olivehäll lyda, 3/8 mtl i Malmby
och mtl Lundby i samma socken;
tax.värdet år 1862 var 175,000 rdr.
Olof, S:t. (Tills vidare förenad med
Stiby). Socken och regalt pastorat af
3:dje klassen, hörande till Albo och
Je-restads kontrakt, är belägen uti Albo
härad af Christianstads län, 2 mil n. n. v.
från Cimbrishamn och 1 mil från hafvet,
omfattar 0,303 qvadratmil fast land,
fördelade på 105/16 mtl och bebodda 1862
af 1,362 personer; år 1805 af blott 642.
Marken är till större delen bergaktig;
jordmånen består af stengrus och mylla;
skog växer tillräckligt för egna behofvet.
Bevillnings-afgiften år 1862 för inkomst
var 34 rdr rmt; hela fastighetsvärdet
663,475 rdr, deraf 1,000 rdr för 3
skolbyggnader. Sockenvägen mellan Stiby
och S:t Olofs kyrkor är 1/2 mil.
Kyrkan är ganska stor; intill sednaste tiden
har mycken vidskepelse bedrifvits med
S:t Olofs bild i kyrkan samt med den
vid kyrkan belägna källan, i synnerhet
på S:t Olofs dag och
midsommarsaftonen. Barnundervisningen bestrides i en
fast folkskola samt 2 fasta och 2
flyttbara småbarns-skolor.
Gårdar: S.t Olofs gård, 2/a mtl ber. säteri,
,/lc uts. Olofsgård, f^ Måsalycke utgöra
socknens största gods, taxeradt till 84,000 rdr, eges
af grefve A. R. Hamiltou. Vidare märkas
följande, nämnda i ordoiog efter summan af deras
taxeringsvärde: 3/4 Östaröd, mtl Elmhult,
ett gods; 9/lc mtl i Attusa med en torfmosse,
benämnd Getingmosse, eges af lagman Sylvan i
Öja; |j| mtl Raskarum; Vjg Måsalycke, R/g:delar
i ängen De Dödas Lott, lyda under
Christine-hof; skogsparken Skjunkalotten och Skånbecks-
huset, Stora Perslott, eges af majorskan och löjtn.
Rosenkrantz. 3/g Raskarum, sergeant-boställe;
V4 Rönnebröd, ^^ Nöteboda, Bösahus
väderqvarn; V32 Raskarum med qvarn; Vju Altusa,
’/4 Alaryd, Ekeryd, ett gods; s/2o
Lerbergstorp med ett tegelbruk; mtl
Raskarum; 3/32 Snapparp, Elmhult, ett gods,
taxeradt till 13,000 rdr. 1 /3 Måsalycke äro krono.
1 mtl på 4 n:r i Raskarum äro militiæ. — Af
byar må vidare nämnas: Tåghusa, Kapellet,
Holmana och Kyrkeröd. — Adress: Cimbrishamn.
Olof, S:t. Annex-socken till Sigtuna
stad, är belägen uti Erlinghundra härad
af Stockholms län, 3 mil s. från
Uppsala, delas i två delar af Munksundet och
Garnsviken, hvilken skjuter långt in åt
norr och mottager ett litet vattendrag
från vester, vid gränsen till Wassunda.
Strandängderna af sjelfva Mälaren bestå
hufvudsakligen af tämligen vilda och
branta bergkullar, mellan odlade
dalgångar. Bådande jordmån är lera, och
huf-vudnäringen åkerbruk, hvarjemte idkas
boskapsskötsel, fiske, skogsbruk, m. m.
Socknen, som år 1805 beboddes af 440
och 1860 af 359 personer, består af l1/^
mtl skatte, 10 mantal krono, 107/8 fr.
på en areal af 190 qv.-mil;
fastighetsvärdet taxerades 1862 till 464,500 rdr,
och i bevillning erlades för egendom och
inkomster 117 rdr rmt. Socknen
uppkom då S:t Olofs kyrka i Sigtuna efter
Stockholms anläggning fick sig byar
an-slagne till sin församling, hvilken
kallades S:t Olofs socken. Kyrkan ligger
i ruiner inom staden. I församlingens
sigill finnes en bila, norrska konungen
Olof den Heliges symbol. Socknen
räknas 1314 till Arlendaliundeceri. Hela
trakten är rik på fornminnen, såsom
grafhögar, stensättningar och runstenar,
men ännu mer vittna skriftliga
handlingar om gammal odling och betydenhet.
Vid Wiby, under Wenngarn, torde vara
att söka platsen för det i äldsta tider,
ofta nämnda Vicbu kloster, från hvilket
Sko och Juleta uppstodo; en väg har
derifrån gått upp genom bergen till
staden. Öfver Munkholms-sundet torde den
i Upplandslagen förekommande
Thilæ-simdsbro hafva varit, 1441 kallad Tillö
bro; många andra gamla namn på gårdar
och lägenheter återfinnas nästan
oförändrade i de nya.
Gårdar: Löfstaholms gods (se den art.) hvars
taxeringsvärde år 1862 var 177,500 rdr rmt.—
Wenngarn, kungsgård, se den art., taxerades till
200,000 rdr. !*/« sk- Norr-Thil, 3/s fr. Söder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
