Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olofs S:t Källor.
Olofsforss.
335
T kil, 2 frälse Räf sta, Vi Flottvik, V4
Embars-èoefø, Munkholms utjord, alltsammans taxeradt
till 87,000 rdr, egdes af kammarherren, grefve
Gyldenstolpe. Öfriga hemman äro: 1 skatte 1
frälse Eneby, 1 mtl Näsby, 1 fr. Räf sta, V2
Öhlsta eller Ullsta.
Olofs S:t Källor, så nämnda, dels
deraf, att konung Olof den Helige i dem
låtit döpa hedningarne, dels emedan de
blifvit till hans minne invigda eller legat
i grannskapet af någon kyrka, som haft
honom till skyddshelgon, finnas
mång-städes, såsom S:t Olofs källa i Frösunda
socken i Uppland, S:t Olofs källa på
Ekefjell å Dal, S:t Olofs källa vid Berg
i Hools socken, likaledes på Dal, m. fl.
ställen.
Olofsborg, Olsborg, var ett på sin tid
ryktbart fäste, beläget på en hög klippa,
kallad Slottsberget, hvilken, med
lodräta väggar, stupar ned i den natursköna
Bullaresjön i norra Bohus län. Lemningar
deraf synas ännu och visa, att slottet haft
3 ringmurar inom hvarandra. Enligt
folksägen skall borgen vara grundad af
Olof den Helige omkring år 1020. Den
befästades af Thord Bonde, under kriget
mot Norge i medlet af 15:de
århundradet, samt innehades likaledes af
Svenskarne under oroligheterna vid 16:de
århundradets ingång. Deu käcke Otto
Hud på Bohus fann sig särdeles
besvärad af grannskapet med det gamla
Olsborg i Bullaren. Men som slottet egde
af- naturen en stark befästning och
dessutom försvarades af den tappre Nils
Nautzen med en rask besättning, trodde
han sig icke vuxen att taga det medelst
belägring, utan upptänkte i det
stället en krigslist, hvilken ock lyckades.
Det var sjelfva julaftonen år 1502,
som Rud med en skara bepjöfvade
knektar aflade sitt besök i Bullaren.
Rud lyckades obemärkt nalkas fästet,
derigenom att han lät sitt folk draga
hvita skjortor utanpå rustningarne, för
att ej röjas emot den nvfallna snön, som
betäckte den tillfrusna sjön. Vakterna
öfverrumplades och Otto Rud med sina
Danskar stod plötsligt i sjelfva
dryckessalen, der besättningen var samlad vid
julbordet, under fullt rus. Endast
borgherren Nils Nautzen försvarade sig
ensam i ett torn, med hugg och
stenkastning, till eftermiddagen på juldagen, då
han gaf sig eller, efter en annan be-
rättelse, störtade sig ned på den
tillfrusna Bullaresjön och undkom. Till
belöning för bragden förlänade konung
Johan II Otto Rud med Olsborg och
dess län till everldelig tid. Ar 1523
intogs det likväl af de Svenske, och en
Nils Rinnesson blef dess höfvidsman.
Följande året förstördes det i grund af
kon. Christian II, vid hans infall i
Bohus län. Borgens afrättsplats skall hafva
varit på det gent emot liggande
Galga-berget, och dess begrafningsställe på den
närbelägna Slottsängen. Afzelius anser
ej otroligt, att Olsborg är stället, der kon.
Olof, under sitt vistande i Wiken, lät
dräpa Eilif den Götiske och de andra
redliga Svenska män, som ville blifva
sin konung trogna.
Olofsforss. Jernbruk, sågverk och
landtegendom uti Nordmalings härad och
socken i Westerbottens län, ligger 6 mil
från Umeå stad, vid en vik af Östersjön,
med egen lastageplats, hvarifrån brukets
i och sågens tillverkningar föras direkte
till utlandet. Bruket, som består af en
1858 nybyggd masugn af sten (den gamla
uppfördes 1750 vid Ledeån (Löjdeå) på
Mo hemmans egor, med rättighet till
kolfångst på skatte- och kronoskogar i
socknen), 4 härdar, med c:a 6,400 centn.
stångjernstillverkning samt
manufakturverk, har egna malmtillgångar från
andelar i Utö grufvor, äfvensom Öfver
Strömsholm från lotter i flera grufvor,
tullmjöl-qvarn med 2:ne par stenar och sikt samt
2:ne finbladiga, tvåramiga sågverk, hvaraf
i det ena finnes en s. k. kanttrissa.
Alla verkstäderna äro under de sednare
10 åren nybyggda, försedda med
blås-maschiner och hammarstolar af jern.
Till egendomen, som har en egovidd af
51,389 tid, hvaraf c:a 30,000 tid väl
vårdad skog, hörer 1/4:del i Ore elfs
laxfiske, hälften i Lögde laxfiske,
frälselägenheten Järholmen; bruket taxerades
1862 till 120,000 rdr, sågverket vid
Hyngelsböhle till 30,000, 6 st.
kolaretorp till 25,000 rdr rmt. Vid
Olofsforss med derunder Ivdaude Klöse och
Holmfors hamrar bodde 1860: 246
skatt-skrifna arbetare. Olofsforss jernverk anl.
af hofmarskalken J. Jennings och egdes
1860 af ett bolag med brukspatron M.
Steuch i Stockholm till disponent; l/4:del
i bruket inköptes år 1862 af stadsraäk^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
