Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 Olstorp.
Omberg.
af konung- Gustaf Adolf afläts till ståth.
Stellan Mörner, hvarefter det inom
slägten, gick i arf, tills det vid reduktionen
indrogs till kronan, men donerades,
under Norrköpings besluts vilkor, den 8
Sept. 1683, åter till friherre Mörner,
hvars enka, Beata Schulman, död 1706,
sedermera utbytte godset från kronan;
deras sonson grefve Carl Gustaf Mörner
bortbytte 1761 godset till ryttmästaren
baron Anders Koskull; af dennes enka,
friherrinnan Charlotta Koskull, såldes
detsamma 1773 till öfverste-löjtnanten G.
A. Schmiterlöw, död på 1780-talet, hvars
sonson, kammarherren G. A. Schmiterlöw,
död 1856, sålde 1835 godset till
krigsrådet J. af Segerström, under hvars tid
här uppfördes en sädesria, 75 alnar lång,
efter s. k. gjutna methoden. Af honom
såldes godset 1852 till possession. C. E.
Fry berg, som ännu 1862 var egare.
Sistnämnda års taxeringsvärde var 239,600
rdr (hvaraf 70,000 för sjelfva säteriet).
Olstorp. Militiæ-boställe af 1 mtl,
se Qvistofta socken.
Oisäng. By uti Christianopel socken
af Carlskrona län, består af mantal
skatte och hade 1862: 13 åboer samt
170 invånare. Till bvn, som är en ibland
de bästa i socknen, med bördig åker, god
äng, höra 5 ålfisken.
Oisängen. Ett mtl frälse-säteri på
Dal uti Ferglanda socken, Walbo härad
af Elfsborgs län, egdes 1577 af välborne
Hans Torstensson, kallas 1683 gammalt
rå och rör, då Lars Fahneskiöld var egare;
har sedermera tillhört flera adliga
personer, egdes 1845 af enkefru kaptenskan
Rydingsvärd och nu af 5 bönder;
taxeringsvärdet 1862 var 35,000 rdr rmt.
Oltorp. Ett mtl berustadt säteri uti
Dimbo socken, Wartofta härad af
Skaraborgs län, utgör med bräuneri-byggnader,
tegelbruk och 3:ne qvarnar uti en
förbilöpande bäck, samt l5/8 mtl underl. (allt
efter uppgift ifrån egaren) ett gods,
taxe-radt 1862 till 98,000 rdr rmt; årliga
utsädet uppgifves till 50 t:r råg, 200
tu-vårsäd, 150 t:r potates. Gården har
ek-och annan löfskog, jemte någon barrskog.
Egare hafva varit baron Rudbeck och
brukspatron G. Hörstadius, år 1862 herr
C. G. Millqvist. — På detta hemmans
egor skall funnits ett på sednare tider
nedlagdt alunbruk, det äldsta i Skaraborgs
län och anlagdt 1726 af general-majoren
och landshöfdingen Joh. von Mentzer
samt efter honom och hans fru kalladt
Jean Ca^arme-alunbruk.
Ombenning. En
bergsmanstackjerns-hytta, belägen norr i Wester-Wåla
socken af Westmanland, hade år 1861: 1,293
skU. 10 IM. tackjernstillverkning;
fastighetsvärdet s. år var 12,934 rdr. "
Hyt-tan, som eges af flera intressenter,
uppgifves vara upptagen å 1651 års längd,
men icke för Wåla, utan för Norberg
socken.
Omberg. Såsom en isolerad
berg-kam uppstiger från det omgifvande
slättlandet detta bekanta berg utmed
Wet-terns strand, börjar vid pass ll/2 mil
i söder från Wadstena ocn sträcker sig
i längd från norr till söder 1V3 mil, är
% mil på bredaste stället och höjer sig
med sin högsta punkt, Hjessan, 573 sv.
fot öfver Wettern eller 869 sv. fot öfver
hafvet. Omberget ligger inom Tollstads
och Wäfversunda socknar samt omfattar
dessutom, utmed Tåkern och Wettern,
helt eller delvis Heda, Rök, Svanhals och
Kumla socknar af Lysings härad,
Har-stad, Wäderstad, Apunna och Hof af
Göstrings; Roxlösa, Källstad, Herrestad,
Or-berga, Nässja och Strå af Dahls; S:t Pehr,
Orlunda, Fifvelstad, Hagbyhöga, Westra
Stenby och Winnerstad af Aska härad;
det skall erhållit namn antingen efter en
drottning Ama, som skall här hafva bott,
eller af Omi, ett af Odens många namn,
så vida icke namnets förklaring antydes af
folket, då det säger: berget »ömmar»,
hvilket vill så mycket säga, att det
kastar från sig ångor. Bergets
hufvudmassa hör till urformationen; men
bergarterna omvexla så mycket, att det är
svårt att finna, hvilkendera soin har
öfvervigten. Väl kallas den röd och
groftär-nig granit; men verklig granit med
dennas tre ordnade beståndsdelar är det icke.
Bredvid dessa lager träffas hårda, jemna
gneishallar samt här och der
glimmer-skiffer. På några ställen genombrytas
glimmerbergen af fotsbreda ådror af qvarts.
Flera arter af öfvergångsformationen
träffas vid bergets fot. Så t. ex. observeras
har och der ett litet lager renare
sandsten, och ett mägtigare lager af
lerskiffer träffas omkring Elf verums udde. Ännu
vigtigare är det lager af kalksten, som
vid bergets norra ända och östra sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
