Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ortala.
Os.
353
1760 af brukspatronerna Finlaij och
Jennings för 7,800 dlr s:mt (skall förut
varit till riksens ständers bank förpantadt).
Enligt Tham skall bruket kommit i
enskildas händer i början på 1700-talet,
såldes af Speckt till landshöfding O. W.
v. Löwen (död 1712), egare af Schebo
bruk i Ununge, och hade derpå länge
egare gemensamma med detta. Ar 1769
försåldes bruket till brukspatron Grill,
hvilken åter afyttrade det år 1782 till
herrar Tottie & Arfvedson i Stockholm;
direktören och kommendören Carl
Arf-vedsson var 1857 ensam egare till
Ortala bruk; år 1862 egdes det af
brukspatron Welander, hvarso farfader var
skalden Joh. Welander. Ar 1840
inrättades här ett manufakturverk, bestående af
1 vattenslägga samt 2 spikhamrar med
2 ässjor; stångjernsbruket med 1
hammare och 2 härdar har 800 sktt privil.
årligt smide, grundadt på köpetackjern
och köpekol; til] godset höra mjölqvarn
med 3 par stenar, såg med 2 blad, 2/3
mtl i Ortala by, allt taxeradt 1862 till
33,800 rdr rmt *), — hvaraf 5,000 rdr för
stångjernsbruket, 12,900 rdr för
hemmansdelen. — Bruket förenades i medlet
af 1700-talet med Norrteljes
gevärsfaktori, som nedlades 1843, då de Ortala
bruk anslagna kolräntorna indrogos till
Statsverket. I äldre tider har bruket
haft masugn vid Kornäs i Häfverö, från
1684 till 1767 vid Kallboda nära
Bagg-husfjärden. Ortala svafvelkisgrufva, som
på 1600-talet lärer blifvit bearbetad för
arreuderadt); men slägten utverkade sis,- ett
konungens bref, enligt hvilket den fick behålla
sitt grefskap. (Fryxell, 17 Del, 38 sid.)
*) Vid Ortala bruk äro för närvarande i full
gång: qvarn med 2 par stenar för
samman-mäld, 1 par stenar för stålsikt och ett
grynverk; manufaktursmedja med 3 spik- och 2
knipphamrar med 11 härdar, derifrån således
spik- och svartsmide af alla för orten
erforderliga sorter kunna erhållas; stångjernssmedja
med en tysk och 2 franche comté-härdar samt
2 hamrar; ny blåsmaskin är der äfven uppsatt,
nämligen en dubbelverkande 3-cylinders
blåsmaskin. Alla dessa ofvannämnda verk äro
från egarens tillträde, eller på den korta tiden
af ett och ett halft år, nybyggda från grund,
hvarjemte alla dammar och sumpar äro
nybyggda. En arbetarebostad för 10 hushåll är
uppförd i ett prydligt tvåvåniugshus, och
dessutom har bruket på denna korta tid undergått
en så total omändring, att detta på det
fördelaktigaste vittnar om egarens hog att skapa
trefnad åt både sig och underhafvande.
V.
tillverkning af svafvel, är för längesedan
ödelagd. På en gammal runsten vid
Ortala läses, att den blifvit upprest efter
en man i Ulfdalum, hvaraf denna ort
anses vara det fordna Ulfdala, der
forntidens förnämsta konstsmed, Waulunder,
eller Wölund, uppgifves hafva bott med
tvänne sina bröder. Sagan om honom
kan läsas i Afzelii Sago-Häfder, 1 Band,
sid. 66.
Orup. Ett halft mantal frälse uti
Gudmuntorps socken, Frosta härad af
Malmöhus län, lV4 niil från adressorten
Hörby, har lydt under Pugerups säteri,
men är sedan 1840 inköpt af ett
aktiebolag, som här inrättat en
landtbruksskola, hvars ändamål är att bilda rättare
och lemna allmogens söner de nödigaste
insigterna i landtbruket; vanligen
undervisas här 18 lärjungar, af hvilka 12
inne-hafva friplatser. Undervisningen vid
skolan, som har ett årligt anslag af 4,000
rdr rmt, bestrides af en föreståndare
(direktören F. von Ekensteen), en
underlärare, en veterinärläkare och en lärare
i slöjd. Arealen är 190 tid, deraf 170
tid åker samt resten trädgård, park,
gårdsplats, skog och äng.
Fastighetsvärdet 1862 var 70,000 rdr rmt.
Os. Bruks- och landtegendom uti
Gällaryds socken, Östbo härad af
Jönköpings län, belägen vid södra ändan af
den sköna och fiskrika sjön Roseken, vid
vägen mellan Bohults och Långstorps
gästgifvaregårdar, 6 mil från Jönköping.
Egendomen består af 1 mtl ber. säteri
Ohs, med qvarn och såg och 45/8 mtl
underl.; taxerades 1861 jemte
jernbruks-byggnaderna till 215,650 rdr rmt. Enligt
prosten Bexells uppgift blef det löst till
skatte 1661 och förklaradt för säteri 1664,
men enligt häradsskrifvarens löst till
skatte 1768, förklaradt för säteri 1769.
Under det att Gust. Adolph Strömfeldt
var egare af Ohs hemman, anlades
bruket af Christoffer Hempel 1668; det
egdes sedermera i förening med
Horle-verken af holländaren Justus Backe;
köptes 1705 af assessoren Hem. von
Lindh; tillhörde sedan häradshöfdingen
Daniel Liljenberg, presidenten Jean
Lil-jenberg m. fi.; bergsrådet Johan Lorich
Aschan 1819, som först vid Småländska
bruken infört formning i sand; han
anlade här äfven gjuteriet, hvartill brukets
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
