- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
354

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354

Osaby.

Oscarskamii.

malmer äro i hög grad tjenliga.
Bruket tillhörde år 1830 och ännu
brukspatron N. Nilsson Aschan, hvilken
uppfört manbyggnad och anlagt ett pappers- |
bruk, samt betydligen utvidgat
trädgården. På Ohs bodde 1593 bonden,
nämndemannen Peder Eriksson, fullmäktig å
häradets vägnar vid Uppsala möte, hvars
beslut han undertecknade. Hans son,
boende i Woxtorps socken, var
stamfader för den berömda prestslägten
Osan-der, som räknade ibland sig åtta
kyrkoherdar, en biskop och en vice-president
i Göta hofrätt, vid namn Sandersköld.

Osaby. Ett mantal frälse-säteri uti
Täfvelsås socken, Kinnevalds härad af
Kronobergs län, vackert beläget 1/4 mil
från Wexiö, vid Wederlöfs eller Tofta
sjö, utgör jemte 1 mtl rå och rör, lV2
sk. Osaby, V2 Allatorp, en gård, tax. 1862
till 77,000 rdr rmt. Egendomen har
tillhört Ulfsaxar från början af 1500
till 1700-talet; af dessa må nämnas ryttm.
Lindorm den Äldre, död 1565 i en
träff-ning med Danskarne på Axtorna hed i
Halland; egare på 1770-talet var kapten
Iflander, och år 1829 generalen E.
He-derstjerna, som uppfört ett större
boningshus af knuthugget timmer efter egen
ritning samt ansenligen förbättrat
egendomen. Efter hans död 1856 bar
egendomen egts af dottern, enkefru Anna
M. Bennet. Taxeringsvärdet 1862 var
77,000 rdr rmt.

Oscar. Kapellförsamling till
Mortorps pastorat, är belägen uti Södra
Möre härad af Kalmar län och består
af 12V4 mtl skatte, bebodda 1850 af
1,347 och 1860 af 1,597 personer.

Församlingen består af följande hemman:
Artiebo, Ahlsjö, Björnasjö, Bersagjöhi, Grangöl,
Krokstorp, Kråksmåla, Kroksjö, Kaxgöl,
Kars-torp, Lillaverke, Pukaberg, Skärf vet, Klenemåla,
Kexgöl, Rörsjömäla, Wärgsmåla, Svängemåla.
Se vidare art. Mortorp.

Oscars-grufvan på Getöu i sjön
Yngen, hörande till Philipstads
bergslag i Wärmland, lemnade under
tidsperioden 1841—47: 870 sktt blyglans,
hvaraf vid Hellefors silfververk
tillgodogjordes 600 ska., som lemnat 300 lod
silfver.

Oscarshamn, f. d. Döderhultsvik.

Stapelstad, belägen 9 mil från Kalmar
vid en vik af Östersjön och
Kalmarsundet, på frälsehemmanet Kikebos egor,

i Döderhults socken af Stranda härad och
Kalmar län; stället var redan i
medeltiden bekant både för sin lastageplats
och för sin goda hamn. Under Carl
XLs krig med Danmark härjade
holländska och danska förenade flottan på dessa
kuster samt sköflade och uppbrände den
sista Augusti 1677 den lilla köpingen,
så att blott ett enda hus blef öfrigt,
hvilket ännu lärer qvarstå och vara i
beboeligt skick. En ö i viken, kallad
Juteholmen, bär ännu uti sitt namn ett
minne af denna olycksdigra tid. Snart
tilldrog sig stället för sin belägenhet
besök af en mängd sjöfarande, och inom
kort uppstod åter en köping, som
småningom allt mer tillväxte. Begäran om
stapelstadsrättigheter år 1815 bifölls dock
ej förr än omkring 40 år sednare, då
Kongl. Maj:t under d. 15 Jan. 1856
förklarade Döderhultsvik för stapelstad
från den l-.sta Maj s. å. under namn af
Oscarshamn. Den nya staden, som har
i betydlig mån förkofrat sig, har 5
skeppsvarf, postkontor, apothek, filialbank (från
1862), telegraf-station af 3:dje kl.,
sparbank med en kapitaltillgång af 119,602
rdr 46 öre; en skeppsdocka, som
Öppnades till begagnande den 21 Oct. 1863.
Den påbörjades under våren 1861 och
är nu den största och rymligaste af alla,
enskilda tillhöriga, skeppsdockor i
Sverige samt lemnar utrymme för de allra
största af vårt lands ångfartyg. Invid
dockan finnes mekanisk verkstad.
Staden, som upptager endast 0,004
qvadratmil, hade år 1860: 259 bebyggda tom
ter, uppskattade 1861 till 748,260 rdr,
hvaraf 31,400 rdr för fattighus,
folkskolebyggnad, tullhus och elementarskola.
Invånarnes antal, som år 1845 var 500,
1850: 1,347, uppgick 1862 ända till
2,325 (eller efter en annan uppgift 2,443),

hvaraf 32 handlande, 5 fabrikanter, 30

°

handtverkare. Ar 1862 utgjordes stadens
handelsflotta af 36 fartyg om 1772
läster *). Tulluppbörden, som 1853
endast utgjorde c:a 3,200 rdr, uppgick 1860
till 29,220 rdr rmt. Staden exporterar
spannmål, trävaror och bark.
Bevill-ningsafgiften för inkomst steg 1862 till
1,657 rdr rmt. Här finnes ett lägre

*) I Universal-lexikon uppgifves för år 1857
handelsflottan bestå af 48 fartyg om läster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free