Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Påarp.
Pålsjö.
387
ännu lefvande adeliga ätten Bagghufvud.
Hans ene son, ryttmästaren vid Östgötha
kavalieri, Samuel (icke Ulf, som andra
kalla honom) Nilsson Bagghufvud, död
1660, och hans enka, Sara Berling, som
lefde 1681, egde sedan gården. Efter
henne tyckes den ha kommit till hennes
mans brorsdotter, Ebba Bagghufvud,
emedan Ebbas man, löjtnanten Carl Stuart,
äfven skref sig till Pungsund.
Egendomen köptes sedermera af v. presidenten
i Svea hofrätt, Henric Heérdhjelm till
Arnöberg, och tillhörde 1720 hans enka,
Maria Grubb, och derefter yngsta sonen,
Jöns Heérdhjelm, som dessutom egde
Graneberg, Herrökna, Skeppsta och
Trors-bro samt dog ogift på Graneberg år
1766, slutande Heérdhjelmska ätten.
Pungsund, som under hans tid och ännu
1793 var afhyst under Graneberg, ärfdes
af Jöns Heérdhjelms systerdotters son,
kaptenen Johan Gripenmarck till
Graneberg, egdes 1825 af en fru Hahr
och 1862 af bonden Peter Pehrssons
enka. Tax.värdet år 1862 var 22,500
rdr rmt.
Påarp. Ett mant. frälse-säteri, se
art. Murums socken. Under art. Häll-
o
stad socken i Åhs härad uppgifves
oriktigt, efter Tuneld, Påarp vara derstädes
beläget.
Påfvarp. Ett mant. frälse-säteri uti
Hömbs socken, Wartofta härad och
Skaraborgs län, egdes 1814 af
landtbrukaren Fröman, år 1862 af 6 bönder;
tax.värdet var 50,000 rdr rmt.
Påfvelstorp. Gård, af l/8 mantal
skatte, uti Fägreds socken, Wadsbo
härad och Skaraborgs län, eges af
komminister S. Kylander i Härlunda;
tax.värdet år 1862 var 16,000 rdr,
inberäknadt förpantningsjord från Göta kanals
bolag.
Pålsundet. Så heter det smala sund,
som sammanbinder Östersjövikarna vester
om Mörkön, nämligen Stafbofjärden och
Kålsöfjärden, med hvarandra samt leder
mellan nämnda märkvärdiga ö och
Södermanlands fastland. Öfver Pålsundet går
landsvägen inåt Mörkön, förbi kyrkan,
norrut till det historiska Hörningsholm
med sin herrliga belägenhet, och som,
då man går utefter sjöstranden, tyckes,
i ordets egentliga bemärkelse, sväfva i
luften på sin klippspets. Namnet Pål-
sundet kommer sig af under
oroligheterna i medeltiden der nedslagna pålar
till farledens spärrande.
Pålsboda. Kaptensboställe vid
Nerikes regimente, utgörande !/2 mantal
krono samt beläget i Sköllersta socken
och härad af Örebro län, på södra sidan
om den ås inom socknen, som skiljer
Teljeåns vatten ifrån sjön Tisarns. På
detta boställes egor är Pålsboda
jern-vägsstation, hörande till vestra
stambanan, anlagd. Den är den andra
stationen inom Nerike, ifrån Stockholm
räknadt, samt ligger 17,2 mil ifrån nämnda
stad och 25,4 från Göteborg. Nästa
station åt vester är Hallsbergs.
Pålsjö, Pålshöp (Pålstorp efter Gill
berg). Ett mantal frälse i Malmöhus
län, Luggude härad och Helsingborgs
landsförsamling, V4 mil norr om
Helsingborg, utgör med l/2 mant. Senröd,
samt underl. jordar och tomter å
Pålsjö läge ett gods, med en jordrymd af
562 tunnl. åker och äng samt en
betydlig areal löfskog af bok, ek och al;
till gården hörer äfven fiske.
Jordmånen är af medelmåttig beskaffenhet.
Fastighetsvärdet taxerades år 1862 till
93,800 rdr rmt.
Pålsjö är utmärkt för sitt natursköna
(kanhända det vackraste i vårt land)
läge på en höjd strax vid Öresund midt
emot Helsingör och Kroneborgs fästning;
ifrån trädgården, som ligger på höjden
mellan gården och sjöstranden, har man
utsigt öfver Öresund utåt Kattegat med
deras många seglare, stundom uppgående
till ett antal af 1,000; icke mindre
härligt framstår för åskådaren det danska
landet med sina vackra herregårdar och
; skogslundar. Gården har alltsedan från
1850-talet varit under nybyggnad af
nuvarande egaren, ryttmästaren och
riddaren C. H. Follin; men ännu 1864 var
blott halfva manbyggnaden nybyggd,
och andra hälften utgjordes af den
gamla, nästan alldeles förfallna. På
östra sidan om gården äro
ladugårdshusen belägna, och bakom dessa reser
sig den vackra skogen, dit
Helsingborgsboerna göra sina lastvandringar.
Af gårdens kända 14 egare må
nämnas en Bille år 1430, 1655 konung
Fredrik III i Danmark, 1721
kommen-I dören i amiralitetet Willi. Gyllenskepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
