Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
388
Pålvcke.
Pärsbyn.
Är 1746 köptes egendomen af
borgmästaren Petter Pihl i Helsingborg för
9,500 daler s:mt, och år 1774 köptes
den af rådmannen och handl. Wilhelm
Bänder i Helsingborg, om hvilken
berättas, att han före köpet var i mindre
goda omständigheter, men var så säker
på att vinna högsta vinsten å danska
klasslotteriet, 50,000 rdr, att han redan
innan dragningen skett uppgjorde köp
om Pålsjö, och han hade ej missräknat
sig. Den 15 Sept. 1799 gjordes
egendomen af nämnde Banders enka, Ingrid
Catharina Andersson, till fideikommiss
till förmån för hennes fosterdotter
Dorothea Maria Kjellman, sedermera gift
med handelsman Hammar, och dess
arfvingar i rätt nedstigande linie; men år
1833 d. 10 Augusti öfverflyttades
denna fideikommissnatur å hemmanet JY§ 3
Westra Barnlösa, och Pålsjö försåldes af
enkefru D. M. Hammar till förutnämnde
nuv. egaren för 60,000 rdr rmt.
Pålycke. Egendom uti Fridlefstads
socken, Medelstads härad af Carlskrona
län, belägen lVo mil från Carlskrona,
nära kyrkan, vid allmänna landsvägen,
på en höjd, vid stranden af en mindre,
fiskrik insjö, omgifven af trädgårdar,
består af 2/3 mtl skatte. Egorna utgöras af
öfver 110 tunnl. öppen jord, 170 tunnl.
beteshagar och utmark, med vacker skog
af ek, björk, bok, furu och gran, hvaraf
betydligt till afsalu. Afkastningen
uppgår till 300 tunnor säd.
Fastighetsvärdet taxerades 1862 till 20,000 rdr
rmt. Egare s. år en bonde. Hela
hemmanet Pålycke innefattar IV3 mtl.
Påskallavik. Köping och
lastageplats med god hamn uti Kalmar län,
Döderhults socken och Stranda härad, är
belägen 2 mil söder från Oscarshamn,
6 mil n. n. o. från Kalmar. Köpingen,
som, enligt Kongl. Maj:ts förordning af
år 1862, skall i anseende till dess
invånares ringa antal vara med
landsförsamlingen förenad under gemensam
kommunalförvaltning, räknade nämnda år inom
sitt område 25 matlag och 125 invånare;
år 1855 var invånarnes antal 108.
Beväringsmanskapet utgjordes af 4 man.
Härifrån exporteras trävaror och
spannmål. Endast tväune handlande finnas,
etablerade här sedan 1822; de ega
derjemte skeppsvarf, pottaskekokeri och 4
fartyg om 176 läster.
Bevillningsafgif-ten för inkomst uppgick 1862 till 156
rdr 50 öre, hvari dock är inberäknadt
afgiften för Emsfors pappersbruk och
gården Emmekalf med qvarnar i Emån,
V8 mil utanför köpingen.
Påtorp. Ett mant. frälse-säteri uti
Fristads socken, Wedens härad och
Elfsborgs län, natursköut beläget vid sjön
Artingen, lV4 mil från Borås, 3l/2 mil
från jernvägsstationen Foglavik samt
nära invid Elfsborgs regimentes
exercisplats, der station finnes för banan
mellan Borås och vestra stambanan; det
utgör med l3/8 mant. frälse och 3/4 mtl
rå- och rörshemman samt tullqvarnar om
5 par stenar jemte rensmaskin och 3
siktar, skattlagd såg och benstamp, allt
å säteriets grund, en egendom, hvars
areal är omkring 1,222 tunnland, hvaraf
635 tunnland åker, äng och beteshagar
samt 587 tunnl. skog. Sjelfva säteriets
fastighetsvärde taxerades 1862 till 25,000
rdr rmt.
Påtorp har tillhört på 1400- och
1500-talen slägten Gylta, hvaraf den
siste lär varit Per Bengtsson, död år
1580. Sedermera tillhörde gården hä-
O O C
radshöfding Ake Åkesson Soop, gift mecl
Ingrid Bengtsdotter Gylta, och förblef
inom slägten inpå 1700-talet, då
justitiæ-kansleren friherre Th. Fehman, död år
o
1734, befinnes varit egare. Ar 1825
var brukspatron Jacob P. Utfall egare
och år 1862 ekonomie-direktören N. A.
Söderling.
Pärsbyn. Jernbruk på Dal uti Moo
socken, Tössbo härad af Elfsborgs län,
har enligt 1845 års hammarskattslängd
2 hammare, 2 härdar, med 850 skU
o
smide. Ar 1694 d. 11 Juni fick Elias
Linroth privilegium att vid Fyrstens
hemman i Hesselskogs socken, beläget
på vestra sidan af vattenfallet, midt för
Pärsbyn, få anlägga en
stångjernsham-mare med härd. Detta jernverk har i
bergskollegii äldre handlingar kallats än
Fvrsten, än Pärsbyn, och erhöllos om-
v 7 %J J
sider sålunda 2:ne i stället för ett. Detta
rättades så tillvida i 1763 års
hammarskattslängd, att Fyrstens hammare
förklarades öde. Ar 1695 erhöll bruket
600 skU smidesrätt och 1740 en
tillökning af 250 sktt. Den 9 Maj 1836
erhölls bergskollegii utslag att här
begagna ännu 1 hammare. Egare hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
