- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
389

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Qväf hult.

Qvantensburg.

389

varit bröderna Johan och Elias Linroth,
hvilka synas gemensamt innehaft så
Hanefors och Pärsbyn som Forrsbacka. De
voro söner af den om bergsbruket och
jernhandteringen i Wärmland högt
förtjente egaren af Alqvittern,
bergsinspek-toren Elias Linroth, adlad 1691 och
död s. år. Efter Johan Linroths död
tillföllo Pärsby och Forssbacka hans barn.
En sondotter, Hedvig Maria, blef gift med
protokolls-sekreteraren i krigskollegium
Johan Alb. Woltemat (upphöjd till
friherre 1778 samt död i Uppsala 1798),
som lärer varit disponent, men gjorde
konkurs, hvarefter egendomen såldes till
direktören vid Ostindiska kompaniet i
Göteborg A. P. Oterdahl, hvilken 1804
lemnade den i arf till sonen, grosshand-

laren Niklas Oterdahl, och magen,
karae-reraren F. M. Åkerman, hvilka 1839
sålde den till generalmajoren Phil. von
Mecklenburg, hvars enka afyttrade den
till egarne af Hanefors, kaptenerna G.
Mannerstråle och E. J. Hedborg, hvilka
sedermera till medintressenter antagit
friherre Axel Fleming och brukspatron
Joh. Holmstedt. Alla tre bruken jemte
underlydande gods taxerades 1862 till
258,800 rdr rmt. Af skattehemmanet
Pärsbyn, 1 mantal, taxeradt till 40,000
rdr rmt, egas 5/g mantal af Forssbacka
bruksbolag.

Pökan. Ett mant. frälse-säteri, tax.
1862 till 35,000 rdr rmt, se vidare
artikeln Häggatorp. Hela godstets
fastighetsvärde år 1862 var 203,000 rdr.

dvafhult. Ett halft mantal
frälse-säteri uti Wimmerby socken, Sefvedes
härad af Kalmar län, har af ålder
tillhört Cronhjortska familjen, lyder nu
under Storebro jernbruk; taxeringsvärdetår
1862 var 20,000 rdr rmt.

Qvalsta. Två mtl frälse-säteri uti
Ostuna socken, Långbundra härad af
Stockholms län, beläget vid Walloxens
södra strand, synes förekomma år 1316;
har på 1600-talet tillhört slägten
Svin-hufvud, hvars stamfader var
befallnings-mannen öfver Uppsala slott, Jöns
Pehrsson, död på Ovalsta 1636. Sedan har
Qvalsta egts af öfverstelöjtn. Winblad
och hans son, kaptenen vid fortificationen,
Carl Winbladh, död på Ovalsta 1768.
Han har författat flera arbeten i
byggnadskonsten samt nya planer till säterier
och gårdar, hvilket sednare arbete
ansågs 1766 af Riksens Ständer böra till
prenumeration i alla socknar utbjudas.
År 1772 egdes Qvalsta af Virgin och
1862 af kapten B. TärnstrÖm.
Taxeringsvärdet sistn. år var 35,000 rdr rmt.

Qvantensburg eller Kambol, Ett
mantal frälse-säteri på Dal uti Bolstads
socken, Sundals härad och Elfsborgs län,
med vacker belägenhet och goda egor,
utgör jemte 37/s mantal säteri samt 2
mantal frälse, en fideikommissegendom,
hvarunder skola äfven lyda 13l/4 mantal.
Bevillningsvärdet för Qvantensburg jemte
förstnämnda 57/s mantal, upptogs 1862

till 305,500 rdr rmt. Utsädet uppgifves
till 560 t:r och skörden till 5,000 t:r.
Uti Gustaf I:s registratur i riksarkivet,
JVs 11, fol. 67, förekommer ett bref af
den 20 Nov. 1545 till riksrådet Johan
Turesson (Tre Rosor), deri han uppmanas
framkomma med bevis till sin rätt till
några gårdar i Sundal, som varit
afvels-gårdar under slottet Dala borg, och då i
1541 års jordebok Kambol, Bregården,
Nygård, Länstorp och Tillhagen
upptagas som frälse, men i 1557 års
jordebok åter äro ansedda som krono, så
vill man deraf sluta, att de blifvit in-

o

dragna från Johan Thuresson. Ar 1577
innehades Kambol af herr Knut, troligen
Posse, som hade i förläning hela
Bolstads gäll. Till Michel Pedersson skref
Carl IX den 25 Jan. 1609, att han
tänkte anlägga en stad viel Dalboå jemte
en sätesgård. Men der så är, säger
konungen d. 16 Mars s. år till samma
man, att ingen kunde bekommas, som
ville sig der nedsätta, skulle Michel
Pedersson der bygga en kungsgård. Att
denna byggnad jemväl påbörjades, är
tydligt, emedan Dalbönderna klagade öfver
de dagsverken de måste utgöra derstädes
samt vid Göteborg och Carlsgraf.
Dess-förutan upplyses af Michel Pederssons
räkenskap i kammararchivet 1609, att
han till kungsgården Kambol lemnat
oxar, kor, får, m. m. Af Gustaf Adolfs
bref den 26 Aug. 1612 synes, att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free