- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
496

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

496

Rudskoga.

Rumskiilla.

synes fått kyrka först efter Digerdöden,
emedan en allmän berättelse är, att
bönderna i Råda hade härstädes haft
länge sina sätrar eller fäbodar, hvarför
ock stället kallades Rådaskog eller
Rud-skoga, och år 1720 skänktes en
ansenlig skogspark i norra ändan af Råda
socken, kallad Rudhaskogen, af Helena
Pedersdotter till Riseberga kloster,
hvarefter flera bönder började att röja sig
bostäder och hemman, till hvilkas
säkerhet konung Magnus Smek år 1336
utgaf ett bref för dem, som »upptagit Bool
på Rudhaskogen.» Pastoratet har först
varit förenadt med YVisnum, men
delades 1642 till följd af superintendenten
Oriensulani eftergifvenhet för riksrådet
Bo Ribbing, hvars hofprest, Laurentius
Beronis d. v., han utnämnt till kyrko-

v 1 %>

herde derstädes. Denna utnämning väckte
mycket missnöje hos sockenboerna, som
önskat få den aflidne kyrkoherdens måg
till efterträdare. För att hjelpa saken,
delades Wisnum då i tvänne
församlingar, hvaraf den ena, Rudskoga, anslogs
åt ifrågavarande måg Erik Bjurius.
Barnundervisningen bestrides uti en flyttbar
folkskola. Nyligen har här blifvit
inrättat ett sockenbibliothek. Af
fornlemningar nämnas några domarestenar.

Folkmängd. Hemmantal. Taxeringsvärde
1805 —1862. sk. kr. fr. ar 1862.

1,087. 1,879. 20. 2f. 935,627 rdr rmt.
Byar och gårdar: Boställshemman äro:
Prestgàrden, 1 mtl, 1 mtl Sunnebohl, taxerade till 33,000
rdr, utgöra kyrkoherdens; — V2 mtl Svensbohl
innehafves af domkapitlet i Carlstad; V4 mtl
Södra Ugglebohl är fahnjunkare-boställe. — 1/2
mtl i u:o 2, Svensbohl är, enligt Kongl, brefvet
den 20 Mars 1863, upplåtit till sergeant-boställe
emot utbyte af n:r 1, Höjelebràten, V 4 mtl, i
den del af Nysunds s:n, som hörer till Örebro
län. Största egendomen utgöres af 1 mtl frälse
Södra Gren, mtl skatte Gren (hela
hemmanet 1 mtl), taxeradt till 71,759 rdr rmt samt
eges af brukspatron P. E. von Hofsten på Sund
i Nysunds socken. Derefter märkas 1 ’4 mtl
Westra och V4 mtl Östra Guttebohl (båda
hemmanen äro af i/2 mtl frälse hvartdera), med ett
taxeringsvärde af 18,000 rdr hvartdera, egare
ryttm. C. Strokirk på Degernäs. — 1/2 frälse
Gaterud, tax. till 18,000 rdr, eges af en bonde.
Öfriga hemman äro: 1 Björkebohl, 1 Bjnrvik,
1/2 Bcissebol, x/2 Björsnäset, x/’4 Björkerud, x /4
Brotorp, 1 Eriksbohl, V2 Edet 1 Früsterud, 1
Grunnebacken, i/2 Gisslebacka, V4 Hàkanäs, V3
Ingelsrud, V4 lserud, 1/2 Köhlerud, V4
Kjebberud, 1 Labacka, x j 4 Lennevalstorp, ’/g
Laggare-torp, 2/3 Pärsbohl, 1 Ref sten, 1 Runnebohl, V2
Rotetorp, 1 Skottlanda, 3/8 Tokebohl, V4
Täcke-rud, V4 Tursåsen, x/2 Ugglebohl, 1 Undersbohl,

V2 Uplanda, i/2 Wäglösa, alla skatte. — V4
Södra Gisslebacka, Vg Grufverud, V2 Torp, V2
Södra Uplanda, alla frälse.

Rudskällan, ungefär V8 mil från
Carlstad, i en skogspark i Grafva socken,
vid brädden af en liten sjö, hvars vatten
vid vissa årstider öfversvämmar källan.
Denna innehåller kolsyrad kalk- och
talk-jordsalter, chlor i förening med
samma ämnen, en liten halt af svafvelsyrad!
alkali, en ytterst ringa halt af jern,
extraktivämne samt något svafvelbundet
väte. Stället egdes på 1840-talet af
possessionaten B. Malmén.

Rudö. Landtegendom uti Sandsjö
socken, Westra härad af Jönköpings län,
med vackert läge utmed sjö, inom 3/4
mil från blifvande station å Södra
Jern-vägsstambanau, består af ll/2 mtl Stora
och Lilla Rudö, med en areal af 415
tids vidd, hvaraf 130 åker och äng; till
gården höra trädgård och mycken skog.
Afkastningen uppgifves till 120 parlass
hö, 160 à o200 t:r spannmål samt 100 t:r
potates. Ar 1862 egdes 1 mtl,
taxeradt till 22,000 rdr rmt, af löjtn. A. B.
Lagercrantz.

Rulla (ej Kulla såsom Tuneld
uppgifver). Ett mantal frälse-säteri uti
Ram-qvilla socken, Westra härad af
Jönköpings län, egdes 1688 af Helena
Ramsvärd, år 1715 troligen af löjtn.
P.Bengtsson, gift med biskop Wirænii dotter Ulr.
Cederstjerna, som då dog här i
barnsbörd. Ar 1770 egdes säteriet af löjtn.
i konung Stanislai af Polen tjenst Axel
Nisbeth, år 1828 och ännu af 6 bönder.
Arealen är 503 tid, hvaraf 25 åker, 109
skog och utmark; årliga utskylderna
uppgifvas till 121V2 rdr rmt;
taxeringsvärdet 1862 var 23,000 rdr rmt. På
hemmanet bodde 1860: 54 personer. På
inegorna finnes ett stenkummel.

Rumbolandet är i Westmanlands
skogstrakter en gammal benämning på
slättbyggden.

Rumlaborgs slott, se art. Rosendahl
i Hakarps socken.

Rumskulla. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Tunaläns och
Sevedes kontrakt af Linköpings stift,
utgöres af 2 socknar, Rumskulla och
Hessleby, med 807/24 mtl, bebodda 1860 af
3,437 personer. — Rumskulla,
modersocken, är belägen, dels med en areal af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free