Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ruiuskulla.
Riimskulla. 497
0,8io qvadr.-mil i Sefvedes härad af
Kalmar län, dels (0,615 qv.-mil) i Ydre
härad af Linköpings län, 41/8 mil från
Ekesjö, 2V4 mil från Wimmerby. Hela landet
uppfylles af mer eller mindre vidsträckta
skogs- och bergmarker, dels åsar i
rigtning mest mot sydost, dels berggrupper,
med mellanliggande kärr, dalar,
småsjöar och bäckar, allt å sydöstra
lutningen af landthöjden mellan Sömmens
tillflöden och Stångån samt Emmån, i dessas
första lopp mot sydost till Kalmar län.
De mest bebyggda delarne äro kring sjön
Hjorten och en trakt midt imellan båda
grenarne af Stångån. Rådande jordmånen
är sandmylla med klapper. Odlingar och
näringar äro Öfver hufvud lika med
Svin-liults sockcn, ehuru Rumskulla anses vara
något lägre beläget. Vid sydvestra
gränsen växa de bästa skogarne. Vid
Norr-hult är en helsokälla. Socknen, som år
1805 beboddes af 1,215 och 1862 af
2,162 personer, hvaraf 772 inom
Linköpings län, innefattar 22 Vo* mtl skatte,
27/g kr., 1V4 fr., taxerade till 629,000
rdr rmt, i Kalmar län, samt 10lA> mtl
sk., 1% kr., 6V4 fr-, tax. till 454,220
rdr rmt, i Linköpings län. De flesta
hemmanen tillhöra allmoge, några få egas
af ståndspersoner. — Rumskulla nämnes
1320 och torde vara yngre inom
Linköpings län än inom Kalmar, der
kyrkan ligger. Hon är gammal, byggd af
trä; sakristian är likväl af sten. Bland
kyrkoherdar må nämnas Thomas Bock,
stamfader för adliga ätten Stjernlioff.
Barnundervisningen bestrides uti en fast
och en flyttbar folkskola af en
examinerad och en oexaminerad lärare.
Förutnämnda by, Norrliult, förvarar ock minnet
af Dacke, som här skall hafva hållit sig dold
tre vintrar i en källare. Han har ock haft
en befästning på Garpon i Hjorten. Här
märkes Wäggeberget, hvari finnes en
grotta, den s. k. Wäggebergsstufvan, med
en smal ingång, men inuti rymlig. Vid
Mossåkra i Kalmar län hittades 1827 i
ett stenrör, inlagda i ett tennstop, några
skedar, knappar och öfver 5,000
brac-teater och tvåsidiga mynt från konung
Albrechts till konung Christian I:s tid,
allt silfver, tills, af 320 lods vigt.
Enligt sägen skall socknen hafva sitt namn
af en Romfarare, hvilken berättas vara
begrafven i en kulle, icke långt från
v.
kyrkan. En mängd kummel finnas vid
Simundeboda, äfvensom vid Hamra,
hvarest äfven är en stensättning, af
allmogen kallad Domarering, äfvensom en stor
hög, kallad KonungsbacJcen. Vid
verkställd ekeskogsbesigtning påträffades 1862
på indragna militiæbost. Qville, lV8 mtl,
bland ett betydligt antal urgamla stora
ihåliga vrakekar med stammar af ända
till 20 fot, äfven den afCrælius år 1774
omtalade ek, som uppgafs då hålla 22
alnar omkring bålen; nu uppmätt befanns
stammen vid 2 fots höjd från marken
hålla 45 fot i omkrets. Under
Danskarnes härjningar i landet 1611 var
Rumskulla kyrka den sista de försökte
uppbränna, hvarom Afzelius anförer i sina
Sago-Häfder, VIII Bd, 26 sid., följande:
»Joh. Ungius, en prest efter
konung-Carls sinne, som i Kalmar belägring,
med svärd i hand fäktat vid sin konungs
sida och med klar röst uppmuntrat
krigsmännen, satt i Rumskulla prestgård, dit
han efter Somes förräderi tagit sin
tillflykt. Vid samma tid som danska
härföraren Ranzow huserade i Westervik och
Wimmerby, kom en flock af trehundrade
danskar till Rumskulla, att hämnas den
tappra prestens trohet mot sitt
fädernesland, och då de icke kunde finna honom
sjelf, bortröfvade de ali hans egendom,
plundrade kyrkan och anlade eld under
golfvet; men konung Gustaf lärer redan
då hafva uppkommit med sitt krigsfolk
till landets försvar, så hastigt, att
danskarne icke hade tid att blåsa på elden,
som slocknade. De upphunnos af
svenskarne på Hagelåkra gärde, der de, som
icke föllo för svärd, blefvo tillfångatagna.»
Gårdar och byar i Linköpings län: [-]Ventzel-holms-] {+]Ventzel-
holms+} glasbruk samt I mtl Simundeboda;
öde-sjöforss pappersbruk; 1 mtl frälse Häggarp, 1
mtl fr. Wiggesbo, tax. till 32.000 rdr, egas af
häradshöfd. Durling, som på flerfaldiga sätt
förbättradt och prydt denna sin fäderneegendom.
— 1 Màlebo, V4 Osterhidt äro indragna
militiæ-boställen. — 2 mtl fr. Sjösbo, 1 fr. Skuru, V 2 Tuta;
1 mtl Grönshult, har varit doneradt till O.
Wach-torn 1651, men rednceradt. Bruzeliidtz färgeri.
I Kalmar län: 1 mtl Rumskulla, kyrkoherdebohl,
är är 1581 doneradt dertill af kon. Johan III;
dessutom eger prestgården ett litet hemman eller
utjord, som före nämnda tid varit bohemman, och
en utjord, ditskänkt af ett fruntimmer. — 3/4 mtl
Tjurstorp, regm.-boställe. Här märkes dessutom:
Rumskulla. Ett mtl frälse-säteri, som
år 1799 tillhörde fröken de la Grange,
1829 kapiten C. M. Hultin samt fan-
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
