Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
Rydebäck.
Rydsgård.
till trakthuggning. Rydboholm jemte
underl. 173/4 mtl, taxerades 1862 till
491,500 rdr rmt. År 1558 skedde
mellan kronan och Peder Brahe d. A.
följande byte: kronan erhöll Waxön, Ericsö
samt Stegsundsön, nu mer nämnd
Hästholm, V4 mil n. o. från Waxholmen,
och lemnade såsom vederlag: Ryds
dåvarande prestgård, klockaregården,
Deg-linge och Ladvik. I ersättning för
prestgården uppläts till en början Gribby i
Täby socken; men 1594 blef bostället
åter flyttadt till Ryd, då skattehemmanet
Ubby anslogs dertill. Åtta fattighjon
underhållas i fattigstuga medelst stat från
Rydboholm, bestående af 96 rdr rmt i
penningar, 8 t=r råg, 4 t-.r korn, V2
ärter och 8 it ull. Socknens 2:ne
skolhus och fattigstugor underhållas
afRyd-boholms och Bogesunds egare.
Rydebäck. Gård i den del af
Qvistofta socken, som ligger i Luggude
härad och Malmöhus län, är belägen 1 mil
från Helsingborg samt består af mtl
i n-.r 1—3 af Rya by, med tegelbruk,
samt V4 mtl Kattslösa, allts. taxeradt till
105,000 rdr rmt. — Egendomens areal
är 292 tid, deraf 3 tid trädgård och 17
tid torfmosse; vid gården finnas
ång-bränneri samt ett stort tegelbruk, det
sednare med 7 hvälfda ugnar, rymmande
hvardera 40 à 50,000 stycken sten, 6
tegellador, 10 s. k. lertrampar, 2 kranar
för taktegel och rör, en dubbel
rörma-chin och en machin för pressade
stenar, hvilka inrättningar nu mer lära
drifvas med ånga. Brukets tillverkning, som
år 1845, då nuvarande egaren hr
Holt-freter tillträdde egendomen, bestod af
500,000 st. sten, uppgick 1861 till l!/2
million tegelsten, 200,000 rör-och 60,000
taksten; från Rydebäck levereras mur-,
tak-, hvalf-, golf- och krubb-sten samt
draineringsrör i alla dimensioner jemte
alla sorter gesimssten.
Rydhof, Rydahof eller Ryhof.
Kongs-ladugård i Ljungarums socken, Tveta
härad af Jönköpings län. har varit
boställe för landshöfdingen i Jönköping
alltifrån Bengt Kafle 1634.
Manbyggnaden, ett envånigshus, ligger vid
Rocksjöns strand gent mot staden. Egorna
ligga i en halfcirkel omkring mangården
och höja sig amphitheatraliskt mot östra
bergskedjan. Hemmanet ärårl716för-
medladt från 4 till 3 mtl;
taxeringsvärdet 1862 var 80,000 rdr rmt.
Rydsgård. Ett frälse-säteri af %
mantal, uti Södra Willie socken, Ljunits
härad och Malmöhus län, l3/4 mil från
Ystad, utmed sjelfva gränsen mellan
skogstrakten och det vida slättlandet, hörer
icke till dessa gamla, i Skåne så talrika
gårdar, hvilka, bildade under medeltiden,
sekler igenom besutits utaf landets
förnämsta adel. Dess första kända egare
är väpnaren Claus Gagge, som 1539
underskref freds- och
förlikningstraktaten mellan skånska adeln och
borgerskapet i Malmö. Sedan förekommer icke
Rydsgårds namn förr än 1671, då det
nuvarande säteriet var ett utsockne
frälsehemman under Söfdeborg och tillhörde
Holger Thott. P. d. professoren i
grekiskan och häradshöfdingen Buschovius,
adlad den 6 Aug. 1681 med namnet
Ehrenbusch, kan anses som den, hvilken
grundat sätesgården Rydsgård, och
enligt den af honom egenhändigt skrifna
rusttjenstlängden för 1696 hörde
derunder vid sistnämnda tid 6 hemman i
Egarp, 12 i Norra Willie, 3 i
Warm-lösa och 12 i Södra Willie, förutom
hemman i 8 andra byar. Ehrenbusch’
begäran år 1684, att få utsockne
frälsehemmanet Rydsgård förvandladt till
säteri, beviljades väl 1684, 1686 och 1688,
men blef först den 27 Juni 1739 af
konungen stadfäst. Ehrenbusch afled
här 1699, hvarefter egendomen tillföll
hans halfbror Anders Præbis, som sålde
den 1715 till häradshöfdingen i Oxie,
Skytts och Wemmenhögs härader i Skåne
samt chefen för samma häraders
laudt-storm, Sven Hallenberg (adlad
Hallenborg). Egendomen, som kostade honom
5,994 dal. 20 öre silfvermynt, ökade
han dels genom inköp af ett
hemman i Södra Willie och några gatuhus
derstädes, dels sökte han att genom byte
samla egorna närmare hufvudgården. Till
egendomens förbättring och till
förminskning af skatterna begärde han
förmedling å sina hemman; arbetet hann
dock icke afslutas före hans död år 1736,
utan först år 1775 den 12 Dec., under
sonens, landshöfding Carl Hallenborgs,
tid. Denne lät uppföra nuvarande
boningshuset 1740—41 och uppdämma
i den der bakom belägna sjön. Särdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
