- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
519

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ity fors. 519

vårdade han sig om egendomens skogar,
och var han den första i sin ort, som
anlade gran- och furuplanteringar, sina
efterkommande till stort gagn vid deras
byggnadsföretag. Sonen, kammarherren
Carl Hallenborg, blef omsider ensam egare
af gården, der han fortsatte sina
förfäders berömvärda verksamhet och afled
1859 på Svaneholm, hvarefter Rydsgårds
hufvudgård och en del underlydande vid
arfskiftet tillföllo äldsta sonen, ryttm.
Bolivar M. F. C. W:m Hallenborg.

Hela egendomen utgjordes vid
kammarherre Hallenborgs död af 3/4 mant.
frälse-säteri Rydsgård samt underlydande
1747/48 arealen utgjorde 4,622

tid, deraf 3,090 tid åker, hvaraf 867
tid brukas under säteriet tillsammans
med Ladugården Beden, och å hvilka
årliga utsädet, oberäknadt foderväxtfrö,
uppgår till 380 t:r, samt hvarest födas
60 hästar, 200 fäkreatur och 800 får.
Skogen, innehållande 700 tid och
bestående hufvudsakligen af bok- och
barrträd, de sednare tillkomna genom sedan
100 år tillbaka påbörjad och sedan
fortsatt besåning, skötes efter i utlandet
antagna skogshushållningsgrunder. På
egendomens område äro bosatte 31 arrendatorer
af jord, med åsätt hemmantal, och hvilka
erlägga penningeafgifter, 6 åboer å
hemman med bestämda arbetsskyldigheter
samt 80 torpare, äfven utgörande bestämda
dagsverken. Till gården höra 2:iie
qvarnar, tegelbruk, god trädgård, fiske i en
vid gården belägen sjö samt i 7
karp-dammar, beteshagar och tillräcklig
tillgång till bränntorf och mergel. Sjelfva
säteriets fastighetsvärde med qvarn och
tegelbruk taxerades 1862 till 101,500
rdr rmt. Mangårdsbyggnaden å säteriet,
med utmärkt vacker belägenhet vid sjö
och på 3: ne sidor omgifven af skog,
består af ett envånings grundmuradt hus
med vidhängande flyglar. Vid denna
gård har länge brukats, som är mindre
allmänt, castration af kor, hvarigenom de,
som mjölka dåligt, sedan blifva lättare
att göda och gifva mer och bättre kött.
— Egaren till Rydsgård har patronrätt
till Södra Willie och Örsjö församlingar,
förvärfvad 1788.

Rydö. Bruks- och landtegendom uti
Torups socken af Halmstads härad och
län, på gränsen af Jönköpings län, har
ett skönt läge vid Nissaströmmen och

utgöres af 1 mtl uts. frälse Ry (tax.
till 20,000 rdr), jernmanufakturverk, såg
med en ram (tax. till 3,500 rdr), hvilket
allt drifves af nämnda å, der egendomen

’ o °

äfven har lax- och ålfiske. Ar 1804
anlades här ett stångjernsbruk med 1
hammare och 2 härdar för köpetackjern från
aflägsna bergslager utom länet, men
nedlades åter den 31 Okt. 1822, tills det
åter upptogs den 22 Nov. 1841 med
privilegier på en härd, en hammare för
årlig tillverkning af 600 sktt stångjern;
äfvenledes erhöllos privilegier på en
räckhammare, en svanshammare för en stock
samt 3 spikhamrar för en stock med en
ässja för hvardera manufakturstocken.
Stångjernshärden nedlades dock åter redan
1847. Vattentillgången är tillräcklig,
och till bruket hörde 1818 enligt Bexell
3,050 tid egna skogar. Kända egare
hafva varit generalen grefve Alb.
Lantingshausen och 1862 bruksegaren J. G.
Pehrsson. På 1840-talet sysselsattes här
mellan 30 å 40 arbetare.

Ryedal, Gamla (I 1825 års
jordebok), Ryadal. Ett och V2 mtl
frälsesäteri uti Garamalstorps socken, Listers
härad af Carlskrona län, hvaraf 1 mtl
med derunder afliysta mtl i ins. fr.
hemmanet Ryedal utgör ett gods, tax.
till 60,000 rdr.

Till gården höra 1 större och 2 mindre
trädgårdar, tillräckligt bete, öfverflödig
skog, fiske i en å, mjölqvarn och tegelbruk.

Ryedal, som af Sjöborg förmodas fått
namn deraf, att man vid dess anläggning
måst röja i en dal, har öfver 200 år
tillhört danska familjen von Oldeland,
men kom sedermera efter långvarig
process i baronessan A. B. Cronhjorts händer,
som var enka efter häradshöfd. Schæy.
Ryedal innehades 1792 af kammarherren
C. H. Wachschlager; 1862 af Gabriel
Nilsson.

Ryedal, Nya, fordom Räfvahygget.
Ett mtl frälse-säteri, beläget uti samma
socken som förutbeskrifna egendom,
egdes 1792 af kammarherren Ehrenborg,
1862 af 8 bönder. Frälsehemmanet
Ryedal har förut haft säterifrihet, tills
denna flyttades 1781 till hemmanet
Räf-vabygget, som då fick sitt nya namn.

Ryfors. Jernbruk uti Nykyrka
socken, Wartofta härad och Skaraborgs län,
anlades år 1741 med 2:ne härdar, 1
spikhammare för 800 sktt smide, af tackjern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free