Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådmansö.
Rådmansö.
541
Konung Johan III gaf år 1571
»Rådmaö samt en mängd andra hemman
till sin kära hustru, fru Gunill och dess
manliga efterkommande», men om de
skulle dö ut, skulle denna skänk falla
tillbaka till kronan igen. Riksdrotset
Christer Nilsson Wase till Björnö synes
bland sina många förläningar äfven
innehaft Rådmansö och Frötuna socknar.
Lennart Torstensson erhöll för sig och
sina manliga efterkommande ibland annat
Frötuna socken, hvartill denna då ock
hörde. Förläningen indrogs 1675.
I historiskt afseende kan följande
meddelas: Om ock Boslagens inbyggare
deltagit i de stora partistriderna och
rörelserna under medeltiden, är det
likväl utom allt tvifvel, att de varit långt
mer främmande derför än de öfriga
folklandens män, de egentliga
uppländ-ningarne. Blott sällan nämnas de i
krönikorna. Så finna vi dem under
inbördes kriget mellan Birger
Magnusson och hans bröders hämnare lägrade
utanför Stockholm; omkring 120 år
sednare biträdande Engelbrechts
uppresning emot danska oket samt år 1463
deltagande i försvaret af erkebiskopen
Jöns Bengtsson Oxenstjerna emot kon.
Kristian I, ehuru de sedermera
understödde kon. Carl VIII Knutsson i striden
mot samma prelat och biskop Kettil i
Linköping. Vid början af år 1598
deltogo sockenboerna med Roslagens öfriga
inbyggare i det s. k. Korftåget, för att
fördrifva Finnarne. Under Ryssarnes
härjningar å svenska kusten år 1719
var en del af ryttmästaren Falkenbergs
kompani posteradt på Rådmansö, för att
hindra fienden från att landstiga.
Ryssarne kommo dock den 11 Juli samma
år och inlöpte med galererna i hamnen
vid Kapellskär. En kapten Bock hade
der en postering af 40 man, hvilka
måste draga sig tillbaka till
Nenninge-sund, hvarefter, sedan några byar samt
hemman af Ryssarne blifvit brända, de
seglade sin väg. Ett bevis på huru stort
onus de intill kusten boende invånarne
under detta år hade med krigsfolkets
förplägning m. m. kan ses deraf, att
Rådmansö gård hade inqvartering, tid
efter annan, af 13 särskilda regimenten.
I Maj 1720 lågo svenska och engelska
flottorna vid Kapellskär (en hamn, som
vid storm och olägliga vindar mycket
begagnas), hvarifrån de gjorde ett
onyttigt sjötåg emot den ryska viel Åland.
När kriget 1739 beslöts emot Ryssland,
embarquerades en del af svenska hären,
vid pass 6,000 man, vid Gräddö by och
Kapellskär. Efter slaget den 31 Maj
1743 vid Korpoström drog svenska
flottan sig tillbaka öfver Ålands haf till
Kapellskär och sedan till Waxholmen.
Underrättelsen om detta återtåg spridde
mycken farhoga för ett ryskt besök, och
strandvakter utsattes för att kunna gifva
fiendens ankomst tillkänna. Ryssarne
kommo dock ej förrän mot hösten, men
då i vänskaplig afsigt, nämligen till hjelp
mot Danmark. Flera regimenten ryska
trupper lågo då inqvarterade i Roslagen
och byarna vid sjökusten ifrån advent
1743 till fastlagen 1744. Under sista
kriget med Ryssland, då inloppet till
Furusund befästades, hade allmogen i
trakten af dessa befästningar erbjudit
sig att såsom förstärkning ditsända
400 man.
Rådmansö synes af gammalt ha varit
annex till Frötuna, men med egen
kaplan åtminstone från slutet af
1500-talet.. Kyrkan, belägen 2V4 raü från
Norrtelje och l3/4 mil från moderkyrkan,
byggdes först af trä år 1630 af
generalmajoren C. O. Sperling; men sedan lion
mycket förfallit, uppbyggdes en ny på
församlingens bekostnad åren 1816—1819,
63 alnar lång, 25 alnar bred och 12
alnar hög, med 10 fönster och 2
dörrar, samt försedd med torn. Hon är
stor och ljus, försedd med 74 bänkar
och ligger vackert belägen på en höjd
nära Lötar-fjärdens strand. Altartaflan,
föreställande Kristus på korset, försedd
med rikt bildhuggeriarbete, är tagen
under 30-åriga kriget i Tyskland och
hitskänkt af general-majoren C. O.
Sperling, hvilket ock är förhållandet med
härvarande tornur och klocka samt det
gamla orgelverket, ett positiv i form af
ett skåp, det sednare taget på
1600-talet i Holstein. Det nya orgelverket,
försedt med 13 stämmor, är på
församlingens bekostnad i sednare åren inköpt
för 3,000 rdr bco. Först år 1738
invigdes en vid kyrkan anlagd kyrkogård
till begrafningsplats. Der finnes en murad
j graf för Ridderstadska familjen, mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
