- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
561

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rödön.

Röforss.

561

lade, de sistnämnda fordom små sjöar,
utan matjord och med ouppnåelig grund,
behöfva sekler lör att blifva tjenliga till
utdikning. På skog är någon brist midt
i socknen, men bättre tillgång finnes
derpå åt norra trakterna. I socknen
upprinner Krokoms-elfven, som är Storsjöns
utlopp, går åt Lit och Ragunda tills den
i Medelpad får namn af Indals-elfven.
En af ortens större forssa r, kallad Ilissmo,
finnes J/4 mil från Storsjöns utlopp.
Öfver Krokoms-sundet, 1/2 mil från kyrkan,
har förr varit färja, men 1758 anlades
i stället en brobyggnad af 490 alnars
längd. Näringar äro isynnerhet åkerbruk,
boskapsskötsel och handelsresor till Norge,
jemte något fiske och smide. Åkerjorden
är ganska gifvande; så berättar Hulphers,
att en major Silfverstolpe, hvilken genom
dikning, som i början på 1770-talet var
sällsynt på denna ort, förbättrat åkern på
Rödö gård så att han fått 28:de kornet
af hvete och 40:de af råg. Mineral-vatten
finnas på 2 ställen vid Krokoms-elfven.
Kyrkan, belägen på en liten höjd, 1/8
mil från Storsjön, som utgör socknens
södra gräns, är af obekant ålder, och
har inuti hvalf af trä. Det första
orgelverk i Jämtland hitförskaffades 1752 och
är förfärdigadt af rådman C. Holm i
Uppsala. Barnundervisningen bestrides
uti en fast folkskola. Bland kyrkoherdar
före reformationen nämnas Peter i Rödön
1,346, Peder 1423, Lauris Mogenson
1613, efter reformationen: Laur. Magni,
död 1621, Henning Tidemann 1742—63.
Titi socknens märkvärdigheter hör den
s. k. Tibr andshög en, hvilken skall vara
en förskansning, uppkastad af en dansk
kommendant, Tibrand, och som håller
100 alnar i lodrät höjd. Denne man
blef ihjälslagen julmorgon 1616 i Åhs
kyrkas vapenhus.

Folkmängd. Hemmantal. Fastighetsvärde
1805 — 1862 sk. kr. år 1862.

792. 1,206. 28. 544,500 rdr.

Bevillningen efter II och III art. uppgick
1862 till 286 rdr rmt.

Gårdar och hemman: 5 tid*) Prestbordet,
tax. till 15,000 rdr rmt. — 8 tid Rödö gård,
tax. till 20,000 rdr, egare ryttm. J. P. Staaff.
— 5V2 tl(i Säther, tax. till 20,000 rdr, egare
grosshandlanden P. Wikström. — 441 tid i
Undrom ;

457

/70 tid i Kjälen; 31/2 tid i Tomte;
egas af allmoge. 2 qvarnar i Krokoms elf äro
taxerade till 5,000 rdr rmt. — Adress:
Östersund.

*) 6 tid = 1 mtl.
V.

Röe. Gård, af 1 mtl, uti Bro
socken af Stångenäs härad och Bohus län,

omkring 3 mil från Uddevalla, hörande
... °
till gymnasn-hemmanet Abv strögods,

W %J 1/ Q o J

med ovanligt skönt läge, nära Åbyfjorden,
är väl bebygdt och anmärkningsvärdt
för sina historiska minnen. I närheten
höjer sig nämligen den klippa, hvarpå
— efter A. E. Holmberg — det i
Sveriges häfder ryktbara Carlsborg fordom
låg. Ifrån klippan, som utgör en del af
Röe trädgård, och omgifves af en nu mer
nästan igengången vallgraf, njuter man
en angenäm utsigt öfver det vackra
landskapet. Öfverst samt på nordöstra
sluttningen påträffas murverk af ovanligt stora
tegelstenar, lagda i ett flinthårdt
kalkbruk, samt jordvallar och en vattencistern.
Vid gräfningar har hittats lemningar af
vapeu och redskap ifrån den yngre
medeltiden, samt en myckenhet halflorbrända
menniskoben, som anses vittna om fästets
tragiska ändalvkt år 1531. Ett annat

o %/

fynd har samme författare gjort 1843,
som styrker hans mening, att Puner
beseglat denna del af kusten. Det bestod
af tvenne skelett, liggande i en
snäck-bank, 100 fot öfver hafsytan, och som
tydligen visade sig hafva blifvit der icke
begrafna, utan att deras egare drunknat
den tid denna del af kusten stod under
vatten och derefter blifvit af hafsvågorna
öfversköljda med musselskal, hvilkas lager
ännu lågo orubbade. Deras skallar
sändes till prof. S. Nilsson, som förklarade
dem, efter jemnförelse med liknande från
Sicilien och Irland, hafva tillhört ett
Phænisiskt folk.

Röforss. Jernbruk i Medåkers soc-

o

ken, Åkerbo härad och Westerås län,
V2 mil vesterut ifrån Arboga stad, med
behagligt läge vid Arboga-ån och stora
landsvägen till Örebro, nära Jäders
jern-vägsstation. Till bruket, som har två
härdar och på 1840-talet haft 800 skU
smide af köpetackjern, höra 6 mtl inom
samma socken, deraf 2l/4 frälse utom
v2 fr. Röfors, jemte qvarn och såg;
alltsammans taxeradt till 200,770 rdr rmt,
hvaraf 36,000 för sjelfva jernbruket.
Bruket förmodas vara anlagdt omkring
år 1632 af guvernören i
generalbergsamtet, riksrådet frih. Carl Bonde,
stamfader för friherrarne Bonde till Lajhela
och grefvarne Bonde af Björnö. Det
tillhörde sedermera landshöfdingen frih.

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free