- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
562

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

562 Rofvar-Iiiljas håla.

Rögla.

Axel Gabriel Leijonhufvud, och köptes
1702 af brukspatronen Erie Philipssou,
hvars sonsons son, brukspatronen Erie
Cederborgh på Wedevåg, deraf var på
1820-talet egare. Nu innehas och bebos
det af hans dotter, Hedvig Cederborgh,
som 1831 blef enka efter kapitenen frih.
Carl Johan Sparre och 1857 omgift med
hr Erie Gust. Lundström.*) Postadressen
är Arboga.

Röfvar-Liljas håla. En märkvärdig
grotta på Gotland, belägen strax söder
om klippan Högklint, hvilken stupar rätt
ned i vattnet, 3/4 mil från Wisby. Den
bildas af ett stort klippstycke, som rasat
från sjelfva berget och nedstörtat i
hafvet, samt gömmer i sig många forntida
sagor och legender. Vägen upp till hålan
är mycket otillgänglig och svår att finna
reda på; den leder öfver en obanad, vild
skogsmark, och är beqvämast närmare
emot stranden.

Rögla. Herregård i Wälinge socken,
Luggude härad af Malmöhus län, är
belägen uti en bördig skogstrakt, 2 mil
norr om Helsingborg och l/2 mil från
innersta bugten af Skelderviken. Skogen
sträcker sig i en halfcirkel i nordvest,
norr och Öster kring sjelfva gården, som
är belägen närmast östra periferien, der
skogen stöter alldeles intill
boningshusen. Oaktadt det ganska inbjudande
läget har dock Rögla troligen först
under detta århundrade varit bebodt af sina
egare; det var förr en af dessa gårdar,
hvilka i många rika och besutna slägters
ego tillbakasattes for deras bättre och
större egendomar, samt endast då och då
hedrades med besök af egendomsherren.
Anda från början af 1500-talet har Rögla
nästan oafbrutet haft gemensam egare
med Spannarp och från medlet af
1600-talet bildade dessa båda egendomar
tillsammans med Wegeholm en possession,
i hvilken den sistnämnda gården
betraktades som hufvudgård. Det är egentligen
först sedan Rögla öfvergått till
Wacht-meisterska slägten, som den, så att säga,
åtnjutit sjelfständigt anseende och erhållit
de försköningar, hvilka göra den till en
prydnad f ör trakten. En Peder
Laurids-son, som lefde i början af 1400-talet,
skref sig till Rögla, ehuru hans familje-

*) Efter tax.längden år 1802 eges det af
brukspatron Cederborgh.

namn är obekant, är det icke otroligt
att han tillhört Gjedde-slägten, som varit
Röglas första kända egare. Genom gifte
kom gården till Jacob Grubbe, hvilken
innehade gårdarne Spannarp och Rögla
åren 1578 och 1587. En sonson, Jacob
Grubbe, sålde Rögla och Wegeholm år
1663 till grefve Gustaf Otto Stenbock,
som äfven tillhandlade sig Spannarp. Ar
1683 afyttrades ånyo Wegeholm och Rögla
till handlanden Olof Nilsson i Engelholm,
hvilken åter några år derefter sålde båda
gårdarna till lagmannen Johan
Ceder-crantz, då äfven egare af Spannarp. Ar
1727 tillträddes egendomarne af dennes
son, öfverste Isak C., som blef den förste,
hvilken, efter hvad som är bekant,
bekymrat sig om Rögla; han ryckte upp
det ur det försummade skick, hvaruti
det då befann sig, gjorde nyodlingar,
lät uppföra ett nytt boningshus med
flyglar, förbättrade ladugården och
upp-hjelpte tegelbruket. Lagmanskan Gunilla
Elinck bosatte sig på Rögla, uppbyggde
der det stora spannmålsmagasinet samt
vinnlade sigo mycket om trädgårdens
förskönande. Ar 1830 den 15 Mars sålde
lion Rögla till general-adjutanten,öfversten
och riddaren grefve Carl Johan
Wachtmeister, som dog 1843. Honom och
hans son har Rögla att tacka för det
skick, hvaruti det nu befinner sig; han
nedlade stora kostnader på gårdens
förskönande, tillbyggde boningshuset och
utförde åtskilliga andra byggnadsföretag;
derjemte påbörjade han en
hamnanläggning vid Skelderviken och var en bland
de första i Skåne, som anlade meijeri.
Ar 1855 blef ena sonen, löjtn., grefve
Gotthard W. ensam egare, och har han
i större skala fortsatt faderns
förskönings-och förbättringsarbete, hvarom ock
ladugården, parkanläggninggen, m. m., vittna.
Kring år 1750 uppförde öfverste Isak
Cedercrantz trenne grundmurade
envåningshus; hufvudbyggnaden, ganska lång,
hade gaflar i norr och söder; på de små
flyglarne, hvilka utgjorde fristående
byggnader voro gallarne i öster och vester.
Dessa qvarstå ännu, men betydligt
förändrade af general-adjutanten gr.
Wachtmeister, som ökade hufvudbyggnaden med
ännu en våning och på dess vestra sida
uppförde ett utbygge, som omsluter en
stor och prydlig trappuppgång till andra
våningen; såväl hufvudbyggnadens som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free