Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Sala Silfvergrufva.
Sala Silfvergrufva.
ett perpetuelt arrende i anseende till de
sex socknarne (Sala, Möklinta, Norrby,
Kila, Kumla och Tärna) af
kammarkollegium utfärdades d. 20 Sept. 1743.
Sala bergslag har hittills innehaft
verket enl. vissa kontrakter hvilkas
ändamål varit, att bergsbruket, genom dem
skulle njuta understöd, då tillverkningen
vore under 2,900 löd. U m. m.
Statsverket deremot vinna i den mohn
tillverkningen kunde stiga deröfver.
Silfver-verket har sedan 1704 nästan utan
undantag varit under detta belopp och
kronan således länge derpå förlorat. Från
åren 1811 till 1816 gjordes lyckliga försök
till förbättringar af geschvornerna A.
Pol-heim och Forselles. Derefter ingaf
bergskollegium till Kongl. Maj:t underdånig
berättelse, deri, bland annat, afstyrktes
öfverlemnandet till intressenterna, hvarom
fråga af Riksens Ständer blifvit väckt,
äfvensom föreslogs åtskilliga anstalter
till minskande af statsverkets förluster
på silfververket. Enligt detta
förslag-skulle en fond af bergslaget inrättas,
genom hvars afkastning silfververket i
framtiden blefve i tillstånd, att, utan
vidare begagnande af 1743 års
arrendekontrakt eller räntorna af de sex
socknarna, upprätthålla bergslaget och till
hvilken fonds formerande silfververket
årligen, och ehvad tillverkningen eljest
må utgöra, men så länge den ej
öfverstiger 2,500 lödiga skulle afsätta
500 rdr bco, samt sedermera derutöfver
100 rdr bco för hvarje fulla 100 lödiga
it, hvarmed silfvertillverkningen
öfver-sköte beloppet af 2,500 löd. marker.
Detta förslag godkändes af Kongl. Maj:t
d. 31 Oktober 1829, hvarefter Kongl.
Maj:t den 14 Maj 1831 utfärdade
reglemente till efterrättelse vid förvaltningen
af Sala Silfververks ränte-ersättnings-fond,
i enlighet hvarmed fonden ställdes under
grufverättens förvaltning och föreskrefs
att de samlade medlen böra användas
till inköp af jordegendomar, hvilka för
bergslagets räkning skola utarrenderas
på minst 15 och högst 30 år och
arrendet utgöras i spannmål, hälften råg och
hälften korn. När sålunda
ränte-ersätt-nings-fondens jordegendomar uppgått i
arrende-medel till ett årligt belopp af
1,100 t:r spannmål, komma räntorna af
de sex socknarne antingen att till stats-
verket indragas eller af bergslaget
ersättas. Vid 1850 års slut uppgick
fonden till 48,518 rdr 22 sk. 7 rst bco,
och hade vid 1863 års slut uppgått till
169,162 rdr 68 öre rmt.
Silfvergrufvan vid Salberget har 3:ne
schakt uti hvilka nu dels ömsevis och
dels på en gång arbetas, näml.
Torg-schaktet, Storgrufvan eller
Kristinæ-schaktet och CaWs-schaktet. Af dessa är
Kri-stine-schaktet 150, och Carls-schaktet 160
famnar djupt. Utur dessa grufvor
uppfordras årl. c:a 80,000 t:r berg, hvaraf
bättre och sämre vaskmalm utskrädes till
ett medelbelopp af 28,000 t:r. Genom
hökning och vaskning koncentreras det
mesta häraf till sliger, som med den
genast smältvärda skuffmalmen,
försmältes med tillsats af bly, då silfret
uppsamlas uti det erhållna verkblyet, som
sedan skiljes från silfret medelst
afdrif-ning och finering. Härvid förbrukas årl.
omkring 85,000 t:r kol och 1,000
staf-rum grufved. Arbetarnes antal utgjorde
i medeltal af åren 1841 och 1850: 408
med omkring 200 särskilda hushåll; år
1863: 336.
Silfvertillverkningen uppgifves årl. från
1500 till 1,550 vid pass 18,141 löd. ü
1551 » 1,600 » 4,498 »
1601 » 1,650 » 1,941 »
1651 >> 1,700 » 4,202 »
1801 » 1,820 » 1,811 »
1831 » 1,840 » 3,387 »
1851 3,811 »
Under året 1863 hade grufvebrytningen
blifvit verkställd i 37 arbetsrum, af hvilka
3 i Torgschakts-gruf’van, 5 i
Carlschakts-gtufvan, 25 i Storgrufvan och 4 i grefve
Bjelhes stoll. Tjugu hade blifvit brutna
på malm, 6 för upptäckande af nya
malmtillgångar, 4 för att bereda utbrytning
i kända malmfält samt 2:ne, dels för
vädervexling och vattenaflopp, dels för
nordvestra malmfältets öppnande. Grefve
Bjelkes stoll har blifvit fortsatt med en
afgrening åt nygrufvorna och en annan
åt Biskops-grufvan, hvarjemte faltorten
mot Nybergs-grufvorna blifvit fortsatt.
Utom nämnda 37 af bergslaget drifna
arbetsrum, hafva 2:ne blifvit för andras
räkning arbetade. Brytningen utgjorde
83,294,5 t:r. Den ur den brutna
vask-malmen har utgjort 162,105 centner,
och stuffmalmen 6,694 cent:r. Medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
