- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
36

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

Sannegården.

Saxaholm.

består i den uppgift, att drottning
Margaretha härifrån, år 1410 d. 24 Mars,
utfärdat ett gåfvobref till Svarte Jenis,
son af Nils Johansson Skåning och
sedermera höfvidsman på Akershus, lydande
på de i Westergötland belägna, under
kronan förfallna gårdar, som Zabel von
Helften rådt om, då han blef förklarad
för rikets fiende. Sedermera har gården
tillhört slägten Oxenstjerna; men 1734
blef den inköpt till biskopens i Göteborg
sommarresidens i stället för Burgården.
Genom sammanskott från presterskapet
blefvo dess boningshus uppbyggda och
trädgård anlagd under d. v. biskopen
Jacob Benzelius. Dess trädgårdar med
fiskdammar prisades mycket af Ödman
för öfver 100 år sedan; men nu anses
de (efter G. Brusewitz) knappast rendera
mera än några kappar potates och ett
par lass hö. Sannegården, alltså fordom
frälse-säteri, blef först år 1856 fördt i
jordeboken såsom krono-säteri, hvilket
nu är bortarreuderadt; taxeringsvärdet
år 1862 var 40,000 rdr rmt. På
förutnämnda sandbacke stå två bautastenar,
en tredje ligger långt från dessa, de
torde utmärka ett griftställe. Om slaget
på Sandgårds ängar (1657 P) har Ödman
antecknat en sägen, som här anföres
med Afzelii ord:

»I lugn satt Harald Stake vid sitt
höfdingedöme, tilldess att danskarne,
under Carl Gustafs frånvaro i Polen,
bröto freden, väntande sig ett lättvunnet
rof och ett värnlöst land. Då tog
Harald Stake ned ifrån väggen sin sköld
och sitt svärd, uppbådande sina gamla
krigskamrater, som ännu kommo sin
tappre öfverste ihog och höllo honom
kär, tågade med dem och vid vestra
gränsen hopsamlade bönder mot danska
hären, som under Ivar Krabbe inbrutit
öfver Westergötlands gräns och redan
stod på Hisingen, nära Göteborg. Men
före fienden var baron Harald vid Göta
elf och hade slagit en bro öfver floden,
vester från Gamla Varfvet, och tidigt
en morgon hade han på denna bro gått
öfver elfven och stod vid Sandgärds
ängar, gent emot fienden, som öfverraskad
såg Vestgötarnes blanka sablar lysa mot
den uppgående morgonsolen.

Danskarne, med mångdubbel styrka,
gingo modigt fram i den första striden,

mycket förtröstande på en jättestor man
— af svenska folket den danske Goliath
benämnd — som väldigt framgick med
sitt breda slagsvärd. Han hette Skälerup
och sades vara en trollkarl, den ingen
med bly eller stål såra kunde. Men en
svensk ryttare tog en silfverknapp och
sköt jätten till marken; dock stod han
länge fäktande på knä och slog omkring
sig med sitt svärd, tilldess ett korsgevär
(hillebard), honom genom lifvet
stunget, ändteligen dödade trollet. Mellertid
hade Haralds-folket slagit största delen
af danska hären till rygga, och när
Skälerup stupat, vände jemväl de öfrige
ryggen till, och deras flykt blef allmän.
Harald Stake blef detta år, för pröfvad
vishet och trohet mot fäderneslandet,
med rikets högsta värdighet, ett rum
bland riksens råd, belönad.»

Sannerud eller Carlslund. Säteri,
redan beskrifvet uuder Karlslund; här
må tilläggas, att dess fastighetsvärde år
1862 var 75,080 rdr rmt. På egorna
bodde 6Y personer med 14 hushåll. —
Egare-, hr A. Gröndals sterbhus.

Sannum. Två mtl frälse-säteri uti
Undenäs socken, Wadsbo härad och
Skaraborgs län, med vacker belägenhet vid
sjön Wiken, eger god jordmån af lera
och ansenlig skog; underl. är V4 mtl
frälse Lybeck, allts. taxeradt 1862 till
115,000 rdr rmt. På säteriets egor
bodde n. år 142 personer med 33
hushåll; här är ock vattenqvarn. — Kända
egare äro blott kommerserådinnan
Elisabeth Cronström, öfverintendenten P.Tham
år 1813, herr Hugo Troselius 1862.

Saxaholm. Slott, har legat på en
holme, som består af ett högt berg vid
inloppet till Ölme härads vik i Wenern,
med härlig utsigt åt söder öfver sjön, i
synnerhet åt Sibberön och Ramholmarne,
samt i vester åt KummelÖn, med hvilken
holmen förenades genom en stor bro,
efter hvilken lemningar syntes ännu inpå
17004alet. På östra sidan har inloppet
till Ölme härad varit stängdt. medelst
en jernlänk, som gått öfver sundet från
slottet till Svartbergslandet. Till
ingången åt söder hafva väl anlagda
stentrappor uti berget ledt allt ifrån sjön.
Sjelfva slottet synes vart bygdt af grof
sten och starkt, fastän icke stort, emedan
det antages varit endast 24 alnar i di-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free