Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sehedvi; Hestra.
Sclieilvi Westra. 41
1648, Joh. Gezelius, sedermera biskop i
Åbo. Olof Samuel Troilius, död 1732.
Intill år 1640 hörde Sehedvi till Säters
län. Skola inrättades här redan 1689.
Nu finnas 2 fasta folkskolor, 12
flyttbara småbarnsskolor, i hvilka 2
examinerade och 6 oexaminerade lärare samt
1 lärarinna undervisade år 1862: 723
barn, medan 44 undervisades hemma.
Ny fast skola är föreslagen att uppföras
vid Nyberget. Sockenbibliothek inrättades
här 1861, dels genom insamlade medel
af 200 riksdaler, dels genom
kontraktsprosten Johanssons donation. — I
socknen finnas sockenstuga, kronotionde-bod,
lånemagazin i Hysta, fattigstuga, 2
folkskolhus, Landa och Uppbo brostugor
samt materialbod, hvilka byggnader
upptaga 8,500 rdr af förut uppgifna
fastighetsvärde. Här finnas ock 2 vaktstugor
på den genom socknen gående Gefle—
Dala jernväg. Af historisk a minnen eg*er
socknen ett från år 1521, då en
träff-ning stod vid Uppbo gård mellan
Danskarne och Schedvi-boerna. Under året
1862 fångades nära Nybergets bv i samma
sax 2:ne björnar, troligen ditskrämda af
bullret från jernvägen.
Gårdar och verk: Löf ås kopparverk och
svaf-velbruk samt landtegendom, se denna artikel. —
Tointebo koppargrufva, hvaraf hälften, taxerad
till 1,560 rdr riksmynt, eges af Såghytte bolag.
Stora Klingsbo, bergsfrälse-hemman af 1 mantal
1 spannland 7 snäslaud I bandland med qvarn
med 3 par stenar samt enbladig såg;
hemmanet, som är skiftadt emellan tre egare, är
philosophen Benjamin C. II. Ilüijers födelseort.
— Lilla Klingsbo består af 31 spannland 18
snäsland 7 baudland, med 3 åboer; skattefrihet
å detta hemman lemnades 1649 åt kyrkoherden
i Falun, Petrus Jonæ Helsiugius och
stadfästa-des enkan af konung Carl IX. Qvista, 70
spannl., taxeradt till 3U.00U rdr, har en egare.
— Af byar finnas vidare: Bisberysliyttan, 9
spannl. 13 snäsl. 14 bandi., Ytter-Sätra,
Öfver-Sätra, Storksbo, TysJcbo, Kyrkobyn, Landa, Forssa,
Gussarfshytlan, Ingarfshyttan, Eyenshytta
tegelbruk med åbyggnad. — Forssnäs tull mjölqvarn.
Askhylte såg, garfveri och qvarn. — Adress:
Faluu.
Sehedvi, Westra eller Lilla. Socken
uti Åkerbo härad af Westerås län, är
belägen 7 ’/o mü från Westerås, 2 :j/8
mil från Arboga, i häradets vestra del,
mellan Medåker i söder, Bro i öster och
söder, Hed i nordost och nordvest,
Ramsberg och Fellingsbro, båda af Nerikes
län, i vester och sydvest, der socknen
skjuter in med ett litet område af 0,03i
vi.
qvadratmil vidd, utgörande 1/2 mantal.
Den öfriga arealen är 1,245 qv.mil land,
0,iG8 qv.mil vatten. Nästan hela landet
upptages af låga berg, skog, kärr och
sjöar; blott i söder är någon slättbygd,
kring Rölen och Westlandasjön, hvilka
utfalla till Himmeta, och Schedvisjön,
som med tillopp från Trycktjern,
Mes-längen m. fl., utgjuter sig genom
Schedvi-ån. Det hela är ett terrassland med dess
vanliga vattenrikedom; här skola finnas
ej mindre än 140 sjöar, hvaraf utom
förutnämnda I/tresjön, Ulbotjern,
KolsjÖ-arne, Spaden, Krampsjön, Lilla och
Stora Wålen äro de förnämsta. Socknen
kan ej räknas höra till sädesbygden,
utan består åkern, utom vid byarna
omkring kyrkan, af så kallad flatjord, som
består af en med sandmo och spiklera
blandad mylla. Hårdvallsängar finnas ej;
men så hafva hemmanen desto fler och
större myrvallsängar. Näringar äro
åker-och ängsbruk, skogs- och bergsbruk.
Goda och vidsträckta skogar finnas till
kolning för de rundt omkring socknen
liggande bruk och hammarverk. Sjöarne
äro mycket fiskrika, och vissa tider om
året, särdeles mot hösten, vistas här
dref-fogeln, som på sitt behändiga sätt drifver
och jagar fisken i stor myckenhet i
Westlanda-sjön inåt vassen och landet.
På sednare åren lia stora uppodlingar
skett inom socknen; sålunda hafva medelst
statsbidrag M’estlanda-, (Jster- och
Sund-ängssjöarne blifvit sänkta till vinnande
af c:a 1,000 tid, dels till nyodling
användbar, dels till sin beskaffenhet
synnerligt förbättrad jord. Den under året
1861 uppkomna öfver kostnadsförslaget
stigande brist af 5,500 rdr, hvilken
brukspatronen friherre D. von Schulzenheim
förskotterat, har blifvit bolaget tillegnad
såsom en gåfva; ett vackert föredöme af
deltagande för ortens framsteg på
odlingens väg. Socknen, som beboddes
1810 af 711 och 1863 af öfver 1,040
personer på 207 hushåll, innefattar 26 V4
mtl, hvaraf 19V4 skatte, 1V4 krono,
5% frälse, taxerade till 783,200 rdr;
dessutom finnas såg vid Alfvesta,
ång-mjölqvarn, såg, tegelbruk vid Bjurnäs
samt Eriksbergs benmjölstamp,
tillsammans tax. till 16,600 rdr. Hemmanen
Björnäsboda och Korndal, hvartdera af
V4 mtl, höra i administrativt och juridiskt
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
