Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Schedingsuäs.
Schiangeli.
hänseende till Örebro län oeli bebos af
c:a 20 inb. I bevillning efter II och
III art. erlades 1863: 286 rdr 21 öre.
Socknen skrifves af Grau Sjedvi eller
Sjävi, och anses namnet af honom
härledas från gamla Schytiska ordet Si au,
Sied, liktydigt med vårt riuvande Sjö.
Enligt sägnen skall socknen omkring
1610 blifvit mycket uppodlad af en hop
Finnar, som gifvit namn åt de här
befintliga Finntorpen. Socknen har hört
till hertig Gustaf Adolfs förläning; dess
kyrkoherdar äro ej kända längre tillbaka
än från år 1627. Socknen utgör nu
ensamt för sig ett konsistorielt pastorat
af 2:dra klassen, hörande till Arboga
kontrakt af Westerås stift. I socknens
fasta och flyttbara folkskolor undervisades
c
år 1862: 117 barn af en examinerad
och en oexaminerad lärare, medan 22
undervisades i hemmet. — Af fornminnen
finnas endast s. k. jätteringar (stenrösen)
på Bjurnäs skog i söder.
I socknen märkas af gods och gårdar:
West-landaholm, säteri, med un deri. 2 mtl sk., 21/i
fr. i Bjurnäs, rå- och rörshemmanen Fröänge
och V2 ni ti Ivinge, V4 sk. Stakboda, l/4 kr.
Ödesbo, allts. tax. till 105,000 rdr. — ’/4 mtl
fr. Brattfors, tax. till 41,000 rdr rmt, lyder
under Uttersbergs bruk. — ’/i fr* Billingbo,
3/g fr. Ihre, sk. Spaboda, 1 /2 sk. Svans-
boda, Vo sk. Ullboda, lyda under Gammelbo
bruk. — 1 mtl Alfvestaboda, 1/2 Lacksta, 1/i
Tryckersbo, Täckten, alla skatte, höra till
Karmansboverken. — 1 /4 sk. Lermansbo eges af
Skinnskattebergs bruksintressenter. — I mantal
Prestgård. — Af öfriga byar må nämnas: 2 mtl
sk. Schedvi, 2 sk. Tuna. — Fordom fanns här
Eriksbergs jernbruk. — Adress: Arboga.
Schedingsnäs. Två mantal
frälsesäteri uti Forsheda socken af Westbo
härad och Jönköpings län, är bebygdt
mot slutet af 17:de århundradet af öfv.
Scheiding, som tillbytte sig 3:ne gårdar
af skatte-natur i Rakeryds by mot
säteriegendomar i Södermanland samt erhöll
å den nya gården säteri-natur och
tillstånd att uppkalla den Schedingsnäs.
Efter hans död har den tillhört slägten
von Schaij, och af sednare egare må
nämnas kapiten Knut Sparre, major Abr.
Bratt, olyckligt namnkunnig som
reli-gionsföraktare, ryttm. Daniel
Stjernklo-Lilljenberg 1828 och sonen löjtn. David
F. G. år 1862, då säteriet jemte 3%
mantal underl. i krono-skatte-hemmanen
Forsheda, Ar ev ed, Wipparp, Djuragärde
och Åeke, samt Forsheda qvarn, allt i
samma socken, var åsätt ett taxer.värde
af 87,270 rdr rmt, hvaraf 60,000 rdr
för sjelfva Schedingsnäs. Den på
säteriets egor befintliga qvarnen egdes under
Åminne säteri. Tuneld uppgifver på
Schedingsnäs en rustkammare,
innehållande några och femtio af så väl äldre
; som nyare tiders gevär.
Ett stort kummel på egorna
uppgifves af allmogen hafva varit ett
»afguda-tempel», men anses af andra vara en graf
öfver en i någon strid fallen kämpe.
Scheinge säteri i Christianstads län,
se Skeinge.
Schiangeli eller Skangli fjäll är
beläget uti Torneå lappmark af
Norrbottens län, vid högs! a fjällryggen, nära
norska gränsen, 3 mil v. s. v. från Torneå
träsk, n. n. o. om fjällspetsen Ivarsten,
c:a 49 mil från Haparanda, men
allenast 4 mil från närmaste hamn i Norge.
Ehuru omgifven af de största fjäll, är
Schiangeli bergshöjd deremot låg och
består af smärre åsar utan någon
synnerligt uppstigande topp. Ar 1696
upptäcktes derstädes af en Lapp tillgång på
kopparmalm, och malmstrecket började
kort derefter bearbetas för Svappavaara
kopparverks intressenters räkning; i
anseende till brist på skog, som ej finnes
inom 3 mil från fjället, så uppbyggdes
till malmens nedsmältning en hytta vid
Wuolosjoki, 12 mil från Schiangeli och 2
mil ofvanföre Juckasjärfvi dåvarande kyrka.
Vid denna hytta tillverkades år 1700 af
86 skU malm 11 skU koppar och
följande året af 205 sk té 25 U koppar
samt 10 till 20 sktt årl. de 2:ne
följande åren, hvarefter brytningen
upphörde till följd af de stora
transportkost-j naderna. Åren 1841 och 1846 blefvo
Schiangeli koppargrufvor bearbetade af
ett bolag från Haparanda stad, och der
uppbrötos 1,180 sk£é. kopparmalm,
hvarefter arbetet åter afstannade. Malmen
var väl i allmänhet rik, och en hel
mängd grufanledningar är der till
finnandes, som icke äro svåra att taga
reda på, då berghällen i allmänhet ligger
blank i dagen, på sin höjd betäckt med
litet mossa. Ett malmstreck blottades
äfven af öfver 200 alnar i längd; men
ingen enda malmgång fanns
mäktigare än några få tum, högst ett qvarter
på något enda ställe. Härtill kom ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
