- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
90

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

Själevari.

Själevad.

Umeå, Piteå. Luleå samt Torneå; blef se-

J o

dan vice-president i Abo hofrätt, adlades
1621. Eti broder till honom, sekreter
Jonas Bure, har bland annat utgifvit
geneologiska tabeller öfver de förnämsta
Svenska ätter, förvarade i Riksarchivet.
Laurentius Olai Agrelius — död 1668.
M.Petrus Nicolai Holmbom, missionär i
Lappmarken, död 1763; samt nuvarande,
Carl Johan Holm, född af fattiga föräldrar
i Helsingfors; var regementspastor under
fälttågen 1808 — 9, och åtföljde såsom
sådan regimentet under dess marscher i
Finnland öfver 200 mil och i Sverige
50 mil, samt har bevistat 11 drabbningar.
Han var riksdagsfullmäktig från
Hernösands stift år 1835; höll år 1838 möte
med alla, både äldre och yngre till
kontraktet hörande prester. Onekligen har
prosten Holm verkat mycket för sin
församlings förkofran. Han har alltid varit
en driftig och kunnig jordbrukare, och
såsom sådan föregått församlingsboerna
med godt exempel. På hans
föranstaltande hafva 5 landtbruksmöten blifvit hållna.
Sparlånsiniättningen var hans
förtjenstfull verk, men denna lär likväl numer
hafva upphört, sedan Kongl. Maj:t år
1858 befriat pastoratet från denna
skyldighet; hvad som likväl af allt mest
förvärfvat honom sina medmenniskor
kärlek och aktning, är den 1839 vid
fattigvården organiserade
arbetsinrättningen, hvarigenom tiggeriet och lösdrifveriet
till stor del upphört. — Ar 1830 stiftades
inom socknen en förening, inom hvilken
en fattig torpare kan få full ersättning
icke blott för hus och gård, utan ock
för spannmål, som genom olyckshändelser
förloras.

Barnundervisningen besörjes af en
examinerad lärare i fast skola uti ett
prydligt skolhus, uppfördt på 1850-talet.
Barnens antal i skolåldern är 391,
häraf undervisas 180n i hemmet, 5 sakna
ali undervisning. Årliga afkastningen af
enskilda donationer till skolan uppgår
till 90 rdr rmt. Vid skolan finnes ett
planteringsland af 7,000 qvadratalnars
ytvidd.

Fornlemningar. Ehuru denna socken
förmodas vara den först bebyggda trakt
inom norra fögderiet, finnes numera inga
anmärkningsvärda minnen från fordna
dagar. Hulphers omtalar dock, att på
ett berg, Kattkläppen kalladt, söder om

prestgården, förekomma två stora högar
af runda stenar uppkastade, hvilka tros
vara någon begrafningsplats; tvänne
dylika lära äfven finnas på Hörnäs egor eller
Näsberget. Lemningar efter något kapell
i Björna socken, hvilken ända till 1824
utgjorde annex till Själevad, äfvensom
grafhögar, hvaruti funnits små urnor
med aska, vittna dock om ortens ålder.

En gammal tradition förmäler, att
det första kapell, som härstädes funnits,
varit uppfördt vid kusten af Wåge bys
egor, hvarefter några spår dock ej kunnat
skönjas. Vidare förmäles, att när fråga
blef väckt om ny kyrkas byggande,
uppstod tvist emellan de på långt afstånd
från hvarandra bosatte sockneboerna
rörande platsen för denna kyrka. De längst
norr boende ville naturligtvis bibehålla
den gamla platsen vid Hemling i Björna
socken, och de längst söder boende
deremot den vid Wåge. Tvisten om
kyrkoplatsen bilades omsider sålunda, att den
nya kyrkan skulle byggas på stranden
strax utmed stället der den »hel. klockan»
enligt sägnen, nedfallit på sin flykt från
Wåge, dit den blifvit flyttad af dem,
som önskade kyrkan der uppförd.
Traditionen st-yrkes af en ofvanför bron i
prestsundet befintlig vak, som tillfryser
endast vid ovanlig stark köld. Denna
vak kallas ännu i dag »Klockvaken» och
är ett mycket farligt ställe att färdas
öfver vintertiden.

Till ortens historia hör, att konung
Carl XI år 1694 den 8 och 26 Juni,
på fram- och återresan från Torneå, ätit
middag i Själevads prestgård, och vid
detta tillfälle bortgifvit pastoratet till
yngsta dotterns blifvande make, i händelse
det blef en prest. Lochnæus, som
sedermera blef gift med denna flicka, var ock
pastor här i 49 års tid. — Kon. Adolf
Fredrik passerade härigenom den 3:dje
Augusti 1752.

Ibland olyckshändelser må omnämnas:
att den 26 Maj 1701, en söndagsmorgon,
omkommo 30 personer på
Själevadsfjärden, derigenom att kyrkobåten kantrade
uti en i hast uppkommen svår storm.
Fiendens härjande år 1721, äfvensom
sednare tiders befarade infäll hafva oroat
denna sockens invånare.

Här märkes: Forss sågverk, skattlagdt cl. 2
Juni 1809 till 3’/o t°lfter bräder ~ ePes af
ett bolag; till sågverket höra 12’/2 selaud i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:59:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free