Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 Skarbol, Nom och Södra,
Skarhult,
Wadsbo fögderi, innefattande Norra och Södra
Wadsbo härader. Höjentorps fögderi: Gudhems,
Walle och Kåkinds härader. Wartofta fögderi:
Frökinds och Wartofta härader. Skara fögderi:
Wilske, Kinne, Laske och Skåniügs härader. Leckö
fögderi: Ase, Wiste, Kållands, Barne och
Kinne-fjerdings härader.
Skarbol, Norra och Södra. Tvänne
skatte-hemman uti Svanskogs socken af
Gillbergs härad och Carlstads län,
hvartdera af 2/<> mantal: häraf är Södra Skarbol
’ o ’
väl bygd t och anmärkningsvärdt genom
dess törre egare, riksdagsmannen Hans
Jansson, som dog här i Febr. 1854. I
Biogr. Lex. uppgifves hemmanet ligga
på Dal, i jordeböckerna föres det
åtminstone till Wärmland; af Djurberg
uppgifves gården år 1818 haft godt höbol,
ymnig skog, vacker manbyggnad med
trädgård; i 1863 års bevillning var den
åsätt ett värde af 30,000 rdr rmt. —
Norra Skarbol, tax. till 5,700 rdr, hade
2 egare.
Skareda. Egendom uti Lommaryds
socken af Norra Wedbo härad och
Jönköpings län, af 3/4 mantal skatte, har
vacker belägenhet vid en liten insjö, 1/4
mil i söder från kyrkan, hvarifrån räknas
4 mil s. s. v. till Jönköping, 27/8 mil
s. s. o. till Ekesjö. Hemmanet blef på
1780-talet förvandladt till herregård
genom bättre byggnader och
trädgårdsanläggningar af dåvarande egaren,
krono-befallningsmannen S. J. Ljung; har
sedermera genom köp åren 1801, 16, 24
och 37 tillhört kanslipresidenten, baron
Fr. Ehrenheim, assessor Georg Åberg,
majoren A. L. Lindkrona, assessor Sten
Wickbom, samt äfven genom köp bonden
Johan Petersson, vice aud. Nic. Wellander,
efter hvilken gården synes slutligen
genom arf kommit till mönsterskrifvaren
F. J. Ek, som innehar Hullaryds boställe,
se art. Lommaryds socken.
Gården, som år 1818 uppgifves haft
20 t:rs utsäde, uppgifves nu hafva 12 t:r
vår- och 25 t:r höstutsäde; arealen är
600 tid, hvaraf dock största delen är
beväxt med barr- och löfskog.
Skarfdörren kallas på gränsen af
Herjeådalen och Jämtland en öppning
mellan tvänne bergväggar genom ett fjäll,
som häraf fått sitt namn, och hvarigenom
en väg går inåt Norge. Flera dylika
fjällöppningar, liknande portar, hvaraf
de ock fått namn, finnas vid gränsen.
Skarfdörrens pass ligger enligt Hisinger
3,181 par.-fot högt; mellan detta på
ena sidan af Herjeådalen mot Jämtland
och Wänsjögusten på andra sidan af
samma landskap mot Dalarne sträcker
sig fjällryggen 7 mil i längd.
Skarfven. En fjärd af Mälaren i
Uppsala län; se art. Ekoln. Denna vik
skall fordom blifvit kallad Botolfsvik,
efter en kon. Nores son eller efterträdare.
— En träffning omtalas vid Skarfvaskär,
der Ragnar Lodbrok skall ha besegrat
en konung Rafn; men om med stället
menas denna fjärd eller något annat, är
okändt.
Skarhult. Socken uti Frosta härad
af Malmöhus län, omgifven i vester och
norr af Borlunda samt Strö socknar, i
öster af Hurfva, i söder af Gårdstånga
socknar och belägen 2 mil från Lund,
omfattar 0,184 qvadratmil land, fördelade
på 217/g mtl frälse. Marken är mer
bergaktig och ojemn än slät, på några
ställen sidländ. Rådande jordmånen är
stenklapper och sand med någon mylla.
Alla hemmanen hafva god åker och äng,
torf och skog. Folkmängden, som år 1805
var 505, uppgick 1862 till omkr. 1,070
personer. Ali fast egendom var n. år åsätt
ett tax.värde af 852,570 rdr rmt, hvaraf
9,500 rdr för vatten- och väderqvarnar
vid Skarhult samt tegelbruk vid Attarp.
— Socknen är annex till Strö pastorat;
sockenvägen är 1/4 mil.
Barnundervisningen bestrides uti en fast folkskola,
der under året 1862: 125 barn
undervisades af en examinerad lärare, medan
24 erhöllo undervisning i hemmet.
Bland fornminnen och sägner
omnämnas tvenne källor, hvaraf den ena
sydvest om kyrkan skall varit offerkälla,
den andra skall i äldre tider hafva
uppsprungit på en fälad å Skarhults egor,
då en prest blef der mördad. I
Hundsängs lund stå tvenne gamla fogelkirsträd,
af folket betraktade med mycken
vördnad, såsom varande af något obekant
trädslag. Från snapphanetiden har man
historien om en snapphane, som vid
Hundsäng blef spetsad, och hvilken
för-mäles hafva suttit trenne dagar lefvande
på pålen samt helt lugnt rökt tobak.
I socknen märkes frälse-säteriet Skarhult, se
den art. Öfriga frälse-hemman äro: f/2 mantal
Attarp, 33/4 Bältinge, 3 Hunsäng, V2 Jäppstorp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
