- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
129

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skarhult.

Skarhult. 129

1 Kjellstorp, "V4 Klemmedstorp, 1/2 Stora
Afåns-torp, 3’/4 Skarhult, bLt//a Skeglinge, som
alla lyda under Skarhult. — Adress: Lund.

Skarhult. Herregård uti
förutbe-skrifna socken, ligger på slättlandet 2
mil från Lund:

»Her neder i Skaaue paa gröueste hed

Mod Gedingebro, hen i den led,

Der ligger Skarliolt hin bolde»
säger fru Lisbeth Bille i en dikt. Den
gamla borgen omgifves af blomster- och

0 n o

köksträdgårdar samt parker. Söder om
gården förbi mellanbyggnadens fönster
flyter den lilla Brå-ån, som åtskiljer
trädgården och den gamla parken,
hvilken sednare i vester stöter till
kyrkogården, der Skarhults kyrka med knapp
möda höjer sin spira öfver de
omgifvande höga askarne. At andra sidan
når parken till en väg, som mot söder
går i rak linie till stora landsvägen samt
mot norr löper öfver en hvälfd bro och
bildar sedan gränsen mellan manbyggnad
och ladugård.

Skarhult är en bland de äldsta
egendomar i Skåne och har städse varit räknad
bland de största; då skånska
egendomarne voro delade efter hemmantalen i
klasser, räknades Skarhult till den sjette

1 ordningen uti första klassen, hvartill
hörde 14 gårdar, hvaraf de sju största
kallades bröderna och de sju mindre
systrarne. Redan på 1200-talet befinnes
Skarhult inom den i Danmarks historia
ryktbara, men mindre talrika
Rosen-sparreska ättens ego, der den förblef
omkring 450 år. Sten Rosensparre,
Danmarks rikes råd och höfvidsman på
Kallundborg, en bland ättens utmärktaste
medlemmar, lät uppföra slottsbyggnaden
på Skarhult, som fulländades är 1562;
äfvenledes har han genom köp och byte
utvidgat godset. På 1620-talet blef
riksrådet Corfitz Rud egare dels genom köp
dels genom sitt gifte med Brita
Rosensparre, och öfvergick egendomen med
deras dotter till amiral Nils Trolle, som
under flera år var ståthållare i Norge.
Är 1661 såldes godset af sonen Corfitz
Trolle till dåvarande general-majoren,
sedermera v. guvernören i Skåne, Pontus
Fredrik de la Gardie, son af riksmarskeu
Jacob de la Gardie och den sköna Ebba
Brahe; han blef sålunda Skarhults första
svenska egare. Under hans tid blef
ladugården år 1676, några dagar före

vi.

slaget vid Lund, uppbränd af Danskarne
utaf hämnd för det. att Carl XI kort
förut låtit med glödgade kulor skjuta
Hoby i brand. Vid denna tid
värderades Skarhult till 21,620 rdr, och årl.
inkomsten anslogs till 720 rdr. Grefve
de la Gardies enke-grefvinna anses hafva
köpt säteriet Pugerup och förenat det
ined Skarhult; efter hennes död 1723
öfvergick Skarhult till hennes dotters
dotterson, den då två-årige grefve Erik
Brahe, sedermera vorden så olycklig i
åminnelse, 1756 d. 23 Juli föll näml. hans
hufvud, såsom befunnen delaktig i
stämp-. lingar mot dåvarande styrelse i och för
konungamaktens utvidgande. Under sonen,
grefve Magnus Fredrik Brahes tid,
undergick Skarhult en betydlig reparation,
nya ladugårdar anlades och uppbyggdes;
af honom såldes denna och Pugerups
egendomar för 738,000 rdr rgs till H. M.
konung Carl XIV Johan, som ökade
egendomen genom inköpandet af en del
hemman och lägenheter, hörande under
Hvidarp. Slottsbyggnaden blef på
konungens befallning iståndsatt, hvilket arbete
fulländades år 1843 under ledning af
professor Brunius. H. M. kon. Oscar I
försålde egendomarne 1844 för 950,000
rdr rgs till friherre C. J. von Schwerin
och handelshuset Pugaard i Köpenhamn,
det sednare sålde dock genast sin
half-part för 525,000 rdr rgs till gr. Einar
Reventlow, och med honom öfverenskom
baron Schwerin om en delning af
egendomen, hvarigenom den sednare erhöll
på sin lott säteriet Skarhult,
frälse-egen-donien Skeglinge m. m., sammanräknadt
7,952 tunnland, den förstnämnda erhöll
säteriet Pugerup, fr.-egendomarne
Trulls-torp, Espinge m. in., sammanräknadt
8,632 tid. Friherre Carl Johan Gustaf
Adolf Julius von Schwerin, nuvarande
egaren, härstammar från en urgammal
adel i Pommern, hvaraf de äldsta ej
skrefvo sig Schwerin, utan Ctzwerijn,
hvilket pä Slavon-Wendiskan, allmänna
landsspråket i Pommern i början af 12:te
seklet, betyder en fyrkant eller ruta,
den har varit en af de mäktigaste
slägterna i Pommern. Under frih. Schwerins
tid har ali jorden undergått laga skifte,
de stora steniga fäladsmarkerna äro nu
till större delen bördiga åkerfält,
planteringar äro gjorda och flera nya bygg-

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free