- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
165

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skinnskatteberg.

Skipas.

165

lVo mantal inom Heds och Gunilbos
socknar, ty4 mtl i L:a Schedvi socken,
Östuna landtegendom med lV2 mantal
i Björskogs socken, l/g mantal samt
Östuna qvarn med 6 par stenar i
Köpings socken, Billsjö masugn med 2
mtl i Westanfors socken, mantal i

Söderbärkes socken, 2/3 i Gesbergs masugn
-/3 i 3/4:hemmanet Gesberg i Norrbärkes
härad. Bruket är bildadt af
Presthara-maren, hvaraf en härd hör hit,
Westra-gårdshammaren eller Knipsmedjan, samt
Bergsmanshammaren eller Nya smedjan
från 1626. Bland egare nämnas
presidenten gr. Fredrik Gyllenborg, omkring
1750, Hisinger 1825, nu af intressenter,
bestående af:

fröken C. Hisinger.....’712,

brukspatron Thor Heijkensköld . 3/12,
kapten W:m Heijkensköld . . . Vi2>

baron J. A. Posse.....Vi-2>

löjtn. N. Fock.......Vi2>

Carl D. Ramsten......1/36,

mamselle S. Ramsten .... V36»

d:0 Hilda d:o.....V3ß-

— Här tillbragte geologen Hisinger vissa
tider för ordnandet af de skrifter, som
voro frukten af hans undersökningar. I dess
gästfria lugn emottog han mången yngre
arbetare i sin vetenskap, och det är
derifrån Berzelius skrifver, att han »af
geologen Hisinger utfördes aldraförst på
mineralogiens fält, och att första skörden
derpå, redan 1803, var upptäckten af en
ny metall, Cerium.» Sin första offentliga
skrift: Om Svenska hällearterna, utgaf

o

han 1789. Ar 1808 utkom: Samling
till en mineralogisk Geografi öfver Sverige.
Ar 1811 valdes Hisinger till præses i
Wetenskaps-Akademien. Vid
nedläggandet af sitt præsidium framställde han
de allmänna resultaterna af forskningar
i en Öfversigt af Sveriges jordyta och
dess jordhvarf. Uti hans större arbete:
Anteckningar i Physik och Geognosi under
resor i Sverige och Norrige, är intaget
allt som befunnits anmärkningsvärdt af
växtlifvets förhållanden. Ett verk af
ej så ringa arbete pä sin tid, och hvilket
väsendtligt bidrog till kännedomen om
fäderneslandets fornverld, var Hisingers
Letliea Svecica, i hvilket alla då kända
Svenska djur- och växt-petrifikater finnas
afbildade. Hans vidare skrifter finnas
uppräknade uti Wetenskaps-Akademiens

handlingar för år 1852. Sina sista
lefnadsår tillbragte han på denna
egendom, som han så länge bebott.

Skipas, Skjepås (efter 1825 års,
Skjeppås efter i777 års jordebok). Två
mantal frälse-säteri uti Steninge socken
af Halmstads härad och län; häraf blef
JYI 1, 1 mtl, säteri den 10 Juni 1684,
och befinnes utbytt från kronan 1698
af general-löjtn. Hård. Hemmanen Jtf 2
och 3, hvartdera af V2 mtl, blefvo enl.
Kammar-kollegii utslag af den 8 April
1824 iklädda utsockne frälse natur, men
erhöllo åter genom kongl, brefvet den
29 Mars 1825 säteris fri- och rättigheter.

År 1862 egdes I1/* mtl, tax. till
36,000 rdr, af hr D. M. Ståhle, % mtl
tax. till 12,000 rdr, egdes af hr C. O.
Stenström. I äldre tider och ännu 1814
har Skjepås lydt ander Stensjö säteri.
— På Skipås egor finnes i en brant
bergvägg en runristning af 3 alnars
längd, der runorna äro 1/4 aln höga;
nära invid skall stått ett fäste, kalladt
Blomsborg.

Skirö. Konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Östra härads kontrakt
af Wexiö stift, ligger 8 mil från
stiftsstaden, och utgöres af socknarne SkirÖ
och Nye; pastoratet innefattar 66]/2 mtl,
(67 V4 efter eklesiastikmatrikeln) bebodda
1860 af öfver 2,100 personer. — Skirö
modersocken, belägen uti Östra härad
af Jönköpings län, 10 mil s. o. från
Jönköping, 5 mil från Ekesjö och 8
mil från Döderhultsvik, mellan 57° 20’
och 57° 25’ nordlig latitud, samt 32°
59’ och 33° 11’ nordlig longitud; gränsar
i norr och öster till Alsheda socken, i
svdost till Järeda socken i Kalmar län,

v ’

i söder till Stenberga socken, och i
vester till Nye socken. Hela arealen
utgör, inberäknadt både sjöar inom socknen
samt delar af angränsande sjöar Saljen,
Skerfvet och Narfvetesjön, 10,904
tunnland, hvaraf

tomtplatser och trädgårdar. 46 tid

åker........ 797 »

äng........ 1,932 »

skog och betesmark . . . 8,129 »*)

Socknen är i allmänhet mycket kuperad,
största slätten är från Byestad till Wallby
säteri, samt största höjderna vid Loaklef

*) laber, mossar och 1,083 tid insjöar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free