- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
201

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skällvik.

1 detta pastorat synes allmogen mer an
hvad fallet är annorstädes vårda sig om
trädgårdsskötseln och som lönande
biför-tjenst anse sina humlegårdar. Socknens
största väg kommer frän norr från
Wik-bolandet, öfver Stegeborgs tvenne sund,
af hvilka det förra öfverfares på färja;
öfver det södra, mellan Slottsholmen och

9 o

södra landet, är en bro. Åtskilliga
lastplatser finnas vid kusterna, vanligen
tillhörande närmaste gårdar.

Skyaldovik, Skællovik, Skellevik
skrifves under 1300-talet och sednare.
Kvr-kan, vid en liten vik nära intill Slätbaken,
är gammal, af gråsten och tegel, till
olika delar från olika tider och anses
hafva varit korskyrka, men genom
tillbyggnaderna fått en mer jemnbred
form ; har spetsigt torn, en dopfunt från
1607, en och annan oljemålning af värde.
Socknens namn anses vara taget af
kyrkans kloc kor, som fordom kallades skällor,
samt af den närbelägna viken. Slägten
Gyllenstjerna har här haft en graf.
Socknen har, utom vanliga kassor, en kassa
från 1812 för fattiga båtsmäns enkor
och barn, fattigraagazin samt, efter Tham,
två folkskolor, en i norra och en i södra
trakten, men efter uppgift år 1862 till
ecklesiastik-departementet endast en fast
skola, der 67 barn undervisades af en
examinerad lärare, medan 88
undervisades i hemmet. Sockenbibliothek är
nvligen inrättadt. Af fornminnen be-

v o

varar socknen ett af de förnämsta inom
hela länet, lemningarne efter Stegeborgs
slott, ehuru egentligen liggande inom
Björkekinds härad, dit den s. k.
Stäke-hobnen föres i jordeboken; men en del
tillhörigheter och framförallt det
underlydande godset räknas till Skällvik.

Gårdar och byar: Stegeborg
frälse-säteri, Degerhof, ber. säteri, Nartorps
grufvor, se dessa artiklar. — Askestim,

2 mtl sk., en välbyggd gård. — Eknön,
2 mtl sk., belägen mellan Pålsundet och
Ettersundet mot llönölandet. — 1 mtl
skatte Stora Hammantorp eges under
Adelsnäs i Åtvids socken. — 3/4 frälse
Lilla och 1 mtl Stora Arentorp, V» mtl
Björnevik, !/o Bråta, !/2 Burtorp, */s
Tegeltorp, 1 Stora Ulfvebo m. fi. lyda
under llemeborum, andra hemman under
Börrums och Kåreholms gods. —
Segers-torp, indraget fjerdingsmans-boställe. —

vi.

Skålisnäs. 201

Korssnäs prcstg., vid Gropvikens södra
strand, anses för 1 mtl, har en utmärkt
god trädgård och en vacker park,
anlagda af prosten Brunnius, som 1803
tillträdde bostället och, såsom det heter
hos Widegren, »med ospard möda och
kostnad omskapat det till ett af de
vackraste i Östergötland.)) — Fängtorp, 1/n
mtl, komminister boställe. — Vid
kathol-ska tidens slut hörde 6 gårdar här under
kyrkliga stiftelser af samtliga 125, S:t
Annæ inberäknadt. På 1600-talet hörde
de flesta gårdar under Stegeborg, några
under Rönö kungsgård, några innehades
af adel. Nu tillhör ungefär y/z allmoge.
— Adress: Söderköping.

Skälsnäs. Ett krono-säteri uti
Tju-reda socken af Norrvidinge härad och
Kronobergs län, af 3/4 mtl, är jemte
% mtl Lerke anslaget till
ryttmästare-boställe.

Skälisnäs (allmännast), Skälsnås (efter
jordeboken), Skälsnäs (efter tax.längden).
Två mtl fr.-säteri uti Hults socken af Södra
Wedbo härad och Jönköpings län, ligger
V4 mil sydvest från kyrkan, hvarifrån

räknas l]/2 mil nordvest till Ekesjö, 7V2

mil nordvest till Jönköping; gården eger
dels vackert läge nära sjön Solgen
(Sall-jen på Hermelins karta), dels vackra
åbyggnader och en stor, väl ordnad
trädgård; egorna äro stora och tämligen
goda, särdeles närmast sjön, men mycket
stenbundna, betesmarkerna äro goda, och
på skog har säteriet god tillgång (för
år 1818 uppgifves skogstillgån»en ringa),
äfvensom godt fiske finnes. Till gården
höra tegelbruk, qvarn med ett par
stenar, hälften i Brunefalls utjord.

Skälisnäs jemte Westraby, 2 mantal
frälse-säteri och V4 fr. Måleboldet samt
V4 fr- Målen, synas länge hafva varit
förenade i en egares hand. Tvänne
grift-stenar på kyrkogården visa, att först en
ryttm. Johannes Sträng († 1609) och
sedermera en assessor i finska hofrätten
Lindorm Stråhle († 1633) varit herrar
till dessa gårdar. Skälisnäs skall genom
Johan Lennart Stråles och hans hustrus
misshushållning för skuld gått från dem
till kusinen, öfverste-löjtn. P.
Stålhammar, som efter fadern, ryttm. Carl S.,
ärft Westraby. För närvarande egas båda
egendomarne, värderade till 80,000 rdr,
af kapiten Pauli på Stjernvik och baron

26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free