Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spekeröd.
Spelvik.
269
inåt, vid sjön Alvattnet, ligger en
mindre, men äfvenledes bördig dal,
Rördalen, med några gårdar, de enda i
socknen, som ännu för 20 år sedan hade
någon skog till afsalu. Pastoratets östra
del är uppfylld af små insjöar, af hvilka
den betydligaste heter Håltasjön. Lera
och lermylla omvexla, utom å de
hemman, som äro belägna nära fjället; der
utgör hafre och blandsäd det vigtigaste
sädet, under det hela den öfriga
socknen besås med korn och bönor. Skogen
räcker till husbehof för endast en
fjerde-del af socknens gårdar; men lundar af
löfträd kläda öfverallt det kuperade
landskapet.
Socknen innehåller 4Vo frälse,
3% krono- och 22l/8 skattegårdar,
tillsammans 303/g mtl, förmedlade från
32%. År 1805 var folkmängden 994
och år 1863 öfver 1,600 personer. —
Ali fast egendom i 1863 års bevillning
taxerades till 782,000 rdr rmt, hvaraf
15,300 rdr för annan än
jordbruksfastighet. Näringarna äro jordbruk och
någon skogshandtering; allmogen här
förfärdigar goda och lätta plogar till
den kringliggande ortens behof. De
inom Spekeröds socken befintliga
skatt-lagda verk och inrättningar utgöras af
3 rajölqvarnar och 2 sågverk. Godt
tillfälle till anläggning af vattenverk finnes
på det vackra, men svaga hemmanet
Anvik i fallen mellan Håltasjön och
Alevattnet, men ställets aflägsenhet och
svår väg lägga hinder för en dylik
spekulation. Der finnes nu sågqvarn och
vadmalsstamp.
Spekeröds kyrka, som förr hetat
Rötkär, belägen emellan några
bergskullar, är en oansenlig stenbyggnad.
Socknen utgör med annexet Ucklum,
hvilket 1845 förenades med Spekeröd i
utbyte mot Norurn, som lades till
ödemål, ett regalt pastorat af 3:dje klassen,
hörande till Elfsyssels Södra kontrakt i
Göteborgs stift. Pastoratet med 56 !/g
mtl, beboddes 1860 af 1,969 inbyggare.
Barnundervisningen bestrides uti en
flyttbar folkskola och två flyttbara
småbarnsskolor af en examinerad och två
oexa-minerade lärare.
Bland socknens fornlemningar märkas
främst lemningar vid Gräsbacke
(Griots-bakki, af »griot», gråsten), efter häradets
fordna tingställe, som numer är flyttadt
till Smedseröd. Traditionen förmäler ock
rörande dessa lemningar, att de skola
utmärka stället der envigskamp stått
mellan en kämpe Grös och en Ake från
Åk ’etorp i denna socken, der den förre
stupade. Deri största bautasten i orten
finnes vid Jösbyn. Tjufklämman är en
ihålighet i berget mellan Halt och
An-vik. Gårdarne Harås och Torp lågo
fordom under klostret i Kongahell. Bland
gårdar märkas Spekeröds prestgård, 3/4
mtl, har bördig jord men ingen skog
och svag betesmark; militiæ-boställen:
Labol, Dyrtorp, Westra Harås; Mällby,
boställe för kronofogden i Inlands fögderi.
Af frälsehemman äro 1 mtl Nordre och
l/2 mtl Södre Lundby pantningshemman
under Ströms säteri i Hjertums socken.
1/2 mtl skatte Östra Harås, se den
artikeln. l/4 mtl skatte Röd med 16 t:rs
utsäde år 1840. — Adress: Kongelf.
Spellinge eller Spellingetomta,
egendom uti Westra Hargs socken af
Wi-folka härad och Linköpings län, beläget
3/g mil från kyrkan.
Spellinge 1 mantal, Hålbäck 3/4 mtl
säteri-rusthåll, båda hörande egentligen
till Östra Tollstads socken, Kråkemo 1/2
skatte och 1/2 frälse-säteri
Spellingetomta samt underlydande ll/2 frälse, 1
skatte med qvarn för 3 par stenar och såg,
utgöra ett gods, tax. 1863 till 187,200
rdr rmt. Manbyggnaden omgifves af
vacker trädgård.
Spellinge och Hålbäck, äfvensom
Snärsäter, Gussingsbo, Kråkemo och
Had-debo hafva blifvit köpta af sedermera
direktören i general-kommerse-kollegium
M. Leijonsköld, som var son till
borgmästaren i Jönköping Augustinus
Hansson, och blef stamfader för Leijonsköldska
ätten, † 1656. Nämnda gårdar voro
tidigt afhysta under Spellingetomta och
egdes jemte detta 1683 af Claës
Ulfsparre, gift med Leijonskölds dotter Anna,
förblef inom slägten inpå 1760-talet,
egdes 1783 af direktör Kugelberg, 1829
lagman C. F. Hummelhjelm, 1850—63
kapten Claës Kugelberg, som äfven egde
23/4 mtl frälse uti samma socken och
tax. till 78,000 rdr rmt.
Spelvik, fordom annex-socken till
Ludgo pastorat, hvarmed den numer är
j förenad, är jemte moderförsamlingen redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
