Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stensnås.
Stcnstorp. 299
åt landshöfdingen Mårten Reutercrantz’
enka, Wendela Hammarsköld; köptes år
1818 af bergsrådet Groen, som
betyd-ligen förskönade det och utvidgade
parken jemte trädgården. Här skola fordom
näktergalar hafva låtit höra sig. —
Stensjö med underlydande 1l/4 mantal
tillhör nu brukspatron F. Zethelius.
Stensnäs, ett frälse-säteri af ett mtl,
uti Uckna socken af Norra Tjust härad
och Kalmar län, vackert beläget på ett
näs i Storsjön, utgör jemte underl. 3/8
mtl rå och rör, 83/4 mtl frälse, 5%
mtl skatte, 1 rustliåll (hvaraf 4l/4 mtl
äro utarrenderade), såg med 2 ramar
vid Rorstad och tegelbruk ett gods,
taxeradt till 754,200 rdr rmt, hvaraf
100.000 rdr för sjelfva Stensnäs. Vid
godset bodde 1863 öfver 620 personer.
Säteriet Stensnäs är roteradt för ett
båtsmanshåll.
Äldsta kända egaren är ståthållaren på
Kalmar, Kristoffer Andersson Stråle sedan
Grip, derefter sonen, assessoren i Svea
hofrätt, Anders Kristoffersson Grip, † 1630,
och hvars ena dotter Carin, som skref sig
till Stensnäs, är känd genom sin svenska
öfversättning: Martini Hylleri gyllene
skatt-kista. Ännu 1730 har en öfversteE.
Gyllen-grip (af Gripslägten) skrifvit sig till
Stensnäs; men enligt Tuneld skall vidsammatid
Brita Dorothea Lewenhaupt hafva skrifvit
sig härtill och godset sedermera tillfallit
mågen, öfverste-löjtn. C. G. Boye,
hvilken öfverlemnade det genom
testamentarisk disposition år 1748 till sina barn,
hvilka emot lösen afstodo det till
hof-intendenten Carl Petersson, som sålde
det 1782 till kammarherren, gr. C, G.
Lewenhaupt på Nygård. År 1796 köptes
Stensnäs af brukspatron H. Hultman på
Eds bruk, hvars måg, major Nordberg,
sålde det till sin svåger, krigsrådet F. U.
Fries, kvilken mot utbyte af annan
egendom afstod säteriet år 1824 till
dåvarande kabinetts-kammarherren, baron J. C.
Adelsvärd, med hvars dotter det kommit
till närvarande egaren, grefve R. A. L.
Stackelberg.
Stensnäs, ett frälse-säteri af 3 mtl,
uti Ryssby socken af Sunnerbo härad
och Kronobergs län, beläget vid
Stensjön, 1 mil söder från kyrkan, som
ligger 43 4 mil från Wexiö.
I slutet af 1700-talet egdes Stens-
näs af presidenten Johan Georg
Lill-jenberg, hvars son Fr. Georg tillträdde
så väl detta jemte Nåtåsa och Brunseryd
i Småland som Ägerups fideikommiss
i Skåne genom sin härkomst från
stiftarne, hvadan han som sitt
slägtnamn skulle begagna namnen
Stjernklo-Lilljenberg. — För närvarande eges
Stensnäs med 3V4 mantal i Ryssby och
4:V4 mantal, allt frälse, i Agunneryds
socknar, af baron Palmqvists arfvingar.
— Säteriets taxerings-värde är 72,000
rdr rmt.
Stensta, ett frälse-säteri af 4 mtl
uti Söderby-Carls socken af Lyhundra
härad och Stockholms län, beläget nära
Brosjön, har under medeltiden tillhört
en adlig slägt, vanligen kallad
»Sten-stada»- eller »Lisa»-slägten, i sednare
hälften af 1600-talet landshöfd., friherre
Thure Oxenstjerna och dess arfvingar,
från början af 1700-talet genom gifte
grefvarne Torstenson och Bjelke; tillföll
1761, genom köp, Nordenstolpe; egdes
1849 och 65 af Setterström och
Söderström; taxeringsvärdet är 75,000 rdr.
Stensta, ett jernverk uti Fellingsbro
socken och härad af Örebro län, vid
Sverkersta-ån, med 1 härd, 1 hammare,
200 skU stångjernsmide och manufaktur,
har varit kronans från dess anläggning
på 1500-talet till medlet af 1700-talet;
för närvarande hörer det till
Rockham-raårsverken, se den artikeln. Stenstaby,
1 mtl, är sergeant-boställe.
Stenstorp, i äldre skrifter kallad
Stödenstorp, en socken i Gudhems härad
af Skaraborgs län, är belägen 3 mil från
Skara, på östra sidan af berget
Billingen, för öfrigt omgifven af Häggum,
Rådene, Borgunda, Dala och Segerstads
socknar samt omfattande 0,123 qv.mil
land. — Marken är bergaktig; rådande
jordmånen består i dälderna af
svartmylla, men på backar och höjder af
örjord (som här kallas kåtter eller köter)
och sönderfallen skiffer; på några ställen
träffas i sjelfva jordbrynet lager af platta
limstenshallar samt svart jernsten. Hela
pastoratet lider brist på skog, äfven på
mulbete för boskapen. En å, kommande
från Simsjön på Billingen, flyter genom
socknen; i densamma fångas små
gäddor, lakar och laxöringar. Socknen, som
år 1805 beboddes af 338 och 1863 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
