- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
298

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

298 Stensholm.

Stensjö.

vedbrand och stängsel, gammal, men
beqväm åbyggnad af trä. — Godset
utgöres af 25/ß mtl frälse-säteri Stensholm
i sambruk med V2 mtl frälse-säteri L:a
Tokarp samt Ebbesqvarn med 4 par
stenar och såg, allts. tax. till 120,000
rdr rmt. Hushållens antal vid säteriet
och bruket utgöra 52. Det å egorna
befintliga pappersbruket skall d. 15 Nov.
1863 hafva totalt nedbrunnit; kort förut
hade det blifvit utvidgadt med åtskilliga
nybyggnader och deri inrymda nya
maskiner. Angående detta bruks
anläggning upplyser Tuneld, att det uppfördes
år 1702 af pappersmakaren Krist.
Lem-ken vid strömmen, som går öfver
Göransbergs egor, samt att en ego- och
rågångstvist uppkom år 1752 mellan
dåvarande egarne af Stensholm och
Gö-ransberg, men förlikning ingicks med
vilkor, att egarne af sistnämnda gård
afträdde torpet Strömmen med dess qvarn
och pappersbruket, hvarmed följde
öfver-låtelse af privilegium på
pappersbruksdriften, emot det att egaren af Stensholm
afträdde i utbyte ett frälse-hemman i
Skärstads socken. Föreningen stadfästades
af hofrätten, och från den tiden har
pappersbruket lydt under Stensholm. Det
var 1863 taxeradt till 145,000 rdr.

Stenshoim, ett mtl frälse-säteri uti
Rackeby socken af Kållands härad och
Skaraborgs län, är beläget nära kyrkan,
som ligger 1 mil från Lidköping.

Första kända egaren är Sten Stensson
Bjelke, riddare 1370, lagman i
West-manland och Dalarne; om honom heter
det, att han, som varit en stor herre
och riddare i verlden, nedlade alla sina
embeten och värdigheter år 1395, trött
vid verldens fåfänglighet, och ingick i
Wadstena kloster, der han lefde som
munk till 1421. Till Stensholm skrefvo
sig bland andra Thord Bonde, som var
slottslofven på Wadstena 1586 och på
Kalmar 1620, Jöns Bonde den yngre
eller den danske, död 1642, hvars
efterkommande kallades Danska Bönderna till
Stensholm; Thord Bonde d. y., assessor
i Göta hofrätt, död 1693; ryttm. Carl
Gustaf Bonde, död 1716; med honom
utgick Stensholmsgrencn på svärdssidan,
och godset öfvergick med Märtha Bonde
till general-major O/J. Koskull, död år
1728. Sedan äro inga egare kända

förrän år 1814, då godset tillhörde enkefru
Ramsay; det lydde 1863 under Degeberg.
Manbyggnaden härstädes afbrann 1806
och ena flygelbyggnaden 1807; sedan
lärer det dröjt, innan den åter blifvit
uppförd, ty ännu 1824 heter det i
jordeboken, att säteriet icke var bebygdt.
Af Djurberg uppgifves gården ega 56
t:rs utsäde, höbol till 300 stackar samt
obetydlig skog; dess areal ses underart.
Rackeby socken.

Stenshufvud är ett högt berg vid
Östersjön uti Mellby socken af Albo
härad och Christianstads län, l*/2
n. v. från Cimbrishamn, tjenande
sjöfarande till landkänning. Berget, som
är brant och stenigt, består öfverst
förnämligast af tre kullar, hvaraf den,
som ligger längst i norr, har öfverst
ett fält af några och tjugo steg. Enligt
Linné utgöres berget af en Saxum
cota-ceum flavescens micis minutissimis nigris.
Imellan sjelfva spetsarne af berget växer
mycken hagtorn, af örter Sedum rupestre,
Geranium lucidum, cardamine impatiens,
som aldrig växa utom bergsidorna, och
Sanicula officinarum vid bergsroten.
Imellan Stenshufvud och Söljesborgs ora (ora
kallas en hög backe, öfvervuxen med
skog) går en vik inåt landet till Åhus.

Stensjö, ett mtl frälse-säteri uti Eftra
socken af Arstads härad och Hallands
län, beläget vid hafsstranden, var fordom
en ganska betydlig egendom med en
hamn för krigsskepp. Första kända
egaren var danska riksrådet Arvid
Oxenstjerna, som lefde 1550 och erhöll jus
patronatus till båda kyrkorna; sedermera
har egendomen tillhört
general-guvernörerna i Halland; nu är godset
sking-radt, sedan sätesgården förfallit,
trädgårdsanläggningarne blifvit utlagda till
åker, de stora byggnaderna nedrifna och
skogarne uthuggna. I en sednare tid
ha åker och äng blifvit väl uppodlade.
På egorna finnas 2 tegelbruk och
väderqvarn. Säteriet, taxeradt år 1863 till
50,000 rdr, hade 2 egare. Härvarande
hamn, helt och hållet bildad af naturen,
håller ett djup af 9 till 11 fot.

Stensjö, ett frälse-säteri af 3/4 mtl
uti Stora Rytterne socken af Westerås
län, på Nyckelön, vid det s. k.
Mellan-sundet i Mälaren, innefattar hela ön,
som skänktes af kon. Carl XI år 1675

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:59:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free