Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
Stockkumla.
Stor- eller Sörgrufran.
Stockkumla, en egendom uti
Ding-tuna socken, Tuhundra härad och Westerås
län, består af 1 mantal skatte-rusthåll
Stockkumla med underlydande 2l/4 mtl;
har på 1840-talet tillhört familjen
Schen-ström, 1863 kapten H. T. Caspersson
(H. A. Casparsson); vid godset bodde n.
år 108 personer. — Ett bevis på
guanogödslingens goda verkan på skörden af
vårsäd lemnar följande erfarenhet,
ined-delad af nuvarande egaren: En af lätt
lera bestående ängsodling, om c:a 6 tid,
hvilken tvenne år förut burit hafra,
besåddes våren 1857 med 6 tunnor korn,
som nedmyllades med trästock. Vid
efterbruket utspriddes öfver det sådda
fältet samt nedharfvades 18 säckar guano
om 7 IU, blandad ined dubbla volymen
jord. Af detta fält skördades 80 parlass
säd, som lemnade 96 tunnor 14 kappar
stridt korn af nära 13 lU:s vigt.
Kalkylen öfver den vinst, som på sådant
sätt erhölts af guanogödslingen, utvisade
en nettobehållning af 101 rdr 42 öre,
hvartill bör ytterligare räknas den
betydliga tillökningen i halmskörden, som gaf
I3V2 Pai’lass pr tunnland. —
Guano-gödslingen för rotfrukter har äfven visat
sig tillfredsställande, så att, då
rotfrukterna tre gånger blifvit förstörda af mask,
oaktadt vid sådden aska blifvit använd
i såningsfårorna, erhölls 4:de gången
med användande af guano en skörd
af större och vackrare rofvor än
någonsin förut.
Stocksund, ett sund i Danderyds
socken af Stockholms län, i/2 mil från
Stockholm, hvarigenom sjön Edsviken
har sitt utlopp i Lidingösundet. Fordom
fanns här ett färjställe, kalladt Stocksunds
färja; men nu är en på pålar uppförd
bro anlagd öfver sundet (i 1863 års
bevillning upptagen till ett värde af 58,000
rdr rmt), hvaröfver stora Roslagsvägen
till hufvudstaden framgår. — I fordna
tider benämndes så ock Mälarens utlopp
i Östersjön, eller nuvarande Norrström,
se art. Stockholm.
Stockvik, hamn på Gotland, med god
ankargrund, men ej skyddad för
sydost vind.
Stohla, fordom Stordha, ett
frälsesäteri af 1 mtl uti Strö socken af
Skaraborgs län, beläget på Kållandsö i Wenern,
i närheten af det namnkunniga
Kinnekulle; har vacker manbyggnad af sten,
med flyglar, grundlagd den 14 Juni
1713, enligt en inhuggen inskrift på
östra gafveln, och fullbordad 1719; den
omgifves af trenne trädgårdar, hvaraf
den ena är inrättad på engelskt sätt,
med täcka promenader och vackert
orangeri. — Förste kände egaren är Thore
Pyring; år 1453 var r. r. Arendt
Bengtsson Ulf egare, år 1472 Peder Bonde;
Peder Larsson Sparre skref sig 1480
till Stordha; riksrådet Nils Claësson var
egare af Stohla, som kom med dottern
Agneta till konung Gustaf I:s
regements-råd i Westergötland Anders Hansson,
hvars son Claës Andersson Ekeblad var
den första, som efter vapnet antog namnet
Ekeblad; inom dennes på orten högt
älskade slägt förblef godset i 200 år, hvarom
en utom gården för sig sjelf planterad
åldrig ek, kallad familje- eller
grefve-eken, vittnade, tills den dog ut år 1808,
samma år som, enligt Tuneld m. fl., den
sista af slägten, öfverste-kammarjunkaren
grefve Claës Ekeblad afled; men enligt
Ättartciflorna afled den siste, som var
ryttmästaren Claës, först 1827; eken var
redan 1608 så gammal, att hennes grenar
började luta, hotande att skilja den
vördiga stammen midtitu, hvarföre hon då
måste förvaras med stöd och starka
jern-band. Af folket i orten tillägges henne
en ålder af 1,000 år. På Stohla
uppfostrades Lennart Torstensson af sin
farmor, den gudfruktiga fru Margaretha
Ekeblad, som ingjöt i barnets hjerta den
fasta tro på Gud och den kärlek till
Hans heliga Ord, som sedermera ledde
honom till stora gerningar, dygd och
sann hjelteära.
Stohla köptes från grefve Claës
Ekeblad af systersonen, majoren och
kommendören grefve Gustaf Piper, egare ännu
år 1833. För närvarande eges Stohla
gods med underlydande, se under art.
Strö socken, af grefvinnan M. Hamilton
på Villa. År 1863 var Stohla säteri
ensamt tax. till 90,000 rdr. — Uti
manbyggnadens stentröskel till 2:dra våningen
är inhuggen middagslinien efter Peter
Elfvii uträkning år 1748.
Stolpås, en gård uti Alnö socken
af Medelpads fögderi och
Wester-Norr-lands län; se art. Alnö.
Stor- eller Sörgrufvan, på
Wahlstorps egor uti Hellestads socken af
Linköpings län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
