- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
321

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Storbacken.

Storebro. 321

Storbacken, belägen på en halfö i
Luleå-elfven, och på alla sidor omgifven
af stora och pittoreska höjder, är första
stationen inom Gellivara-lappmarks gräns.
Stället beskrifves af J. Engström såsom
oändligen vackert — ett litet Arkadien i
vildmarken, och lär varit baron
Hermelins favorit-ställe. — En half mil nedanom
Storbacken går skilnadslinien mellan
Lappmarken och Luleå socken.

Storberg, ett mantal skatte uti
Linköpings län, Krigsbergs socken af Aska
härad, beläget nära Boren; var med
bränneri i 1862 års bevillning tax. till
90,000 rdr. På egorna bodde n. år 14
hushåll. — Det har varit doneradt åt Knut
Odla, har i en sednare tid länge tillhört
slägten Bergenstråle, 1852 C. Tisell.

Storbofallet, beläget i Mattmars
socken i Jämtland, nära till Ofveråkers by
och icke långt från Areskutan, intager,
ehuru mindre kändt, dock ett rum bland
de storartade naturscener, på hvilka
fjälllandet är så rikt. Dånet af detta
vattenfall höres vida omkring, och det uppyrande
skummet svnes som en rök ännu vid

o • "

det 3/4 mil derifrån aflägsna Aggen, der
gästgifvaregården är.

Storbron, en masugn uti Fernebo
socken af Carlstads län; i densamma
eger C. J. Yngström på Willingsbergs
bruk §|:delar.

Stordal, en bondgård på Tjörn,
hvarvid är fäst en sägen, som finnes redan
omnämnd under art. Herrön. Vid denna
gård skall ock finnas en källa, der grodor
strax dö.

Storeberg, ett frälse-säteri af 1 mtl
uti Tådene socken af Kållands härad
och Skaraborgs län, beläget nära kyrkan,
som ligger 2 mil från Lidköping, är en
så gammal gård, att konung Stenkil tros
hafva vistats här, och förmodas ett af
hans i Westergötland uppsatta skottmärken
ha stått härstädes, med anledning deraf
att rimkrönikan säger:
»Then bästa Skytta var jak tha
Skottmärcken än i Westergötland sta,
Konungasten thet första är,
Konungs lidstolpe thet andra, som thcr ligger när,
A Stordsberg thet tredje mande vara,
Som the väl veta, ther fram pläga fara», m. m.

På 1300-talet egdes Storeberg af en
Algot Krumme, som gaf kyrkoherden
boställe, för hvilken frikostighet han
erhöll patronatsrätten öfver Tådene
församling. Denna rätt tillvällade sig M. G.

vi.

de la Gardie, då han erhöll Leckö
grefskap; men Storebergs egare återvann den
1699 och stadfästades ytterligare deri
1761 af konung Adolf Fredrik. Major
Carl Philip Bonde och assessor Jöns
Bonde hafva egt Storeberg på
1650-och 1660-talen. År 1831 och 1863
egdes det jemte 2 mtl frälse, 21/., rå och
rör, ty4 skatte med qvarn för 2 par
stenar och såg för 2 ramar, af grossh.
J. A. Kjellberg; allts. var taxeradt till
200,500 rdr rmt, hvaraf 90,000 rdr för
sjelfva Storeberg. — Gården är bebyggd
med ett tvåvåningars stenhus, hvarifrån
en herrlig utsigt erbjuder sig öfver Wenern
med segelfarten derå mellan Wenersborg,
Lidköping, Mariestad och kringliggande
nejd; tillhörande trädgård är ganska
vacker. Af Djurberg uppgifves säteriet
haft år 1818: 90 tunnors utsäde,
hö-fångst till 500 lass, skog till husbehof.
— Rörande underlydande hemmanen kan
upplysas, att 1 mantal Prestebolilet har
förut varit pastors-boställe, men utbyttes
1777 emot säteriet Gröneberg i Kedums
socken.

Storebro eller Sjundeqvill, ett
jernverk uti Wimmerby socken af Sevedes
härad och Kalmar län, 1 mil söder om
staden Wimmerby, 6 från Ekesjö, 7 från
Wrestervik och Döderhult, består af 1
stångjernshammare med 2 härdar (en härd
enligt 1863 års taxeringslängd), 1
räck-hammare och manufaktur-smedja, 3
spik-hamrar, mekanisk verkstad, masugn, en
rostugn för sjömalmer, slaggstamp m. m.,
tax. till 35,065 rdr, samt qvarn med 4
par stenar, deraf 2 för siktmäld, en
en-bladig såg för tull, slipverk och vedsåg,
som drifves med vatten, bränneri med
mälteri och torkplåt af jern. Alla verken,
som drifvas af Stångån, äro i sednare
åren nybyggda, smedjan under tegeltak
med blåsmaskin och tackjernshjul. —
Tillverkningen uppgifves till" 800 ä 1,000
skU diverse stångjern, 200 skU
manufaktur; sjömalmstägten är ganska
betydande ur flera sjöar, såsom Ilulingen,
Krön, Wekn och Reijen, m. fi. — Af
tackjern erhållas i veckan 80 à 100 skU,
förutom gjutgods, hvaraf under året 1861
erhöllos 1,216 centner. Bland här
tillverkade redskap och maskiner förtjenar
nämnas en spruta för 10 man mot ett
pris af 600 rdr, en träplog pr 20 rdr.
Sågen afkastar omkring 100 tolfter tull-

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free