Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundsholm.
Suudsholiuen. 367
jemte 16 mtl ins. frälse i andra
hemman uti samma socken förbytta från
danska kronan af Thomas Dyre 1648
och lagda under säteriet Simdsby.
Sundsholm, ett berustadt säteri af
ll/2 mtl, uti Gladhammars socken och
Södra Tjust härad af Kalmar län,
beläget l/2 s- kyrkan, som ligger
l3/4 roil från Westervik, är väl bebygdt
med manbyggnad jemte 2:ne flyglar, dels
af sten, dels af trä reveterade,
naturskönt belägna u en på tre sidor af sjön
Maren kringfluten smal udde, som vidgar
sig till en med ekar, björkar och liudar
bevuxen äng, hvarest under sednare åren
park och trädgård blifvit anlagda.
Säteriet har förut hetat Sparreholm
och Maräcker, hvilket sednare ännu
skrifves i jordeboken, samt på 14-, 15- och
1600-talen tillhört slägterna Trolle och
Sparre. Talrika i Gladhammars kyrka
upphängda vapensköldar härleda sig från
Sundsholms fordna egare. Äfven finnes
der en värja, hvarmed, enligt sägen, en
Sparre skulle huggit hufvudet af ett
troll, som motsatte sig hans färd till
julottan. Traditionen förmäler äfven om
en vikingahöfding vid namn Maring,
som först skall hafva bebyggt och
bebott stället. Vårdkasar, grafkullar och
stensättningar vittna för öfrigt om
gårdens höga ålder. Sundsholms egendom
delvis reducerad till kronan under kon.
Carl XI, återköptes i flera repriser,
nemligen 1706, 1757 och 1790 af
Ceder-bauraska slägten, som under större delen
af förra århundradet innehade den. Sedan
egendomen derefter en längre tid
vandrat, så att säga, ur hand i hand, köptes
den 1847 och eges fortfarande af kongl,
sekreteraren Emil Key, som omskapat
dess utseende medelst stora nyodlingar
och införandet af cirkulationsbruk,
väganläggningar och trädplanteringar,
nybyggda ladugårdar af sten samt anlagda
utgårdar och torp m. m.
Sundsholms egendom utgöres, utom
säteriet, af 1 mtl frälse, 3/4 skatte; hela
arealen är 2,800 tid, deraf 1,000 tid
åker och äng, resten hagmark och skog.
Ärliga utsädet på gårdarne under eget
bruk är 170 t:r höst- och vårutsäde,
hvarjemte 45 tid äro använda till
rotfrukter. Till gården höra mjölqvarn med
2 par stenar, såg och beustamp. Hela
taxeringsvärdet är 130,600 rdr, hvaraf
60,000 rdr för sjelfva hufvudgården.
Sedan år 1860 är härstädes
place-radt ett af statens stamholländerier för
i Ayrshire-race, som ursprungligen var
uppsatt vid egendomen Casimirsborg; det
utgöres af en tjur och 20 kor, till
hälften af djur förflyttade från
stambollän-deriet vid Haddarp, till andra hälften
från Riseberga och det enskilda
hollän-deriet vid Ekolsund. Totala afkastningen
i mjölk för året 1862—63 har varit
10,067 kannor. Medelpriset å under
samma tid försålda 4 tjurar och 3 qvigor
var för de förra 171 rdr och för de
sednare 145 rdr.
Sundsholm, Sundholmen,
gästgifvaregård uti Elfsborgs län, hvarifrån
skjutsas till:
Skene i n. v.......15/8 mil.
Bonared i norr.....2 »
üstesby i s. o......2 »
Åsbro i s. v., Halland, 2 »
Till förbättring af vägen mellan
Sundsholm och Borås har 1863 blifvit
anslaget af staten 60,000 rdr rmt.
Sundsholm, Sundsholmen eller Förola,
ett mtl frälse uti Järsnäs socken af Tveta
härad och Jönköpings län, beläget vester
om Nätaren, hade enligt Djurberg 1818
svagt höbol, hjelplig skog, gammal
tvåvåningsbyggnad samt 2:ne nya vackra
flygelbyggnader, alla af trä,
obetydlig-trädgård. Sundsholm taxerades 1863
med underlydande 1/4 mantal frälse till
46,000 rdr* rmt.
Kända egare äro på 1840-talet löjtn.
Hebbe, 1863 Carl J. Larsson. — Här
är enda stället i länet, der man måste
färdas på färja öfver en vik af
förutnämnda sjö.
Sundsholmen, en gård uti Espereds
socken af Ähs härad och Elfsborgs län,
är märkvärdig af den å egorna här
fordom befintliga borgen, belägen på en
holme i sjön Tolken. Är 1373 har
Vernechinus, capitaneus Castri Sundsholm,
underskrifvit och förseglat ett gåfvobref
till Nydala kloster. Till detta slott, som
innehades af grefve Pehr Brahe, förde
Erik Gustafsson Stenbock den från
Hörningsholm år 1572 bortröfvade Malin
Sture. Sundsholms gods, som ansågs
förverkadt af Gustaf Brahe, återlemnades
1620 af konung Gustaf II Adolf till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
