Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 Sundshytte.
Sundsvall.
riksdrotset Magnus och dess broder
Abraham Brahe. Den förre skall bebyggt
Sundsholm, men uraktlåtit, att, i likhet
med tidens bruk, bygga under slottet
en fängelsehåla för att deri nedkasta
halsstarriga bönder, såsom det synes af
ett bref från hans enkefru, Helena Bjelke,
till mågen, grefve Jacob de la Gardie,
deri lion beklagade sig öfver att nödgas
skicka en dräng till fängelset på Leckö,
i brist af dylikt på Sundsholmen. —
Den 1 Maj 1706 undergick slottet en
14 dagars förödelse af åskeld. — En
utsigt af fästet finnes i grefve Dahlbergs
Suecia Ant. et Hodierna. — Hemmanet
Sundsholmen, 1 mtl frälse, räknar bland
egare general-adjutanten G. Ruthensparre,
major Falkenberg, doktor Sv. Sundmark,
hvars enka sålde det åt bönder; 1863
funnos härtill 6 egare.
Sundshytte, en masugn uti
Grythytte socken af Örebro län, taxerad till
10,000 rdr, eges jemte mtl i
Sundsboda samt andra hemmansdelar,
tillsammans tax. till 108,300 rdr, af brukspatron
C. E. Carlsson.
Sundsjö, en socken i Jämtlands läns
Norra fögderi och Räfsuuds härad,
belägen 3Vo mil från Östersund, omfattar en
areal af 4,742 qv.mil, hvaraf 0,702 äro vatten.
Marken är bergig och socknen
genomskäres af vatten samt har äfven en
vidsträckt fast steril skogsmark. Af sjöar
räknas omkring 20, mestadels fiskrika;
den arm af Refsundssjön som går upp
till kyrkan, kallas Sundsjön och har 7
holmar. Stränderna äro mer odlade och
utsigten från höjderna ofta öfverraskande
skön. Jordmånen är lera, blandad med
sand, af mager beskaffenhet.
Hufvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel,
hvilken sednare är fördelaktig, i anseende
till godt mulbete. Djurfång idkas i de
vidsträckta skogarne, äfven idkas
handtverk och handel. Socknen, som 1810
beboddes af 523 och 1863 af 1,038
personer på 211 hushåll, innefattar 16JJA
mtl, hvaraf 15.^,- mtl skatte, l^Jl|
mtl krono, taxerade till 774,925 rdr rmt,
hvartill komma 6,000 rdr för tullqvarn
i Sörviksån samt ett torp i Fanbyn.
Kyrkan, belägen lV8 mil fi’ån
Räf-sunds kyrka, skall i början varit
moderkyrka, är nu mer annex till Räfsund;
komministern bor på J| mtl Prestbord.
Barnundervisningen bestrides uti en fast
folkskola af en examinerad lärare, V5
af barnen undervisas i hemmen.
Märkligaste gården är kapitens-bostället
Stamnäs, 2/3 mtl krono. — Af byar nämnas
B jör sjö, Marsätt och Asen. — Adress:
Östers un cT.
Sundsmarken, fordom kronopark, nu
mer sockenallmänning uti Wadsbo härad
och Skaraborgs län, är beväxt med tall
och gran, samt något ek, al och björk.
Sundsmarken, reglerad, enl. kongl, brefvet
af den 18 Juni 1828, består af 4507/8
tunnland, deraf 447 tid 18 kappl. ren
skogsmark.
Sundsta- Wester, en berustad
sätesgård af 2 mtl, uti Husby-Lyhundra härad
och Stockholms län, belägen vid
Lom-marens norra strand, har på 1600-talet
tillhört slägten Bure, och genom gifte
Wernsköld och Taube, Ekenstjerna
genom byte från 1747; har sedermera haft
åtskilliga egare, deribland må nämnas i
slutet af 1830-talet major C. L.
Trafven-felt, kom på 1840-talet till 2:ne bönder;
underlydande äro 21/4 mtl, och på dess
egor finnes stärkelsefabrik. Gården
uppgifves af Djurberg år 1818 haft 20 t:rs
utsäde, höbol till 100 lass, hjelplig skog,
någorlunda ansenlig mangårdsbyggnad af
trä, samt trädgård till husbehof.
Hemmanet, jemte V8 mtl Täppan, köptes 1806
till skatte för 153 rdr 19 sk. 6 rst.
Sundsvall. Medelpads enda stad och
stapelstad, anlades af Gustaf den Store
vid den då s. k. Köpstadsbyn och
privilegierades af honom 1624,
hufvudsakligen med anledning af en konungens
plan att der upprätta ett gevärsfaktori;
men då detta i stället inrättades i
Söderhamn, beslöt Christina, som år 1647
bekräftade de af hennes far meddelade
privilegierna, stadens flyttning till dess
nuvarande plats, V8 mil närmare hafvet,
vid en fjärd af Bottniska viken, i
hvilken Ljungan och Indalselfven utfalla på
ömse sidor om inloppet till stadens
beqväma och säkra hamn, hvarjemte
Selångersån flyter igenom staden. Konung
Carl XI utvidgade Sundsvalls
privilegier; men redan 1721 blef staden vid
Ryska flottans annalkande, till en del
satt i brand af de flyende invånarne
sjelfva, men den 25 Maj efter tappert
försvar utplundrad och nedbränd, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
