Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
Svaneholm.
Svanesund.
parkanläggningen finnes en urgammal ek,
— enligt prof. Brunii antagande 600 år
gammal — som väcker synnerlig
uppmärksamhet. I den ihåliga stammen,
hållande 30 fot i omkrets, finnes ett
beqvämt rum, hvilket till väggar och
tak har anputs af kalkblandad lera;
ingången är genom en dörr med vanliga
gångjern och lås; derinne finner man
brädgolf och bänkar för 10 personer. —
På en afsats af stammen har en tämligen
stor rönn uppväxt.
Svaneholms säteri, 7 Vg mtl, har med
1 mantal insockne frälse samt 11 stora
och 14 mindre torp, en egorymd af
1,856 tid, deraf c:a 400 tid skog; i
»Skånska Herregårdar» uppgifves godset
bestå af 77g mtl säteri, 63/4 ins. frälse,
1 mtl, anslaget pastor till boställe, 49
större och mindre torp, med en areal
af 3,000 tunnl.; i Skånes kalender 1862
uppgifves åter arealen till 1,935 tid, deraf
100 tunnl. torfmosse, 20 tid park och
trädgård. Utsädet, som 1818 uppgafs
vara 150 t:r, är nu 350 t:r uti styf lera,
skörden är 2,500 à 3,000 t:r. — Till
gården höra rikt fiske i Svansjön, mejeri
med 85 kor, tegelbruk och vattenqvarn.
Säteriet är extra roteradt. — Egaren
har patronats-rättigheten till Skurups
pastorat. Af konung Fredrik ILs öppna
patronatsbref af den 27 Juli 1584 synes
något herrskap på Skurdrupsgården hafva
låtit uppbygga kyrkan på sina
enskilda egor.
Svaneholm, aSvanaholm (i mtls- och
taxerings-längderna), ett frälse-säteri af
21/2 mtl i Åhs socken af Westbo härad
och Jönköpings län, har fordom haft
namnkunnigare egare, som tillhört
slägterna Gyllenstjerna, Fleetwood,
Ceder-crantz och Odencrantz; från den sednare
såldes 1821 egendomen, inköpt för 45,000
rdr, till bönder, hvarefter af f. d.
sätesgården uppstodo 9 bondgårdar, som på
1840-talet hade 38 egare och nu 34
med 50 hushåll. Genom denna förskinsr-
o
ring anses »jordbruket vunnit,
folkmängden ökats och välmågan icke minskats.»
Enligt Göta hofrätts utslag d. 20 Juni
1767 förklarades Svaneholms säteri-egare
berättigade till Jus Patronatus i Alis
moderförsamling, alternativt med öfriga
församlingen.
Svaneholm, ett stångjernsbruk uti
Svanskogs socken af Gillbergs härad och
Carlstads län, beläget nära gränsen mot
Dal, 2 mil från Amål, 7l/2 mil från
Carlstad, består nu mera af 2 härdar
för lancashire-smide, en vällugn, 3 hamrar,
en större och 3 cylindriskt enkelt
verkande blåsmaskiner, med oinskränkt
tillverkningsrätt; tackjernet köpes från
Philip-stads bergslag, bruksstämpeln är C. U.
och afsättningsorten Göteborg.
Ar 1818 uppgafs bruket af Djurberg
bestå af 2 härdar med 920 skU smide,
med ringa skog, men koltägt från
omkringliggande hemman; sedermera
befinnes det på 1840-talet hafva 1,800
skUs tillverkning vid 4 härdar och år
1859: 3,012 sktt vid 4 härdar och 3
hamrar samt år 1862: 10,097 centner
5 U stångjern, 144 centner skrotjern.
Svaneholms landtegendom utgöres af
1 mtl frälse Stommen, tax. till 50,000
rdr, l/2 mtl skptte Ed, 2/9 skatte Norra
Skarhol, under eget bruk, hvarå vanligen
utsås c:a 15 t:r råg och hvete samt c:a
100 tunnor vårsäd i cirkulation;
underlydande hemman, tillsammans c:a 6V2
mtl, med 10,000 tids areal, äro belägna
i Svanskogs, Långeruds, Silleruds och
Laxarby socknar; till godset hörande
öfriga verk utgöras af Svaneholms
finbladiga såg, Bäckens två grofbladiga sågar,
Stora Norane och Högens sågar, som
årligen tillverka cirka 1,500 à 2,000
tolfter plankor och bräder; Svaneholms
och Eds tullqvarnar med 2 par stenar
och 1 par siktstenar, Högens och Stora
Norane qvarnar, hvardera med 2 par
stenar, Näs och Bäckens qvarnar med
ett par stenar, ett tegelbruk, som drifves
med vatten, der tillverkningen årligen
uppgår till c:a 30,000 tak- och murtegel.
— Bruket, livars första privilegier äro
af den 23 Juni 1694, är anlagdt af
kapitenen C. Uggla till Hammarsten och
Säffle; det har sedermera gått i arf från far
till son och eges nu af anläggarens sons
sons sonsson, brukspatron C. G. Uggla,
gift med Emilia Charlotta von Gertten.
Svaneholm, fordom ett slott på en
holme i Kilarp sjön, se artikeln Westra
Hargs socken.
Svanesund, ett smalt sund, mellan
Hake- och Hafstens fjordar; vid detsamma
ligga gästgifvaregård och färjplats uti
Långelanda socken af Göteborgs och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
