Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
456
Sättra.
Sätuna.
det såldes på 1750-talet till enkefru M.
Rosenacker, född Horn; har sedermera
genom köp tillhört Cederstam,
Reuter-svärd, Gyllenram, Köthen, Boye,
Hornberg, Goes samt slutligen slägten Burén.
Sättra, en bruks- och landtegendom
uti Undenäs socken af Wadsbo härad
och Skaraborgs län, vid ett vattendrag
mellan sjöarna Unden och Wiken,
utgöres af ett jernbruk, äfven kalladt
Fredriksfors, under hvilken artikel det
finnes vidare beskrifvet, samt af 1 mtl
skatte Sättra med underlydande 7/12 mtl
skatte, l7/i6 frälse, med qvarn, såg
och tegelbruk; allts. är tax. till 135,500
rdr rmt. Egare äro brukspatron B. och
häradsh. F. Richert, som nyligen
grundlagt en skola för bruksarbetarne.
Sätuna, ett frälse-säteri af 4 mtl uti
Björklinge socken af Norunda härad och
Uppsala län, är beläget vid Långsjöns
norra ända, 2 mil från Uppsala, och
sammanlagdt med Lundby, 5 mtl
frälsesäteri, samt utgör med underlydande
12 mtl inom socknen, 31/* mtl inom
Wiksta, med Ramsjö vatten- och
väderqvarn samt såg, ett gods, taxeradt till
353,280 rdr, hvaraf 200,000 rdr för
’o ’
båda säterierna. Ar 1818 uppgafs godset
bestå af 9l/2 mtl, med 90 à 100 t:rs
utsäde, tillräckligt höbol, hjelplig skog,
stor trädgård af nära 8 tids rymd. I
en sednare tid har Sätuna gods utmärkt
sig genom omvårdnad för boskapsafvel
samt nyare tiders mångfaldiga
uppfinningar och förbättringar i afseende på
method och redskap, framför allt en
flerårig cirkulation. »
Sätuna säteri har fordom varit
kungsladugård, och har kronan här haft ett
schäferi år 1613; på 1640-talet tillhörde
det slägten Oxenstjerna, sedermera Krus
och Horn, derpå Lewenhaupt, Fleming,
såldes i medio af 1700-talet till
öfverstelöjtnant baron Casper Wrede, som lät
förena Långsjön och Mjölången medelst
en 600 alnar lång kanal; år 1825 och
63 egdes godset af brukspatron J. F.
Björkman. Ar 1641 uppfördes här af
riksdrotset grefve Gabriel Oxenstjernas
enka ett vackert stenhus, som år 1700
undergick en vådeld, hvarefter det i en
sednare tid ånyo blifvit repareradt; det
finnes aftecknadt i Dahlbergs Suecia.
Sätuna, annex-socken till Broddetorps
pastorat, är belägen uti Gudhems härad
af Skaraborgs län, 1 l/2 mil s. v. från
Skara, omgifves i norr af Broddetorp, i
öster af Segerstad och Håkantorp, i
söder af Gudhems och Bjurums socknar,
i vester af Hornborga-sjön; omfattar
enligt Forsell en areal af 1,898 tid,
hvaraf 347 äro sjöar och kärr, fördelade
på 5% mtl skatte, l3/4 mtl krono, 43/8
mtl frälse, taxerade till 205,700 rdr rmt
och bebodda 1855 af 257 inbyggare;
sedan 1810 har folkmängden ökats med
41 personer. — Marken är stenbunden,
men något jemnare än i pastoratets öfriga
socknar. Jordmånen är bördig sandmylla,
endast ringa skog växer. Socknen har
nu mer ingen egen kyrka, utan begagnas
den 3/8 mil härifrån belägna
moderförsamlingens. Orten har märkvärdighet
från äldsta forntiden, och utvisas här än
i dag tecken efter stenlagda gator och
ett torg, som sägas vara lemningar efter
en stad Sigtuna, nära intill slottet
Ingatorp, der konung Inge ofta vistades. I
denna stad skall den första inflyttningen
at Götar börjat nedsätta sig, det torde
äfven få anmärkas, att nuvarande
befolkningen utmärkes genom rödaktigt hår
eller den gamla beprisade guldgula färgen.
På de vackra ängar, som nu kallas
Ons-ängarne (Odins ängar), skola Odins hästar
hafva betat. En qvarlefva af de offer,
som i hedendomen anställdes för att
göra sig gudarne bevågna, ser man uti
de lekar, som drängarne anställde i förra
århundradet uti Sätuna by. Offerdansen
utfördes under många viga språng och
rörelser af förklädda drängar, som med
svärta och färg vanställt sina ansigten.
En af dem föreställde offret, allt, som
erfordrades till slagtandet framtogs, och
slutligen verkställdes detta, allt efter
musikens och sångens takt. Lyckligtvis
har en bättre hog intagit nuvarande
befolkningen än för dylika upptåg från
våra hedniska förfäder. Midt emot nämnda
Odinsängar ligger en stor sten, som af
byfolket kallas Markus’ sten och torde
vara ett minne från konung Inge den
Godes skald Marcus, som derifrån sjungit
sina sånger eller predikat för folket;
enligt folksägnen åter skall den blifvit
ditkastad af en jätte från Himmelsberg,
då han oroades af klockljuden från Sätuna
I kyrka, och skall han dervid utropat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
