Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorshälla - Thorshälla - Thorsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beräknades 251 tunnors utsäde af
spannmål och jordfrukter. Stadens område
utgöres af: stadsplan 25 tid 24,8 kappl.;
åker och äng, trädgårdar m. m. 802 tid
22,c kpl.; skog och betesmark 403 tid
0,3 kpl.: impedimenter 30 tid 29 kpl.;
<umma 1,342 tid 12,7 kpl., och är
jorden åiatt 9% mantal. Af stadens 103
tomter äro 90 bebyggda. Staden har ett
fattighus, och utgjorde fattigvårdens
inkomster år 1860: 1,074 rdr, hvaraf 21
personer erhöllo full försörjning och 5
personer fingo understöd. Inbyggarnes
antal uppgick 1781 till 634 personer;
år 1810 till 541, 1850 till 630, 1860
till 806 och 1864 till 874, och befinner
sig således numera i en jemn om ock
sagta tillväxt.
Thorshälla landsförsamling i Westra
Rekarne härad af Södermanland,
begränsas i norr af Blacken och Wäsbyviken,
två fjärdar af Mälaren, i öster af Wallby
och Kloster, i söder af Fors och Råby,
i vester af Tumbo socken samt
genomflytes af Eskilstuna-ån, på hvars östra
sida dock endast en obetydlig del af
socknen är belägen. Socknen omfattar
15 mtl skatte, 5V8 mtl krono och 131/4
mtl frälse på en areal af 0,789 qv.mil
och har en längd af 1 mil i norr och
söder och en bredd, omvexlande mellan
s/4 och 113 mil. Folkmängden utgjorde
1805 ett antal af 617, år 1850: 980
och 1864: 1,072 personer. Den
segelbara Eskilstuna-ån omgifves af jemna,
ofta sidländta stränder, men
samman-tränges vid Thorshälla stad genom höga
bergsklyftor till flera forssar af omkring
20 fots fall, vid sidan af hvilka går en
annan ursprungligen genom konst
anlagd gren af ån med ett fall vid Nyby.
För öfrigt finnas icke några egentliga
berg, utom vid stranden af Mälareu, der
bergen vid Wäsbyviken bilda en icke
obetydlig skogstrakt, sträckande sig ifrån
staden till socknens vestra gräns.
Jordmånen är för det mesta lerjord, stundom
äfven sand och mojord. Landsvägen från
Stockholm öfver Thorshälla går genom
socknen hufvudsakligen i rigtning från
öster till vester. I ecklesiastikt
hänseende utgör denna socken annex till
Thorshälla stad, med hvilken den äfven har
gemensam kyrka. leke få fornminnen,
såsom ättekullar, runstenar m. m.
förefinnas inom socknen och vittna om en
tidig odling i denna trakt.
Folkundervisningen bestrides i en egen skola,
hvilken äfven eger eget skolhus med
ändamålsenlig skolsal. — Sockenbibliothek
finnes. Ltoin åkerbruk och något fiske
i Mälaren (laxfiske i ån), sysselsätter äfven
i manufakturrörelse och annan industri en
i icke obetydlig del af socknens inbyggare.
Sålunda finnes här ett jernverk vid Nyby
egendom (om hvilken särskild art.),
be-1 stående af valsverk och ugn med 240
skU privilegieradt stålamidc, samt härd
I och hammare, och dessutom flera qvarnar,
j Egendomar, utom Nyby, äro Wäsby, 3
mtl frälse med underlydande l3/8 mtl
; Mälby; Brunsta 1 mantal skatte-säteri,
Djällersta 1 mtl krono, prestgård (nämnes
såsom sådan redan 1357); Harsta, 2
mtl frälse; Ekeby 2 mtl frälse med 5/g
skatte Löth; Ökna, Säby och Söderby;
j 3/8 Dalby är furirsboställe. Thorshälla
’ qvarn, belägen strax invid staden, med
8 par stenar, har varit kyrko- och
klostergods, derefter krono, men sedan 1737
skatte och befinner sig numera i ett
skick, som ingalunda motsvarar tidens
j fordringar, ehuru den mycket anlitas af
ortens allmoge; i granskapet har Holmens
bruk, äfven kalladt Sven Mölmans
hammare, legat; men dess privilegier
öfverflyttades 1816 på Nyhammaren i Heds
socken af Westerås län.
Thorsjö, herregård uti Solberga
socken af Wemmenhögs härad och Malmöhus
län, belägen lV2 mil från Ystad i en
slätt-trakt, omgifven af trädgård och en
liten park, är från äldsta tider bekant
genom de långa processer, som mot slutet
af 1400- och nära på under hela
1500-talet fördes om denna gård; i sednare
tiden är den bekant för det der förvarade
archivet, som innehåller inånga för vår
nyare historia vigtiga handlingar.
Äldsta dokumentet rörande Thorsjö,
| om hvilket man har kännedom, är ett
! bref af år 1445, utfärdadt af Metta
Jöns-| dotter Due, Lyder Kabels enka, genom
hvilket hon öfverlåter sina gods, deribland
Thorsjö by och gård åt Knut Truidson
Hasse till Örtofta, Folmer Knob och
Johan Oxe, af hvilka den sednare
slutligen blef ensam egare till Thorsjö. På
1500-talet befinnes Oxeslägten, Eskil Gjöe,
erkebiskop Birger, domkapitlet och
kronan haft delar i gården; det var under
denna tid, som ofvannämnda processer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
