Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torneby - Torneby - Torneå - Torneå Lappmark - Torneå elf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Johan Peter Wallman; hela tax.värdet
var 161,000 rdr rmt. Här skola finnas
kostliga vattenkällor, som aldrig frysa,
och pä egorna en ättebacke med en 7 /2
alnars hög kase, vittnande om Torneby
höga ålder. — l)e fattiga under
egendomen ega understöd af ett testamente gifvet
af kapten Boije.
Torneby, by af 1 1/2 mtl skatte, 1/8
frälse uti S:t Lars socken af Hanekinds
härad och Linköpings län, taxerade till
106,700 rdr rmt; har 2 egare. I byn
har på 1600-talet biskop Enander, Isr.
Lagerfelt, Lars Grubb m. fi. haft
besittningar.
Torneå, fögderi i Norrbottens län,
innefattar socknarne Pajala med
Korpilombolo kapell, Öfver-Torneå med
Hieta-niemi kapell,Neder-Torncå och CarlGustaf
i nedra landet och lappniarkssocknarne
Juckasjervi och Karesuando (Enontekis),
på en areal af 5,378,108 tid fast land
och 15,228 qvadratmil vatten, fördelad på
115 155/192 mtl (deraf 94 319/384 mtl skatte, 14^
krono, frälse i nedra landet) bebodda
1863 af "c:a 17,000 inv, deraf 3,000 inom
Lappmarken; sedan 1840 har
folkmängden ökats med nära 6,000 personer. —
Alla statsumgälderna erlades 1862 med
58,232 rdr, tax.värdet å fast egendom
var upptaget till 5,458,397 rdr. — Den
odlade jorden uppgafs 1860 till 2,406,
naturlig äng till 42,133 tid. Torneå
fögderi tillhör i förening med Öfver- och
Neder-Kalix socknar Norrbottens läns
Norra domsaga med 7 tingsställen.
Torneå Lappmark, i Norrbottens län,
den nordligaste af de svenska
lappmarkerna, mellan Kalix elf i sydvest samt
Muonio och Enontekis eller Könkämä elf
i nordost, fjellryggen i nordvcst och Pajala
socken i Westerbotten i sydost, omfattar
165,529 qvadratmil, hvaraf 11,883 vatten,
numera endast hälften af det område,
som före fredsslutet med Ryssland 1809
räknades till denna lappmark. Den
består nu endast af Enontekis eller
Karesuando och Juckasjerfvi socknar, och för
den närmare beskrifningen hänvisa vi till
dessa artiklar samt Norrbottens län. —
Något må dock vidare tilläggas. Här,
det nordligaste landet intill Ijellryggen,
får man likväl oftare än i södra
lappmarkerna höra den intagande sången af
Nordens näktergal (Sylvia svecica), hvilken
väl icke är så fyllig och klar, som den
södra näktergalens, men icke mindre
uthållande, melodiös och mångfaldig; af
Finnarne har denna fågel erhållit det
uttrycksfulla namnet: Sata-Kiellinen.
(Hundrade-tungan, som sjunger med hundrade
toner). Deremot saknas här, Jjland
skogsfåglar hjelpen och orren. Skatan
öfvervintrar icke heller här; sker det någon
gång, så anses det såsom ett säkert förebud
till god årsväxt. Bland fiskar uppnår
mörten icke Juckasjärfvi by.
Vetenskapsmän och naturforskare lia samlat rika
skördar af lappländska örter, insekter oeh
foglar. Af sällsynta växter må nämnas:
Diantlius plumarius och cypripedium
cal-ceodus. I sednare tider liar odlingstliten
gjort här betydliga framsteg. På Torneå
elf kan man färdas med båt till öfra
ändan af Torne träsk, 18 mil uppföre
från |Vittangi; derifrån vandrar man
uppföre och utföre den ena fjelltoppen
efter den andra, öfver, under och mellan
klippor, 6 mil till Björkviks
gästgifvaregård vid Ofotenfjord, en af Ishafvets
storvikar, som skjuter längs in i landet af
norska kusten, och utanför hvilken
Lo-fodden, ett bland Lapparnes sagoland,
ligger med alla sina öar. Jcrnmalm
innehåller bergen: Kirvivara och Karvojobocka,
Svappavaara, Kiirunavaara, Luossavaara,
Kaukivaara, Pulkapole, Wattavaara och
Junosuando. Kopparmalm innehålla
Schi-angelifjell, Ragisvaara, Kovovaara och
Kurravaara äfvensom Svappavaara. — Till
upplysning på nybyggens och
befolkningens tillväxt må följande tabell tjena:
7 nj’b„ 204 skjappar, år 1695,
3 « 385 » » 1,773 inb. » 1748,
132 » 105 » » 1,146 » » 1848.
År 1860 funnos 2,989 inbyggare, deraf
1,681 Lappar, 26 Svenskar, 1,211 Finnar.
Torneå elf, Torne, den nordligaste
af Sveriges hufvudfloden har tvenne
hufvudgrenar, hvaraf den ena upprinner ur
den 7 mil långa fjellsjön Torneå träsk,
1,400 fot öfver hafvet, som bildas af
några smärre vattendrag från de höga
fjell ryggar, som här utgöra riksgränsen
mot Norge. Floden antager genast efter
sitt fall ur sjön genom den i orten
namnkunniga Tarrhaforsen, den för Norrlands
floder vanliga sydostliga rigtningen,
hvilken bibehålles ända till föreningen med
Muonio elf, hvarunder floden sänker sig
1,100 fot genom 38 forssar. Här böjer
sig floden åt söder och med denna rigt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
