- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
68

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torneå elf - Torneå, Nedre och Öfre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ning på öfver 30 mils längd utgör den
högst olämpliga riksgränsen mot
Rysslands besittningar, ända till hafvet vid
Haparanda och Torneå städer, efter att
med 24 forssar hafva sänkt sig ytterligare
300 fot. Elfven bildar inga större sjöar,
men har en mängd större och mindre
bifloder; från venster Wittangi elf, från
Wittangijärvi, Lainio elf, som upprinner
ur fyra sjöar på fjellen, samt slutligen
Muonio elf; från höger Rauto elf. Straxt
fore Lainio elfs inflöde i hufvudfloden
utsänder denna mot söder den högst
märkvärdiga Tärende elf, ett slags kanal af
2 3/4 mils längd, som sträcker sig till
Kalix elf, och genom hvilken den ena
floden aflåter sitt vatten i den andra, allt
efter som rikedomen på vatten är större
i den ena eller andra. En sådan
bifurka-tion eller sammanströmning förekommer
för öfrigt endast på ett ställe i den kända
verlden, genom Casiquiari mellan Orinoco
och Rio Negro i Södra Amerika. Elfvens
bredd är vid mynningen 500 alnar, djupet
6 à 7 alnar, men längre upp träffas största
djupet 12, minsta är 1 1/2 aln. Största
bredden är 8 à 900 minsta 100 alnar.
Bottnen består af lera och sand, blandad
med klapper, sten och mylla. Stränderna
äro ända till andra sidan om Juckasjärfvi
ganska bergiga, sedan blir trakten
jämnare och mer skogig, vid gränsen af
Torneå pastorat utbreda sig gräsrika ängar
och vackra åkerfält och rundtomkring på
båda stränderna ligga enstaka gårdar och
bvar, staden Haparanda l/4 mil ofvanom
elfvens utlopp. Laxfisket i elfven är
bort-arrenderadt sedan 1791 på 100 år, och
sedan norra strandeu afträddes, tillfaller
en viss del af arrendet Sverige och en
annan Ryssland. Tillgången på så väl
laxfiskar, som äfven öfriga
sötvattens-fiskar är mer än dubbelt så stor i denna
elf mot i Luleå. Nyligen (år 1865) ha
intressenterna beslutat att anlägga
laxkläckningsinrättningar i elfven.

Torneå, Nedre och Öfre, två
socknar i Norrbotteus län, utgjorde fordom
en enda, som då äfven i vester omfattade
en mindre eller större del af Kalix samt
sträckte sig från Bottenhafvet i söder
ända till Lappmarken i norr, eller en
sträcka af omkring 30 mil. Under
tidernas lopp har denna ofantliga socken blifvit
delad, förminskad och kringskuren på
mångfaldiga sätt. Redan 1482 nämnes
Särkilax kapellslag i norra delen af
socknen, det nuvarande Öfre Torneå; 1618
åtskildes de begge socknarue, hvarigenom
Nedre Torneå blef en bland de minsta
socknarne i Westerbotten; 1782
afsöndrades Karungi kapellslag i norra delen
af den sistnämnda socknen till eget
pastorat under namn af Carl Gustaf, så att
Nedre Torneå endast hade en längd af
1 1/2 mil längs elfven. Från Öfre Torneå,
kvars kyrka ligger 7 mil norr om
elfvens utlopp, afsöndrades 1746, ehuru
fortfarande såsom annex, Hietaniemi
kapellsförsamling, 2 mil söder om moderkyrkan.
Genom fredsslutet med Ryssland 1809,
då Torneå-elf blef riksgräns, delades alla
dessa i floddalen belägna socknar midt
itu, så att hvar och en förminskades
ungefär till hälften. Den återstående delen
af Öfre Torneå måste dock redan 1828
delas, då hela den norra hälften blef eget
pastorat under namnet Pajala med
Muonioniska kapell.

Neder-Torneå begränsas sålunda nu i
norr af Carl Gustaf, i öster af elfven, i
söder af hafvet och i vester af
Neder-Kalix. Háparanda (ej Haparánda) stad
räknas i ecklesiastikt hänseende till detta
pastorat, regalt af 2:dra klassen. Arealen
är 3,713 qv.mil, hvaraf 0,163 äro vatten.
Hemmantalet är 27 7/12 mtl, hvaraf 25 77/192
skatte, mtl krono. Inbyggarnes antal
hade från 1,416 år 1805 vuxit till 1,879
år 1850 och uppgick 1865 till 2,085.
Ar 1858 hade socknen 1,806 inbyggare,
hvaraf 167 voro svenskar, 1,724 finnar
och 5 lappar. Förrän socknens östra del
afträddes till Ryssland räknades här 91
mantal med 4,500 personers folkmängd.
Taxeringsvärdet var år 1863 för
jordbruksfastighet 706,920 rdr rmt, och för
annan fastighet 234,117, hvaraf 160,640
rdr endast för laxfisken. — Märkvärdigt
110g ligger Torneå stad på den vestra,
den svenska stranden af elfven (på en
halfö, den s. k. Svensarön); vi måste
emellertid här förbigå denna gamla, nu
i nedåtgående stadda stad, såsom varande
rysk besittning. En half mil landvägen
från Torneå och endast genom en grund
vik skild från densamma finna vi Sveriges
numera nordligaste stad, Haparanda, och
straxt i vester om densamma ligger
Neder-Torneä kyrka. Denna är gammal, af
sten, uppförd på 1400-talet; plundrad af
ryssarne 1717 eger kyrkan numera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free