Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuhundra - Tullesbogård - Tullgarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här utsträcka sig de s. k. Långängarne,
en trakt, som fordom torde stått under
vatten eller åtminstone utgjort en
samling af låga öar; för icke så länge
sedan inträffade också att landet nästan
öfversvämmades. Det hela framställer
för blicken en tafla, som visserligen eger
de behag en sällsynt bördighet kan
skänka, men som med de stora skoglösa
fälten, de vidsträckta åkrarne, de släta
markerna endast för det praktiska
förståndet har något lockande. Först vid
horizonten varsnar man en tät mur af
barrskog, hvilken som en krans omger
hela trakten. — Af öar i Mälaren
tillhöra endast några obetydliga holmar
detta härad.
Tullesbogård, Thulesbo, gård uti
Skartofta socken, Färs härad och Malmöhus
län, omkring 3 mil från Lund, består
af 1 3/4 mtl frälse-säteri, som är väl
bebygdt med stenhus, 2 korsverksflvglar,
liggande, enligt Biogr. Lex., »idylliskt
midt i ett grönskande kornfält»; det är
uppfördt i slutet på 1700-talet af den
såsom uppbyggare af herregårdar
utmärkte Hans Ramel; trädgård ined flera
planteringar öka gårdens vackra
belägenhet. Tullesbo, hörande till Ofveds
klosters fideikommiss, har god åker och
äng, någon skog och torfjord; taxerades
1863 till 156,200 rdr rmt; underl. äro
4 47/48 mtl inom samma socken.
Tullgarn, kongl, lustslott och
kungsgård, belägen i Nyköpings län, Hölebo
härad och Hölö socken, 1/4 mil norr
om Trosa, 6 5/8 mil från Stockholm, på
en liten utskjutande udde i
Tullgarnsviken, som mot vester intränger i
landet från Kålsöfjärden. Godset utgöres
af 15 mantal krono tillika med underl.
4 1/8 krono inom samma socken, 5/8 d:o
i Trosa landsförsamling, 1 1/2 d:o i Mörkö
och 13 3/4 d:o i Wagnhärad, tillsammans
34 1/2 mtl. De i Hölö socken belägna
19 1/8 hemman voro 1863 taxerade till
236,200 rdr.
År 1263 uppgifves Tullgarn hafva
kommit i händerna på svärdsriddarne i
Lifland, sedan det förut tillhört junker
Carl. Sedermera skall godset af kon.
Waldemar hafva blifvit anslaget till
Kalmar domkyrka. Andra förf. förlägga
dock detta »Tollegarn» till Småland.
Sedan början al 1400-talet finnes
detsamma hafva tillhört först riksrådet Knut
Bonde, sedan hans enka och hennes
andre man Sten Bjelke, hvilka pantsatte
godset till Otto Peccatels arfvingar, från
hvilka det åter utlöstes af Knut Bondes
son, kon. Carl VIII. Med dennes dotter
Christina kom godset till Erik Eriksson
Gyllenstierna och genom hans ättling
Christina G. till Sten Sture d. y. och
Johan Thuresson Roos, ärfdes 1560 af
grefve Svante Sture, indrogs år 1568
till kronan af Erik XIV, men återkom
snart till Stureslägten, efter hvars utgång
på manssidan detsamma ärfdes af Johan
Oxenstierna; efter lång arfsprocess
tillföll det 1655 Jakob de la Gardies enka,
Ebba Brahe, och kom genorn hennes
dotter till Sparre-slägten, som behöll
godset till 1772, då det köptes af r. r.
grefve Melcher Falkenberg, hvilken dock
straxt sålde det till rikets ständer, då
det blef kungsgård. Det disponerades
till en början af hertig Fredrik Adolf,
sedan af prinsessan Sofia Albertina, från
I 1818 af sedermera kon. Oscar, som ofta
tillbragte sommarmånaderna härstädes
och såsom kronprins inrättade år 1836
vid kungsgården en folkskola. Numera
bebos slottet af H. M. Enkedrottningen;
sjelfva godset har vanligen varit
utarrenderade — Slottet, praktfullt inredt,
består af en hufvudbyggnad af 72 aln.
längd, 25 aln. bredd, 15 3/4 alnars höjd
på ena sidan, der den har 2 våningar,
men 22 aln. på andra sidan med 3
våningar, uppförd eller åtminstone tillökt
åren 1721—24; samt två af hertig
Fredrik uppförda med hufvudbyggnaden,
förenade flyglar mot sjösidan, 60 aln.
långa, 14 aln. breda och 2 våningar
höga, Äfven hufvudbyggnaden
förändrades af denna furste i en modernare
stil, ehuru med bibehållande af den
gamla stommen. Belägenheten vid
saltsjön är ganska behaglig, och den
förskönas ytterligare genom en vacker
trädgård och en park i engelsk stil.
Man torde här kunna anföra en
berättelse från ryssarnes härjningar i
Södermanlands skärgård 1719. Prosten Johannes
Scharf i Hölö hade sammankallat
skärgårdskarlarne, intalat dem mod och
posterat de raskaste under sin klockares,
Mäster Lars, befäl på spetsen af en
udde i Tullgarnsviken och prosten sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
